Galatia 5

1 Feꞌesaꞌan atahori Yahudi ra lemba-rasaa bera-bꞌera sira agaman hohoro-lalanen. Te ia na Kristus soꞌu hendi beraꞌ naa mia atahori mana ramahere neu E. Naeni de, ia na hita nenemboꞌit ena. Dadꞌi ama afiꞌ nenetipuꞌ fo milemba-misaa baliꞌ hohoro-lalaneꞌ naa, ona ate e!

För att vi skola vara fria, har Kristus frigjort oss. Stån därför fasta, och låten icke något nytt träldomsok läggas på eder.

2 Rena, e! Ia au, Paulus, mana olaꞌ ia. Mete ma hei simbo sunat fo tungga atahori Yahudi ra hohoro-lalanen, Kristus mamaten fo mana mboꞌi hendi hei naa, nda ma ngguna saa sa ena.

Se, jag säger eder, jag Paulus, att om I låten omskära eder, så bliver Kristus eder till intet gagn.

3 Mete ma atahori simbo sunat, ana musi lemba-nasaa nala baliꞌ basa hohoro-lalaneꞌ naa ra. Misinedꞌa naa, do hokoꞌ? Te feꞌesaꞌan, au ufadꞌe memaꞌ ena.

Och för var och en som låter omskära sig betygar jag nu åter att han är pliktig att fullgöra hela lagen.

4 Atahori mana nau pake hohoro-lalaneꞌ fo nae tao Lamatualain simbo e no malole, ana naꞌadodꞌooꞌ aon mia Lamatualain. Te no dalaꞌ naa, ana tola hendi Lamatualain rala malolen.

I haven kommit bort ifrån Kristus, I som viljen bliva rättfärdiga i kraft av lagen; I haven fallit ur nåden.

5 Te Lamatualain Dula-dꞌale Meumaren mana soi dalaꞌ fo tamahere neu Yesus Kristus. Naa de hita tahaniꞌ a, tae dei fo Lamatualain henggenee nala hita nae, hita atahori ndoos.

Vi vänta nämligen genom ande, av tro, den rättfärdighet som är vårt hopp.

6 Atahori sunat do, hokoꞌ o, naa nda ma nggunaꞌ sa. Te mana ma nggunaꞌ a naeni, Atahori ramahere neu Kristus, naa de ara sue atahori laen.

Ty i Kristus Jesus betyder det intet huruvida någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han har en tro som är verksam genom kärlek.

7 Feꞌesaꞌan, hei misodꞌa tungga dꞌala ndoo-tetuꞌ ena. Te ia na se peko-lelekoꞌ hei, de losa nda tungga dalaꞌ naa sa ena?

I begynten edert lopp väl. Vem har nu lagt hinder i eder väg, så att I icke mer lyden sanningen?

8 Nenori pepeko-lelekoꞌ fo hei renaꞌ naa, nda mia Lamatualain sa. Huu Ana mana nameli hei dadꞌi atahorin.

Till sådant kom ingen maning från honom som har kallat eder.

9 Saa fo ranoriꞌ naa, fefeun akaꞌ dedꞌeat esa-ruaꞌ a. Te dodꞌoo ma nenoriꞌ naa tao nalutu dudꞌuꞌa mara. Onaꞌ bibꞌit mbei atahori sambor no tarigu fo rumu dadꞌi roti. Dꞌodꞌoo ma, bibꞌit a tao tarigu nenesambor a hene.

Litet surdeg syrar hela degen.

10 Huu hita dadꞌi esa to hita Lamatuan Yesus Kristus, Naa de au umuhere ae, dei fo Ana fee hei mimihere baliꞌ saa fo au unoriꞌ naa. Ma dei fo Lamatualain huku-dꞌoki sudꞌiꞌ a se mana tao nalutu nemehere mara.

För min del har jag i Herren den tillförsikten till eder, att I icke häri skolen tänka på annat sätt; men den som vållar förvirring bland eder, han skall bära sin dom, vem han än må vara.

11 Taꞌo ia, toronoo nggara e! Mete ma au unori ae, atahori musi sunat, na neꞌo au nda nene tao doidꞌosoꞌ onaꞌ ia sa. Ma atahori Yahudi ra nda sudꞌi tola hendi au nenori ngga soꞌal Yesus mamaten sia hau ngganggeꞌ a sa.

Om så vore, mina bröder, att jag själv ännu predikade omskärelse, varför skulle jag då ännu alltjämt lida förföljelse? Då vore ju korsets stötesten röjd ur vägen. --

12 Te atahori mana tao hei bingun soꞌal sunat naa, hela fo ara uta hendi ‘mamae’ nara!

Jag skulle önska att de män som uppvigla eder läte omskära sig ända till avstympning.

13 Toronoo ngga re! Lamatuaꞌ mboꞌi hendi hei ena, naa fo ama afiꞌ sudi tungga agama hohoro-lalanen hihii-nanaun. Te afi duꞌa mae, hei nenemboꞌi ena fo misodꞌa tunggaꞌ a hihii-nanau mara! Te matetun, hei musi misodꞌa esa sue esa, ma esa mete-seꞌu esa, onaꞌ ate mete-seꞌu malanggan.

I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att köttet får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken.

14 Sia Lamatualain Susura Meumaren nenesuraꞌ oi, “Musi sue atahori laen onaꞌ sue aom boe.” Mete ma hei tungga akaꞌ hohoro-lalaneꞌ esa ia, na, hei tao tungga basa atahori Yahudi ra agaman hohoro-lalanen hihii-nanaun ena.

Ty hela lagens uppfyllelse ligger i ett enda budord, nämligen detta: "Du skall älska din nästa såsom dig själv."

15 Te mete ma hei mireresi fo esa lea nore esa, na dei fo mete! Nda dooꞌ sa te, hei esa tao milutu esa.

Men om I bitens inbördes och äten på varandra, så mån I se till, att I icke bliven uppätna av varandra.

16 Au masud ngga taꞌo ia: Mete ma hei misodꞌa tungga Lamatuaꞌ Dula-dꞌalen hihii-nanaun, na hei nda tungga atahori hihii-nanaun sa ena.

Vad jag vill säga är detta: Vandren i ande, så skolen I förvisso icke göra vad köttet har begärelse till.

17 Te atahori hihii-nanaun nda tungga Dula-dꞌaleꞌ a hihii-nanaun sa. Ma dula-dꞌaleꞌ a hihii-nanaun o nda tungga atahori hihii-nanaun sa boe. Huu ruꞌa se balabꞌan na! Naa de ama afiꞌ sudi tao tungga hihii-nanau mara fai.

Ty köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra, för att hindra eder att göra vad I viljen.

18 Te mete ma Lamatualain Dula-dꞌalen nalalao nggi, hei nda sudꞌi nenepaꞌaꞌ mia hohoro-lalaneꞌ naa ra sa ena.

Men om I drivens av ande, så stån I icke under lagen.

19 Atahori mana tungga-tunggaꞌ a atahori hihii-nanaun, onaꞌ a: atahori mana hohonggeꞌ, atahori dudꞌuꞌa deꞌulaka mana nda naꞌena mamaet sa,

Men köttets gärningar äro uppenbara: de äro otukt, orenhet, lösaktighet,

20 mana songgo nitu fo suanggiꞌ, mana namusuꞌ, mana hiiꞌ a nareresi, mana hiiꞌ horo-mbalama, mana hiiꞌ a namue-naanggiꞌ, dꞌuꞌaꞌ a aon, mana hiiꞌ a dudꞌunggu-mbambau atahori, mana hiiꞌ a namue leli,

avgudadyrkan, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vrede, genstridighet, tvedräkt, partisöndring,

21 mana hiiꞌ a rala meraꞌ, mana hiiꞌ a ninu mafu, mana hiiꞌ a feta-dꞌote seteleleꞌ, ma mana tao sala-singgoꞌ laen fai. Feꞌesaꞌan, au fee nggi nesenenedꞌaꞌ ae, atahori mana tao tungga dalaꞌ naa ra, nda bisa dadꞌi Lamatualain atahorin sa.

missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt, att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel.

22 Te atahori mana nasodꞌa tungga Lamatuaꞌ Dula-dꞌalen hihii-nanaun, Dula-dꞌaleꞌ a tao e dadꞌi atahori mana hiiꞌ a sue-lai, rala nemehoꞌot, hiiꞌ a mole-dꞌame, mana naꞌatataaꞌ, ralan malole no atahoriꞌ, hii tulu-fali atahori, hii toꞌu nahereꞌ dedꞌean,

Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet,

23 rala meulauꞌ no basa atahori, ma bisa nanea aon no malole. Nda hambu hohoro-lalaneꞌ esa o, ena-ai dalaꞌ ia ra sa boe.

saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen.

24 Atahori mana dadꞌi Yesus Kristus atahorin, ana nda tungga atahori hihiin sa ena. Te dudꞌuꞌa deꞌulakaꞌ ra nenembakuꞌ mates ro Yesus sia hau ngganggeꞌ ena.

Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser.

25 De mete ma Lamatuaꞌ Dula-dꞌalen fee masodꞌa feuꞌ neu hita ena, na musi tungga takandoo hihii-nanaun.

Om vi nu hava liv genom ande, så låtom oss ock vandra i ande.

26 Huu naa de, ata afiꞌ hii sangga hadꞌa-hormat, afiꞌ hiiꞌ a balabꞌan esa no esa, ma sudꞌi tao rala meraꞌ esa no esa fai.

Låtom oss icke söka fåfänglig ära, i det att vi utmana varandra och avundas varandra.