Yohanis 1
1 Fefeu na, Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan sia memaꞌ ena. Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan, naeni Atahori esa. Atahori naa naꞌabꞌue no Lamatualain. Eni o, Lamatualain boe.
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
2 Leleꞌ lalai no raefafoꞌ nda feꞌe dadꞌi sa, Atahori naa sia memaꞌ no Lamatualain ena.
Detta var i begynnelsen hos Gud.
3 Lamatualain naꞌadadadꞌiꞌ basa-bꞌasaꞌ e, nendiꞌ Dedꞌea-oꞌolan. Nda hambu sudꞌiꞌ a saa esa dadꞌi sa boe, mete ma Atahori naa nda tao sa.
Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
4 Eni, masodꞌaꞌ a okan. Dadꞌi atahori mana hambu masodꞌa matetuꞌ a, ara rasodꞌa mia E. Ana o onaꞌ Manggareloꞌ mana naronda, fo atahori mana rasodꞌa sia Manggareloꞌ naa, bisa rita ma rahine.
I det var liv, och livet var människornas ljus.
5 Manggareloꞌ naa, naronda tora maꞌahatuꞌ a rala; de maꞌahatuꞌ a nda ai-baa nala Manggareloꞌ naa sa. Huu Manggareloꞌ naa naronda nakandooꞌ a.
Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
6 Naa, hambu atahori laen esa, naran Yohanis. Lamatualain o denu e boe,
En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
7 fo dadꞌi sakasii mana dui-bꞌengga Manggareloꞌ naa neu atahori. Naa fo basa atahori ramahere neu Lamatuaꞌ, huu Yohanis oꞌolan.
Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
8 Yohanis ia, nda Manggareloꞌ naa sa. Te Lamatualain denu e dui-bꞌengga soꞌal Manggareloꞌ naa neu atahori.
Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
9 Huu Atahori mana dadꞌi Manggareloꞌ matetuꞌ a, nae nema sia raefafoꞌ ia. Manggareloꞌ naa mana tao dala-dalaꞌ ndoo-tetuꞌ ra nenenitaꞌ soaꞌ neu basa atahori.
Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
10 Mae Ana tao basa mana sia raefafoꞌ ia ra dadꞌi ena o, te atahori sia raefafoꞌ ia nda rahine E sa, leleꞌ Ana nema leo sia ia.
I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
11 Mae Ana nema leo no Eni atahori nara o, te ara nda nau simbo E sa.
Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
12 Mae onaꞌ naa o, basa atahori mana simbo ma ramahere neu E, Ana fee se hak dadꞌi Lamtualain ana nara.
Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
13 Naa onaꞌ sira nenebonggi baliꞌ ena. Te sira nenebonggi feuꞌ naa, nda onaꞌ atahori bonggi ana dikiꞌ sa. Ma nda mia touꞌ esa mana hii-nau hambu tititi-nonosiꞌ sa. Te ara dadꞌi Lamatualain ana nara, huu Lamatualain mana fee se masodꞌa feuꞌ naa.
och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
14 Boe ma, ‘Lamatualain Dedꞌea-oꞌola’ naa, nenebonggiꞌ dadꞌi atahori. Ana leo sia taladꞌa tara. Hita mete-tita Eni manaselin. Eni manaseliꞌ onaꞌ naa, huu Eni, Lamatualain Ana isen. Ana hiiꞌ a natudꞌu rala malolen nema nggita, huu memaꞌ Eni ndolu-hadꞌan onaꞌ naa ena. Boe ma basa saa fo Ana nafadꞌe soꞌal Lamatualain, memaꞌ tetebꞌes.
Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
15 Naa, Yohanis naa, dui-bꞌengga soꞌal Atahori ia. Ana nameli nae, “Rena, e! Eni ia, au dui ena ae, ‘Dei fo Atahori esa nae nema. Eni manaseliꞌ lenaꞌ au. Huu nda feꞌe bonggi au sa te, Ana sia naꞌahuluꞌ ena!’”
Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
16 Yohanis olaꞌ naꞌo naa, huu Atahori naa hiiꞌ a natudꞌu rala malolen. Boe ma Ana tao nasafafali taꞌo naa nakandooꞌ a soaꞌ neu basa nggita.
Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
17 Lele uluꞌ a, baꞌi Musa naꞌondaꞌ Lamatualain Hohoro-lalanen soaꞌ neu bei-baꞌi tara. Te aleꞌ ia, Atahori naa, naeni Yesus Kristus, mana natudꞌu Lamatualain rala ralolen neu nggita. Boe ma basa saa fo Ana nafadꞌe soꞌal Lamatualain, memaꞌ tebꞌe.
ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
18 Nda hambu atahori esa sa boe mana nita tebꞌe-tebꞌeꞌ Lamatualain. Te Eni Ana ise susuen, mana natudꞌu neu nggita Lamatualain ralan. Anaꞌ naa, sia Aman bobꞌoan. Huu Eni o, Lamatualain boe.
Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
19 Lao esa, atahori Yahudi ra malangga nara sia Yerusalem denu malangga agama hira ro atahori hira mia suku Lewi mana lole-lau sia Lamatualain Ume Hule-oꞌe Huun. Ara reu sia loe Yarden bobꞌoan de ratane Yohanis mana saraniꞌ a rae, “Ho ia, Kristus fo Lamatualain helu-fuli nae haitua nemaꞌ a, do?” De nafadꞌe se nae, eni ia, seka.
Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
20 Ana nataa relo-relo nae, “Hokoꞌ. Au ia, nda Kristus sa.”
Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
21 Boe ma ratane seluꞌ rae, “Mete ma taꞌo naa, ho ia, seka? Baꞌi Elia, do?” Ana nataa nae, “Hokoꞌ boe.” Boe ma ratane fai rae, “Afiꞌ losa ho ia, Lamatualain mana ola-olan laen, do?” Ana nataa nae, “Hokoꞌ boe.”
Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
22 Basa naa ma, ara ratane seluꞌ rae, “Naa, mete ma taꞌo naa, ho ia, seka? Mufadꞌe dei! Huu hai musi baliꞌ mii mifadꞌe neu malangga-malangga mana denu hai ra. Tulun dei!”
Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
23 Boe ma ana olaꞌ tungga saa fo baꞌi Yesaya suraꞌ nita oi, “Au ia, naeni atahori mana nameli sia mamana rouꞌ oi, ‘Basa atahori mihehere tao milole dalaꞌ ra, fo simbo Lamatuaꞌ neneman! Tao mitetu dalaꞌ fo soru E.’”
Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
24 Sia atahori mana rema mia Yerusalem taladꞌa nara, hambu atahori hira mia partei agama Farisi.
Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
25 Basa ma ratane Yohanis rae, “Taꞌo ia. Mete ma ho nda Kristus sa, nda baꞌi Elia sa, ma nda Lamatualain mana ola-olan sa, na, taꞌo bee de sarani atahori? Hambu hak mia bee?”
Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
26 De Yohanis nataa nae, “Au ia, sarani atahori endiꞌ a oe. Te hambu Atahori esa sia taladꞌa mara ena, te nda mihine sa.
Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
27 Eni manaseliꞌ lenaꞌ au, mae au unori uꞌuhuluꞌ atahori. Mae dadꞌiꞌ a Eni aten boe o, au nda undandaa sa.”
han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
28 Basa dalaꞌ ia ra dadꞌi sia Betania, sia loe Yarden bobꞌoan. Yohanis no ana mana tungga nara sarani atahori sia naa.
Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
29 Mbilaꞌ neu ma, Yohanis mete nita Yesus laoꞌ nisiꞌ e. Boe ma ana olaꞌ nae, “Mete neu Atahori mana sia naa dei! Eni, Lamatualain Bibꞌi Lombo Anan mana dadꞌi tutunu-hohotuꞌ fo tefa-soi atahori sia raefafoꞌ ia sala-kilu nara.
Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
30 Atahori ia, au ufadꞌe neu nggi afis a ena ae, ‘Dei fo Atahori esa nema. Eni manaseliꞌ lenaꞌ au, huu Ana sia naꞌahuluꞌ au ena.’
Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
31 Fai maꞌahulun, au nda uhine ae, Eni, Kristus sa. Mae onaꞌ naa o, uhine ena ae au musi fee atahori Israꞌel ra rahine E. Huu naa, au uma fo sarani atahori endiꞌ oe.
Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
32 Lamatualain denu au sarani atahori endiꞌ oe. Ana o nafadꞌe au nae, ‘Dei fo Atahori esa nisiꞌ nggo. Basa naa ma, Dula-dale Ngga onda nema leo sia E. Atahori naa, mana nendi Dula-dale Meumare Ngga, fo fee koasa neu atahori Ngga ra.’ Leleꞌ Atahori naa nema, au nda uhine tuteꞌ E sa. Te leleꞌ au ita Lamatualain Dula-dalen onda nema mia lalai a onaꞌ mbui lunda, tee neu E, dei de au uhine E ae, ‘Atahori ia, Eni ena!’
Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
34 Au ita dalaꞌ naa ra no mata ngga. Basa de au ufadꞌe neu nggi ae, ‘Atahori mana nemaꞌ naa, naeni Lamatualain Anan!’”
Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
35 Mbilaꞌ neu ma, Yohanis nambariiꞌ no ana mana tungga nara, atahori rua.
Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
36 Leleꞌ Yohanis nita Yesus laoꞌ tungga naa, ana nafadꞌe nae, “Mete dei! Huu Eni ia, Lamatualain Bibꞌi Lombo Anan dei fo mana dadꞌi tutunu-hohotuꞌ!”
När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
37 Basa ma Yohanis ana mana tungga karua nara mana rena oꞌolan, lao hela e, de reu tungga Yesus.
Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
38 Boe ma Yesus heoꞌ dean, ma nita se laoꞌ tungga Eni. Boe ma natane se nae, “Taꞌo bee? Parlu, do?” Ara ratane mbali E rae, “Rabi leo sia bee?” (Sira dedꞌea Aram, ‘Rabi’ sosoan nae, ‘Ama Meser’.)
Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
39 Yesus nataa nae, “Ima fo mita neuꞌ ena.” Boe ma ara tungga E, de rita mamana leleon. Leleꞌ ara losa, mbei ma liiꞌ haa boboon ena. De ara rahani ro E losa relo a mopo.
Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
40 Naa, mia atahori karuaꞌ mana rena Yohanis oꞌolan, ma tungga Yesus naa, esa naran Anderias. Eni, Simon Petrus odin.
En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
41 Baliꞌ losa-losaꞌ ma Anderias neu sangga aꞌan Simon nae, “We, aꞌa! Hai mindaa mo Mesias ena!” (Sia sira dedꞌean ‘Mesias’ sosoan nae, ‘Kristus, naeni Atahori fo Lamatualain helu-fuli memaꞌ eniꞌ a lele uluꞌ a fo nae haitua nemaꞌ a.’)
Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
42 Basa ma, ana no aꞌan nisiꞌ Yesus. Boe ma Yesus mete e, de nafadꞌe nae, “Ho ia, Simon. Amam, Yohanis. Mia faiꞌ ia, atahori roꞌe nggo, rae ‘Kefas’” (Eni sosoan onaꞌ ‘Petrus’, naeni ‘fatu’.)
Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
43 Sia naa hambu atahori laen esa, naran Filipus. Eni kambon, Betsaida. Petrus no Anderias o mia naa rema boe. Naa, mbilaꞌ neu ma, Yesus naꞌetuꞌ nae neu sia profinsi Galilea. Boe ma neu nandaa no Filipus, de Ana noꞌe nae, “Uma, tungga Au fo dadꞌi atahori ngga!”
Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
45 Basa ma Filipus neu sangga Natanel, de nafadꞌe nae, “Aꞌa, e! Hai mindaa mo Atahori fo baꞌi Musa suraꞌ sia Lamatualain Hohoro-lalanen ena. Lamatualain mana ola-olan daluhuluꞌ ra suraꞌ soꞌal Atahori ia boe. Eni naran Yesus, mia kambo Nasaret, ma aman, naran Yusuf.”
Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
46 Te Natanel nataa nae, “Atahori Nasaret!? Aweꞌ! Nda hambu dala maloleꞌ esa sa boe, laoꞌ mia naa nema sa, o!” Boe ma Filipus nae, “We! Afiꞌ taꞌo naa. Uma fo mita no matam!”
Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
47 Leleꞌ Natanel laoꞌ nema, Yesus nita e memaꞌ ena, de nae, “Eni ia, atahori ndoos! Huu sia ralan, nda hambu peko-lelekoꞌ sa. Eni atahori Israꞌel tebꞌe-tebꞌeꞌ!”
När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
48 Natanel natane nae, “Taꞌo bee de Papa nahine au?” Yesus nataa nae, “Taꞌo ia. Au ita nggo ena leleꞌ mia hau naa huun. Leleꞌ naa, Filipus nda feꞌe neu noꞌe nggo sa.”
Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
49 Boe ma Natanel nataa nae, “Ama Meser ia, tantu Lamatualain Anan! Boe ma Amaꞌ o, tantu hai atahori Israꞌel ra Manem boe!”
Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
50 Yesus natane e nae, “Seꞌu te ho ia, mumuhere neu Au, huu faꞌ ra Au ae, ‘Au ita nggo leleꞌ ho mia hau huuꞌ a raeꞌ,’ do? Musunedꞌa, te dei fo bisa mita dala-dala manaseliꞌ lenaꞌ naa fai!
Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
51 Tebꞌe! Au ufadꞌe memaꞌ. Dei fo ama mita lalai a sii. Boe ma Lamatualain ate nara mana sia sorga ra onda-hene sia Au bobꞌoa ngga. Ma Au ia, Atahori Matetuꞌ a.”
Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
