Yohanis 18
1 Leleꞌ Yesus hule-oꞌe basa ma, Ana dea neu namaloloꞌ no ana mana tungga nara. Ara reu sia osi esa sia loe Kidron bobꞌoan. Boe ma ara rala reu.
När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
2 Leleꞌ naa, malangga agama Yahudi ra malangga nara, ro atahori mia partei agama Farisi ra fee soldꞌadꞌu ma mana nanea atahori hira reu Yudas. Huu ana nae seo hendi Yesus. Yudas bubꞌuluꞌ osi a boe, huu Yesus naꞌabꞌue lao hetar sia naa no ana mana tungga nara ena. De Yudas se reu sia osi a rendi mbele, lambu-lantera, ma tee-tandeꞌ.
Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
4 Tao-tao te, Yesus bubꞌuluꞌ basa mana nae dadꞌi neu Eni ena. De Ana lali mataꞌ neu ma natane nae, “Hei sangga seka?”
Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: "Vem söken I?"
5 Boe ma rataa rae, “Hai sangga atahori esa, naran Yesus, mia kambo Nasaret.” Ma Yesus nafadꞌe nae, “Au ena.” Leleꞌ naa, Yudas, nambariiꞌ naꞌabꞌue no se. Eni mana seo hendi Yesus.
De svarade honom: "Jesus från Nasaret." Jesus sade till dem: "Det är jag." Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
6 Leleꞌ Yesus olaꞌ nae, “Au ena,” boe ma atahori ra dinggoꞌ hela E, ma raꞌaloli reu rae a.
När Jesus nu sade till dem: "Det är jag", veko de tillbaka och föllo till marken.
7 Boe ma Yesus natane seluꞌ se nae, “Hei sangga seka?” Ara rataa rae, “Yesus, atahori Nasaret.”
Åter frågade han dem då: "Vem söken I?" De svarade: "Jesus från Nasaret."
8 Boe ma Yesus olaꞌ nae, “Au ufadꞌe faꞌ ra ae, Au ena. Dadꞌi mete ma ama sangga Au, na, afiꞌ humu laen ra. Hela se reu leo.”
Jesus sade: "Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå."
9 (Ana olaꞌ naꞌo naa fo tao dadꞌi saa fo Eni olaꞌ nita nae, “Amaꞌ. Basa atahori fo Amaꞌ fee neu Auꞌ ra, esa nda mopo sa boe.”)
Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: "Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon."
10 Leleꞌ naa, Simon Petrus nendi tafa eꞌekuꞌ esa. Ana lesu e, de nae tati atahori. Tao-tao te, ana tati naꞌetuꞌ atahori esa ndiki onan. (Atahori naa, naran Malkus. Eni malangga agama Yahudi ra malangga monaen aten.)
Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
11 Boe ma Yesus denu Petrus nae, “Wae, Petrus! Dosoꞌ baliꞌ tafaꞌ ma nisiꞌ ngguman rala. Huu Ama ngga nafadꞌe basa ena oi Au musi hambu doidꞌosoꞌ mataꞌ ia. Dadꞌi hela neu leo! Naa onaꞌ Ana fee Au nggalas esa isin mana meruꞌ. Hela neu fo Au inu ubasaꞌ e.”
Då sade Jesus till Petrus: "Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?"
12 Basa ma, malangga, soldꞌadꞌu ra, ro atahori Yahudi ra mana nanea nara, humu rala Yesus, de futu E.
Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
13 De ara ro E nisi Anas. Anas naa, naeni Kayafas ama arin. Tooꞌ naa, Kayafas dadꞌi malangga agama Yahudi ra malangga monaen.
och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
14 Kayafas ia, nanori nita atahori Yahudi ra malangga nara oi, “Malole lenaꞌ soaꞌ neu nggi, mete ma akaꞌ atahori esa mate fee neu basa atahori.”
Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
15 Simon Petrus tungga-tunggaꞌ a Yesus dean, namaloloꞌ no Yesus ana mana tunggan esa fai, naeni au, Yohanis. Agama Yahudi a malangga monaen nahine au. Naa de au bisa umuloloꞌ o Yesus misiꞌ eni umen sodꞌan rala.
Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
16 Te Petrus nambariiꞌ siaꞌ a dea, deka-deka no lutu-mbaa lelesun. Au dea uu, ma olaꞌ o inaꞌ esa mana nanea sia naa, fo ona bee na au bisa o Petrus rala neu boe.
men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
17 Boe ma inaꞌ a natane Petrus oi, “Wee! Ho ia, Atahori naa ana mana tunggan esa boe, to?” Te Petrus nataa nae, “Hokoꞌ!”
Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: "Är icke också du en av den mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag icke."
18 Leleꞌ naa, maꞌariniꞌ. Naa de atahori mana ranea ro ate ra rambariiꞌ dara ai. Boe ma Petrus neu, de dara ai naꞌabꞌue no se.
Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
19 Leleꞌ naa, agama Yahudi malangga monaen dalahuluꞌ a paresaꞌ Yesus soꞌal nenorin, ma soꞌal ana mana tungga nara.
Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
20 Boe ma Yesus nafadꞌe nae, “Au olaꞌ relo-relo fo basa atahori rena. Au unori ukundooꞌ a sia mamana fo hita atahori Yahudi ra biasa raꞌabꞌue siaꞌ a, naeni sia hita ume hule-oꞌe nara, ma sia Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a. Au nda olaꞌ funi-funiꞌ ita sa.
Jesus svarade honom: "Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
21 Taꞌo bee de mutane Au? Mutane siaꞌ a atahori mana rena oꞌola Ngga ra. Huu tantu rahine saa fo Au olaꞌ ena.”
Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt."
22 Leleꞌ Ana olaꞌ naꞌo naa, atahori mana nanea esa mana nambariiꞌ sia naa mbasa E, ma olaꞌ nae, “Afiꞌ olaꞌ maꞌo naa mo malangga monaeꞌ a!”
När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: "Skall du så svara översteprästen?"
23 Boe ma Yesus nafadꞌe mbali e nae, “Mete ma Au olaꞌ sala ena, na, mutudꞌu salaꞌ naa beka. Te mete ma Au olaꞌ ndaa, na, taꞌo bee de ho mbasa Au?”
Jesus svarade honom: "Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?"
24 Basa naa ma, Anas denu se rendi E nisiꞌ Kayafas, mana dadꞌi agama Yahudi malangga monaen. Leleꞌ ara roo E neu, Ana feꞌe manapaꞌaꞌ.
Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
25 Leleꞌ naa, Simon Petrus feꞌe nambariiꞌ dara ai. Boe ma atahori laen mana sia naa ra ratane mbali e rae, “Ho ia, Eni ana mana tunggan esa, to?” Te Petrus nafanii nae, “Hokoꞌ!”
Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: "Är icke också du en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag icke."
26 Sia naa hambu agama Yahudi malangga monaen aten esa. Eni bobonggiꞌ mia atahori fo Petrus tati etu ndiki roon. Natane nae, “Wee! Faꞌ ra ho mia osi naa boe, to? Au ita nggo mia naa boe!”
Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: "Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?"
27 Te Petrus nafanii seluꞌ fai, ma manu a koꞌokee boe.
Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
28 Feꞌe fefetu anan, ara ro Yesus mia Kayafas, reu risiꞌ hofernor ume panggat na, sia soldꞌadꞌu Roma ra mamana nanean. Atahori Yahudi ra mesaꞌ se nda masoꞌ risiꞌ atahori Roma ra mamanan rala sa, huu naa tao se ranggenggeo, fo nda bisa raa fefeta Paska sa.
Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
29 Basa ma, hofernor Pilatus dea neu de nandaa no atahori Yahudi ra. Boe ma natane nae, “Hei fua salaꞌ saa neu Atahori ia?”
Då gick Pilatus ut till dem och sade: "Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?"
30 Boe ma ara rataa rae, “Taꞌo ia, pak. Mete ma Eni ia, nda atahori deꞌulakaꞌ sa, tantu hai nda ima ngganggu pak sa. Saa fai fee Eni neu pak liman.”
De svarade och sade till honom: "Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig."
31 Boe ma hofernor nafadꞌe se nae, “Taꞌo ia. Hela hei mana taoafiꞌ neu dedꞌeat na, tungga hei atahori Yahudi ra hohoro-lalanen.” Boe ma atahori Yahudi ra malangga nara rafadꞌe rae, “Nda bisa sa, pak. Hai atahori Yahudi ra nda miꞌena hak fo miꞌetuꞌ hukun mate sa. Naa akaꞌ hei mana parenda Roma ra fo miꞌena hak onaꞌ naa.”
Då sade Pilatus till dem: "Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag." Judarna svarade honom: "För oss är det icke lovligt att avliva någon."
32 (Leleꞌ ara olaꞌ raꞌo naa, saa fo Yesus olaꞌ nita maꞌahulun, dadꞌi ena. Huu Ana nafadꞌe neu atahori nara nae, dei fo Ana mate tungga mana parenda Roma ra hadꞌa-dalan, naeni ara mbaku E sia hau ngganggeꞌ a.)
Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
33 Boe ma hofernor baliꞌ nisiꞌ soldꞌadꞌu ra mamana nanean rala. De noꞌe nala Yesus, ma natane nae, “Ona bee? Ho ia, atahori Yahudi ra manen, do?”
Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: "Är du judarnas konung?"
34 Yesus natane baliꞌ mbali e nae, “Pak mesaꞌ ne mana mutane onaꞌ naa, do, atahori laen mana rafadꞌe pak soꞌal Au?”
Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?"
35 Boe ma hofernor nataa nae, “Hee! Au ia, nda atahori Yahudi sa, to? Atahori mara mesaꞌ se, mana fee nggo neu au. Lelenan fai malangga agama Yahudi ra malangga nara. Ho ia, tao saa? Mufadꞌe sobꞌa dei!”
Pilatus svarade: "Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?"
36 Boe ma Yesus nafadꞌe nae, “Au nda maneꞌ esa mia raefafoꞌ ia sa. Huu mete ma Au dadꞌi maneꞌ mataꞌ naa, tantu Au atahori dedenu ngga ra ramue fo atahori Yahudi ra nda dadꞌi humu Au sa. Memaꞌ Au dadꞌi Maneꞌ. Te nda hambu atahori sia raefafoꞌ ia mana soꞌu Au taꞌo naa sa.”
Jesus svarade: "Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen."
37 De hofernor natane seluꞌ fai nae, “Dadꞌi ho ia, Maneꞌ, do?” Boe ma Yesus nataa nae, “Pak mana nae Au dadꞌi Maneꞌ. Matetun bonggi Au fo dadꞌi Maneꞌ. Au raefafoꞌ ia uma dadꞌi Maneꞌ, fo onaꞌ bee na ufadꞌe soꞌal dala-dala ndoo-tetuꞌ ra. Basa atahori mana toꞌu rahereꞌ dala-dala ndoo-tetuꞌ ra, na, ara rena Au.”
Så sade Pilatus till honom: "Så är du dock en konung?" Jesus svarade: "Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst."
38 Basa ma hofernor natane mbali E nae, “Ndoo-tetuꞌ naa, saa?” Leleꞌ hofernor Pilatus olaꞌ basa naꞌo naa, ma, baliꞌ dea neu nisiꞌ atahori Yahudi ra. Ana olaꞌ nae, “Au paresaꞌ E ena, te au nda hambu salan saa sa boe.
Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: "Jag finner honom icke skyldig till något brott.
39 Te hei hadꞌa-dala mara, tungga too sia fai fefeta Paska, au musi mboꞌi atahori bui esa fee neu nggi. Dadꞌi tooꞌ ia, hei nau au mboꞌi hendi atahori Yahudi ra manen, do taꞌo bee?”
Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
40 Basa se randu randaa rae, “Afiꞌ mboꞌi Atahori ia! Mboꞌiꞌ a Barabas!” Tao-tao te, Barabas naa, atahori esa fo deꞌulakan seli tebꞌe.
Då skriade de åter och sade: "Icke honom, utan Barabbas." Men Barabbas var en rövare.
