Lukas 8
1 Nda dooꞌ sa ma, Yesus no ana dedꞌenun kasanahulu rua nara, reu laoꞌ ndule kota-kota ma kambo-kamboꞌ sia naa. Ana laoꞌ nafadꞌe atahori soꞌal Lamatualain parendan. Naa dadꞌi hara-lii maloleꞌ neu se.
Och det begaf sig derefter, att han vandrade i städer och byar, predikade och förkunnade Evangelium om Guds rike; och de tolf med honom;
2 Sia nononggoꞌ naa, hambu inaꞌ ruma tungga boe. Inaꞌ ia ra, ruma parna ramahedꞌi mataꞌ-mataꞌ, ma ruma nitu taoꞌ boe. Te Yesus tao nahaiꞌ basa se ena. Onaꞌ Maria mia kambo Magdala. Feꞌesaꞌan Yesus oi hendi nitu hitu mia e.
Dertill några qvinnor, som han hade helbregda gjort ifrå de onda andar och krankheter, nämliga: Maria, som kallas Magdalena, af hvilka sju djeflar utgångne voro;
3 Susana no mama Yohana o tungga boe. Mama Yohana ia, ama Kusa saon. Kusa ia, malangga mana nanalalau sia mane Herodes ume panggat na. Feꞌe hambu inaꞌ hetar mana laoꞌ roo Yesus se. Inaꞌ ia ra tanggon Yesus se doꞌi dꞌala nara.
Och Joanna, Chuse hustru, Herodis fogdes, och Susanna, och många andra, som honom tjente af sina ägodelar.
4 Lao esa, atahori rema mia kamboꞌ hetar fo sangga Yesus. Leleꞌ atahori ra raꞌabꞌue ena, ma Ana dui se nekendandaaꞌ sa nae,
Då nu mycket folk kom tillhopa, och utaf städerna sökte till honom, talade han genom liknelse:
5 “Hambu atahori mana ue rae sa neu nggari fini sia osin. Fini ruma tudꞌa sia dalaꞌ. Leleꞌ atahori laoꞌ sia naa, ara tatabꞌu fini ra. Basa ma mbuiꞌ ra rema de bꞌidꞌo-raa hendi basa se.
En sädesman gick ut till att så sina säd; och vid han sådde, föll somt vid vägen, och vardt förtrampadt, och foglarna under himmelen åto det.
6 Fini ruma tudꞌa sia rae fatuꞌ. Fini ra ranumbu boe, te male hendi se, huu oe mbeiꞌ a.
Och somt föll på hälleberget, och då det uppgick, förtorkades det; ty det hade ingen vätsko.
7 Fini ruma tudꞌa sia mamana dꞌuri nggaut. De leleꞌ fini ra ranumbu boe, dꞌuri nggaut hapi nisa se.
Och somt föll ibland törne, och törnen gingo med upp, och förqvafde det.
8 Te fini ruma fai, tudꞌa sia rae isi maloleꞌ. Ara ranumbu, ma raꞌamoko losa rabꞌoa. Fini naa ra fee baliꞌ buna-bꞌoaꞌ lao natun sa.” Dꞌui basa taꞌo naa, ma Yesus nateꞌe nekendandaaꞌ naa, ma nafadꞌe nae, “Hei mana pasa ndiki mara, ama duꞌa malolole!”
Och somt föll i goda jord; och det gick upp, och gjorde hundradefald frukt. Då han detta sade, ropade han: Den der hafver öron till att höra, han höre.
9 Basa ma, Yesus ana dedꞌenu nara ratane nekekendandaaꞌ a sosoan.
Då frågade honom hans Lärjungar, hurudana denna liknelsen var.
10 Ana nataa nae, “Taꞌo ia! Huu hei tungga tebꞌe-tebꞌeꞌ Lamatualain hihii-nanaun ena, naa de Au ufadꞌe relo-relo fo ama bubꞌuluꞌ, Lamatuaꞌ nae parenda atahori nara taꞌo bee. Te atahori feaꞌ ra nda nau tao-afiꞌ neu Lamatuaꞌ hihii-nanaun sa. Naeni de Au unori se endiꞌ nekendandaaꞌ. Huu Lamatuaꞌ mana ola-ola nara suraꞌ memaꞌ soꞌal atahori ia ra nae, “Ara rita ena, te nda nau rahine sa. Ara rena ena, te nda nau bubꞌuluꞌ sa.”
Han sade till dem: Eder är gifvet veta Guds rikes hemlighet, men dem androm genom liknelse; på det att, ändock de se, skola de likväl icke se, och ändock de höra, skola de likväl icke förstå.
11 Boe ma Yesus nafadꞌe nekendandaaꞌ naa sosoan, nae “Fini naa, naeni Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan.
Så är nu denna liknelsen. Säden är Guds ord;
12 Fini mana tudꞌa sia dalaꞌ a, naeni atahori mana rena Lamatuaꞌ Dedꞌea oꞌolan, te basa ma nitur malanggan nema rambas nendi Dedꞌea Oꞌolaꞌ ra mia rala nara. No taꞌo naa, ara nda ramahere Lamatuaꞌ, ma nda hambu masodꞌaꞌ sa.
Men de som vid vägen, det äro de som höra; sedan kommer djefvulen, och tager bort ordet utu deras hjerta, att de icke tro skola, och blifva frälste.
13 Fini mana tudꞌa sia rae fatuꞌ a, naeni atahori mana rena Lamatuaꞌ Dedꞌea-oꞌolan no nemehoꞌot. Te oka nara nda romaꞌ rala reu sa. Ara mulai ramahere, te mete ma hambu sususaꞌ, ara tudꞌa neuꞌ ena.
Men de som på hälleberget, det äro de som, när de höra, anamma de ordet med glädje, och de hafva inga rötter; de der tro till en tid, och då frestelsen påkommer, falla de derifrå.
14 Fini mana tudꞌa sia mamana dꞌuri-nggaut naa, naeni atahori mana rena ma simbo Lamatuaꞌ Dedꞌea-oꞌolan. Te nda dooꞌ sa ma, ara liliiꞌ hendi Dedꞌea-oꞌolaꞌ naa ra, huu ara hiiꞌ a sebꞌo-mue ro ue-tatao nara, hata-hetoꞌ mataꞌ-mataꞌ, ma hiiꞌ a rasodꞌa no nemehoꞌotꞌ a. Naa de, nemehere nara, nda naꞌena buna-bꞌoaꞌ saa-saa sa boe.
Men det som föll ibland törnen, äro de som höra; och gå bort, och varda förqvafde af omsorger, och rikedomar, och lifsens vällust; och bära ingen frukt.
15 Te fini mana tudꞌa sia rae isi maloleꞌ naa, naeni atahori rala ndoos no maloleꞌ. Leleꞌ ara rena Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan, ara mbedꞌaꞌ malolole sia rala nara. No taꞌo naa, ramahere rakandoo, ma tao dꞌala maloleꞌ naeꞌ.”
Men det uti goda jord, äro de som höra ordet, och behålla det uti ganska godt hjerta; och bära frukt i tålamod.
16 Basa ma Yesus olaꞌ seluꞌ nae, “Nda hambu atahori rambilaꞌ lambu tiiꞌoek, basa na tatana hura rae neu e sa. Boe ma nda hambu atahori mbedꞌaꞌ lambu nisiꞌ koi a raeꞌ sa. Mete ma tao taꞌo naa, na, atahori nda rita rondan sa ena. Lambu mana naꞌena nggunaꞌ, naeni mana mbedꞌaꞌ sia mamana naruꞌ ata, naa fo rondan fee manggareloꞌ neu atahori mana rala rema.
Men ingen upptänder ett ljus, och skyler det under något kar, eller sätter under bänken; utan sätter det på ljusastakan, att de, som ingå, skola få se ljuset.
17 Ia naa basa mana maꞌafuniꞌ ra, dei fo nenenitaꞌ. Boe ma basa saa fo atahori nda rahine leleꞌ ia sa, dei fo ara hambu rahine boe.
Ty det är intet lönligit, som icke skall varda uppenbart; och intet fördoldt, det icke skall kunnigt varda, och uppkomma skall i ljuset.
18 Dadꞌi hei musi duꞌa malolole dalaꞌ ia ra. Atahori mana nau sangga nahine tebꞌe-tebꞌeꞌ Lamatuaꞌ hihii-nanaun, ana boe nahine. Te atahori fo nda mana taoafiꞌ neu Lamatuaꞌ hihii-nanaun sa ana boe namanggoa.
Ser fördenskull till, huru I hören; ty den der hafver, honom varder gifvet, och den der intet hafver, det han menar sig hafva, det skall ock tagas ifrå honom.
19 Lao esa, Yesus sebꞌo-mue no atahori hetar. Boe ma maman no odꞌi nara rema rae randaa ro E. Te ara nda bisa deka-deka ro E sa, huu atahori naen seli.
Så gingo till honom hans moder och hans bröder; och kunde dock icke komma till honom, för folkets skull.
20 Boe ma hambu atahori sa neu nafadꞌe Yesus nae, “Amaꞌ! Mamam no odꞌi mara sia dꞌean. Ara rae randaa ro Amaꞌ.”
Då vardt honom bådadt, och sagdt: Din moder och dine bröder stå härute, och vilja se dig.
21 Boe ma Ana nataa nae, “Ia! Te taꞌo ia. Mama ngga ma toronoo matetu nggara, naeni atahori mana rena ma tao tungga Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan.”
Svarade han, och sade till dem: Min moder och mine bröder äro desse, som höra Guds ord, och görat.
22 Lao esa, Yesus noꞌe ana mana tungga nara nae, “Lao teu sae ofaꞌ, fo tisiꞌ dꞌano seriꞌ,” Boe ma ara sae ofaꞌ sa, de ara lao.
Så begaf det sig på en dag, att han steg uti ett skepp, med sina Lärjungar, och sade till dem: Låt oss fara öfver sjön. Och de lade utaf.
23 Leleꞌ ara lao, ma Yesus sungguꞌ. Nda dooꞌ sa ma, sanggu anin losa. Ma ree poꞌa ofaꞌ rala neu, de raeꞌ a molo.
Sedan, vid de foro öfver, somnade han; och der reste upp ett stort väder på sjön; och de förfylldes, och voro i stor fara.
24 Ana mana tungga nara rita taꞌo naa ma, ara fafae Yesus rae, “Papa! Papa, e! Fela fo tulun dei! Hita taeꞌ a molo mate ia ena!” Boe ma Yesus o fela boe. De Ana ai anin no ree a nae, “Muloeꞌ leo!” Boe ma ree no anin o namalino neuꞌ ena.
Så gingo de till, och väckte honom upp, sägande: Mästar, Mästar, vi förgås. Då stod han upp, och näpste vädret och vattnens våg; och så vände det igen, och blef stilla.
25 Basa ma Ana bꞌua ana mana tungga nara nae, “Taꞌo bee de hei nda feꞌe mimihere Au sa?” Ara ramatau ma heran. Boe ma esa natane esa nae, “Awii! Yesus ia, seka? Taꞌo bee de Ana bisa parenda ree-anin, fo tungga hihii-nanaun e?”
Och han sade till dem: Hvar är edar tro? Men de fruktade, och förundrade, sägandes emellan sig: Ho må denne vara? Ty han bjuder både vädrena och vattnena; och de lyda honom.
26 Nda dooꞌ sa ma, Yesus se losa nusa Gerasa, sia dano Galilea seriꞌ.
Och de foro till de Gadareners ängd, hvilken är tvärt öfver Galileen.
27 Sia naa, hambu atahori sa nitu ra tao e dooꞌ ena. Ana nda ma umeꞌ sa, de ana leo siaꞌ a rates. Fais-fais na ana laoꞌ neu-nema no maꞌaholan. Huu nitu ra parenda e rakandondooꞌ a. Atahori paꞌa e rasafafali rendiꞌ rante ma kale besiꞌ ena, te ana naꞌetuꞌ hendi se. Boe ma nitu ra akaꞌ raꞌasusuuꞌ e fo nela nisiꞌ mamana rouꞌ. Leleꞌ Yesus se onda mia ofaꞌ ma, atahori muluꞌ naa neu nisiꞌ Yesus. Atahori naa nggasi, ma natudꞌa aon sia Yesus ein. Boe ma Yesus parenda nae, “Woi, nitu! Kalua mia atahori ia!” Boe ma atahori muluꞌ naa nggasi nae, “Woi afiꞌ ngganggu au! Huu au uhine nggo, Yesus, Lamatualain manaseliꞌ a Anan! Afiꞌ tao doidꞌoso au!”
Och då han utgången var af skeppet på landet, mötte honom en man utaf staden, hvilken hade haft djefvulen i lång tid; och han hade inga kläder på, ej heller blef i husen, utan i grifter.
Då han såg Jesum, ropade han, och föll ned framför honom, och sade med höga röst: Hvad hafver jag göra med dig, Jesu, dens högstas Guds Son? Jag beder dig, att du icke qväl mig.
Ty han böd dem orena andanom, att han skulle fara ut af mannenom; ty han hade länge plågat honom; och han vardt bunden i kedjor, och förvarad i fjettrar, och slet sönder banden, och vardt drifven af djefvulen bort i öknen.
30 Yesus natane e nae, “Naram seka?” Boe ma nitu naa nataa nae, “Legion, huu hai hetar, ona soldꞌadꞌu rifon-rifon.” Ana naꞌo naa, huu nitu hetar leo sia aon rala.
Då frågade Jesus honom, och sade: Hvad är ditt namn? Han sade: Legio; ty månge djeflar voro inkomne i honom.
31 Nitu ra roꞌe rakandooꞌ a mbali Yesus fo afiꞌ fee sira risiꞌ Ndola Doidꞌosoꞌ a, naeni koasa deꞌulakaꞌ ra mamanan. (Abyssos g12)
Och de bådo honom, att han icke skulle bjuda dem fara uti afgrunden. (Abyssos g12)
32 Te deka-deka sia naa, hambu fafi nononggo monaeꞌ esa sosoꞌa rae fo sangga nanaat sia leteꞌ a suun. De nitu ra roꞌe Yesus rae, “Denu hai misiꞌ fafi naa ra rala!” Boe ma Yesus naꞌaheiꞌ.
Men der var en stor svinahjord, som der gick och födde sig på berget. Då bådo de honom, att han ville tillstädja dem fara in i svinen; och han tillstadde dem det.
33 Basa ma, nitu ra lao hela touꞌ naa, de risiꞌ fafi naa ra rala. Basa fafi ra ramulu, de relaꞌ mia leteꞌ naa, ma boke risiꞌ dano rala reu. De basa se mate rasamele.
Då foro djeflarna utu menniskone, och foro in uti svinen; och hjorden brådstörte sig uti sjön, och fördränkte sig.
34 Mana manea fafi ra rita taꞌo naa ma rela reu dui basaꞌ e ndule kambo-kamboꞌ mana sia naa ra.
Men när de, som vaktade svinen, sågo hvad der skedde, flydde de, och båro tidenden i staden, och på bygdena.
35 Rena rala dudꞌuit naa, ma atahori hetar reu risiꞌ mamanaꞌ naa. Ara rae rita mataꞌ saa mana dadꞌiꞌ ena. Losa naa, ma rita atahori nitu dꞌaiꞌ a endoꞌ subꞌa-subꞌa deka Yesus ein. Ana pake bua-baꞌus ena, ma mulun mopo ena. Rita taꞌo naa, ma basa se ramatau
Då gingo de ut, till att se hvad der skedt var, och kommo till Jesum; och funno mannen, der djeflarna utaf farne voro, klädd och vid sin sinne, sittandes vid Jesu fötter; och vordo förfärade.
36 Basa ma atahori mana rita mana dadꞌiꞌ naa ra, dui atahori mana rema feuꞌ ra soꞌal taꞌo bee de atahori muluꞌ naa hai.
Och de som det sett hade, förkunnade dem desslikes, huruledes den besatte var helbregda vorden.
37 Boe ma basa atahori Gerasa mana leo sia mamanaꞌ naa, roꞌe mbali Yesus fo Ana lao hela se, huu basa se ramatau rae mate. Boe ma Yesus se hene ofaꞌ neu, de baliꞌ risiꞌ dano Galilea seriꞌ reu.
Och hele hopen af de Gadareners omliggande bådo honom, att han ville fara ifrå dem; ty dem var en stor räddhåge påkommen. Då steg han till skepps, och for tillbaka igen.
38 Te atahori faaꞌ ra mana nenemboꞌiꞌ mia nitu ra, akaꞌ noꞌe mbali Yesus nae, “Amaꞌ! Au tungga ꞌo nggo boe!” Te Yesus nataa nae,
Men mannen, der djeflarna voro utaf farne, bad honom att han måtte blifva när honom. Men Jesus sände honom ifrå sig, sägandes:
39 “Taꞌo ia! Malole lenaꞌ baliꞌ misiꞌ bobꞌonggi mara, fo dui se Lamatualain malolen, fo Ana tao fee nggoꞌ a.” Basa ma, atahori naa laoꞌ rereoꞌ kota naa, ma dui neu basa atahori soꞌal Yesus tao nahaiꞌ eni.
Gack uti ditt hus igen, och säg utaf, huru stor ting Gud med dig gjort hafver. Och han gick bort, och förkunnade öfver hela staden, huru stor ting Jesus hade gjort med honom.
40 Basa ma Yesus se lao risi dꞌano Galilea seriꞌ. Leleꞌ ara onda mia ofaꞌ, atahori hetar nea-neaꞌ E ena. Ara reu rakarumbu rae soru E.
Och det begaf sig, då Jesus kom igen, undfick honom folket; ty alle vänte efter honom.
41 Sia naa o, hambu atahori esa, naran Yairus. Eni, malangga ume hule-oꞌe sia kota naa. Anan, akaꞌ esaꞌ a; ana fetoꞌ, too sanahulu rua ena. Ana fetoꞌ naa namahedꞌi naeꞌ, de naeꞌ a mate. Leleꞌ Yairus nita Lamatuaꞌ Yesus nema, ana neu sendeꞌ lululanggan sia Yesus matan. Ana noꞌe Yesus neu sia umen, fo tulu-fali ana feton. Leleꞌ Yesus naꞌaheiꞌ boe, ma ara lao risiꞌ Yairus umen. Atahori hetar o rae tungga boe de raote de reu. Naa de ara laoꞌ rakaseseti.
Och si, der kom en man, som het Jairus, och var en öfverste för Synagogon; han föll ned för Jesu fötter, bedjandes honom, att han ville gå i hans hus;
Ty han hade ena enda dotter, vid tolf åra gammal, och hon begynte själas; men i vägen, vid han gick dit, trängde honom folket.
43 Hambu inaꞌ sa o tungga no se boe. Ana namahedꞌi mboꞌa raaꞌ nda naloeꞌ bꞌatuu sa, doo na too sanahulu rua ena. Ana nabꞌasaꞌ dꞌoin no hata-heton ena, huu bꞌae neu dꞌoter ra. Te nda hambu esa bisa tao nahaiꞌ e sa boe. Hedꞌi na naa, akaꞌ mesu-fela nakandooꞌ a.
Och en qvinna, som blodgång hade haft i tolf år, och hade förtärt allt hvad hon ägde på läkare, och kunde dock botas af ingom;
44 De ana neu deka-deka neu Yesus dean. Boe ma ana kois Yesus badꞌun suun. Leleꞌ ana kois basa boe ma, hedꞌi mboꞌa-mboꞌa raa na naloeꞌ neuꞌ ena boe.
Hon gick bakefter, och tog på hans klädefåll; och straxt stillades hennes blodgång.
45 Aboiꞌ ma Yesus nambariiꞌ, de natane nae, “Seka mana kois Au?” Te atahori esa o nda nataa sa boe. De Petrus nae, “Malangga, dei! Te atahori hetar rakaseseti onaꞌ ia! Neꞌo mana ratimba mia dꞌeaꞌ rema.”
Och Jesus sade: Ho är den, som tog på mig? Då de alle nekade, sade Petrus, och de med honom voro: Mästar, folket tränger dig, och omakar dig, och du säger: Ho tog på mig?
46 Te Yesus olaꞌ no e nae, “Hokoꞌ! Au medꞌa koasa kalua mia Au e. Dadꞌi Au uhine atahori esa sangaja kois Au.”
Då sade Jesus: Någor hafver ju tagit på mig; ty jag kände, att kraft gick af mig.
47 Leleꞌ naa inaꞌ a nahine nae eni nda naꞌafuniꞌ nala sa, boe ma namatau seli. Ana nggeꞌe-nggeꞌe, de sendeꞌ lululanggan neu Yesus matan. De ana dui saa manadadꞌi neu e sia basa atahori hetar matan. Boe ma nafadꞌe nae, eni kois Yesus boe ma, eni hai neuꞌ ena.
Då qvinnan såg, att det icke var lönligit, kom hon skälfvandes, och föll ned för hans fötter, och förkunnade för allo folkena, för hvad saks skull hon hade tagit på honom, och huruledes hon blef straxt helbregda.
48 Boe ma Yesus olaꞌ no e nae, “Feto ngge! Ho hai, huu mumuhere Au. Baliꞌ mo sodꞌa-moleꞌ ena!”
Då sade han till henne: Var tröst, min dotter, din tro hafver frälst dig; gack med frid.
49 Leleꞌ Yesus feꞌe olaꞌ no inaꞌ naa, ma Yairus atahorin esa nema nafadꞌe nae, “Aduu, Amaꞌ, e! Amaꞌ anan nese ena! Ana mate ena, dadꞌi sudꞌi boe neꞌebꞌebꞌenggeꞌ Ama Meser fai.”
Vid han ännu talade, kom en utaf öfverstans hus för Synagogon, sägandes till honom: Din dotter är död; gör icke Mästaren omak.
50 Te leleꞌ Yesus rena atahori naa dudꞌuin, boe ma Ana olaꞌ no Yairus nae, “Aꞌa! Subꞌa-subꞌaꞌ a! Afiꞌ dꞌuꞌa-dꞌuꞌa! Mumuhere neuꞌ a Lamatualain. Mana fee masodꞌaꞌ neu aꞌa anan.”
Då Jesus hörde det ordet, sade han till pigones fader: Räds intet; utan tro allenast, och hon varder helbregda.
51 Leleꞌ ara losa Yairus umen, atahori sofe ume ena. Ara nggae ei-ei. Boe ma Yesus ai se nae, “Ama sudꞌi boe nggae fai! Anaꞌ ia nda mate sa. Ana sungguꞌ a!” Te atahori ra mali rapepenggo bafa nara neu E, huu sira rita no mata nara anaꞌ a etu hahaen. Basa ma Yesus noꞌe anaꞌ a ama-ina nara, Petrus, Yohanis, no Yakobis, rala reu ro E. Laen ra Ana denu rahani siaꞌ a dꞌeaꞌ.
Då han kom i huset, stadde han ingom ingå med sig, utan Petrum, Jacobum och Johannem, och fadren och modren till pigona.
Men de greto alle, och jämrade sig öfver henne. Då sade han: Gråter icke; pigan är icke död, men hon sofver.
Då gjorde de spe af honom, väl vetande att hon var död.
54 Ara rala reu, boe ma Yesus toꞌu anaꞌ a liman, de noꞌe nae, “Nona, e! Fela leo!”
Men han dref dem alla ut, och tog henne vid handena, och ropade, sägandes: Piga, statt upp.
55 Aibꞌoiꞌ ma, anaꞌ naa nasodꞌa baliꞌ, de fela neuꞌ ena. De Yesus denu ana fetoꞌ naa maman nae, “‘Fee anaꞌ ia naa leo!”
Och hennes ande kom igen, och hon stod straxt upp; och han böd gifva henne mat.
56 Anaꞌ a ina-ama nara heran rala seli. Te Yesus fee nesenedꞌaꞌ neu se, fo afiꞌ dui-bꞌengga dalaꞌ ia neu atahori ra.
Och hennes föräldrar förskräcktes. Men han böd dem, att de ingom säga skulle, hvad der skedt var.
