Galatia 3
1 We! Atahori Galatia re! Dꞌalahulun au ufadꞌe mia mata mara, soꞌal Yesus Kristus mamaten sia hau ngganggeꞌ. Te ia naa atahori lelekoꞌ hei no mudꞌaꞌ ena to! Hei nggoa mara seli!
O, I oförståndige Galater, ho hafver kjust eder, att I icke skullen lyda sanningene? Hvilkom Jesus Christus för ögonen målad var, och nu ibland eder korsfäst är.
2 Au ae utane dalaꞌ saꞌ a. Hei simbo mala Lamatuaꞌ Dula-dꞌalen naa, huu hei tungga agama hohoro-lalanen, do? Hokoꞌ, to! Dula-dꞌalen nema nisi hei, huu hei mimihere Hara-lii Malolen fo hei renaꞌ a.
Det vill jag allenast veta af eder: Hafven I undfått Andan genom lagsens gerningar, eller genom trones predikan?
3 Dadꞌi, taꞌo bee de hei miminggoa seli taꞌo naa, e? Dꞌalahulun hei misodꞌa tungga Dula-dꞌale Meumareꞌ hihii-nanaun ena. Te aleꞌ ia hei misodꞌa tungga baliꞌ atahori hihii-nanaun.
Ären I så oförståndige? I hafven begynt i Andanom; viljen I nu lyktat i köttet?
4 Leleꞌ hei feꞌe mae mimihere neu Kristus, hei hambu doidꞌosoꞌ nae-nae. Afiꞌ losa basa naa ra dadꞌi parsumaꞌ a! (Tao-tao te, tamahere neu Kristus nda bisa parsumaꞌ a sa.)
Hafven I då så mycket lidit fåfängt? Om det eljest fåfängt är.
5 Leleꞌ Lamatualain fee Dula-dalen, ma natudꞌu manadadꞌiꞌ mataꞌ-mataꞌ sia mata mara, hei duꞌa mae Ana tao taꞌo naa huu ama tungga agama hohoro-lalanen, do? Hokoꞌ, to! Ana tao taꞌo naa, huu mimihere Hara-lii Maloleꞌ fo ama renaꞌ a.
Den som nu gifver eder Andan, och gör sådana krafter ibland eder, gör han det genom lagsens gerningar, eller genom trones predikan?
6 Misinedꞌa atahori Yahudi ra bꞌei-baꞌi nara, naeni baꞌi Abraham. Te Lamatualain Susura Meumaren suraꞌ nae, “Huu namahere neu Lamatualain, naa de Lamatuaꞌ simbo e no maloleꞌ ma henggenee e nae fee ne atahori rala ndoos.”
Såsom Abraham hafver trott Gudi, och det är räknadt honom till rättfärdighet;
7 Dadꞌi hei musi mihine malolole dalaꞌ ia! Atahori mana namahereꞌ onaꞌ Abraham, sira dadꞌi Lamatualain atahori ndoo-tetun.
Så veten I ju nu, att de som äro af trone, de äro Abrahams barn.
8 Lamatuaꞌ nafadꞌe memaꞌ sia Susura Meumaren nae, dei fo Eni simbo atahori mia nusa feaꞌ ra boe, mete ma ara ramahere Eni. Te fai maꞌahulun Ana nafadꞌe memaꞌ Hara-lii Malolen neu baꞌi Abraham nae, “Dei fo basa nusaꞌ sia raefafoꞌ ia hambu papala-babꞌanggiꞌ huu ho.”
Men Skriften hafver sett framföre åt, att Gud gör Hedningarna rättfärdiga genom trona; derföre förkunnade hon Abrahe: I dig skola alle Hedningar välsignade varda.
9 Huu Lamatualain hehelu-fufulin naa, naa de Ana o fee papala-babꞌanggiꞌ neu basa atahori mana ramahere neu E, onaꞌ Ana fee neu Abraham.
Så varda nu de, som af trone äro, välsignade med den trogna Abraham.
10 Atahori mana tungga agama hohoro-lalanen, naa fo Lamatuaꞌ simbo e no Maloleꞌ, na, ana musi lemba-nasaa basa hohoro-lalaneꞌ naa, onaꞌ eni nene sumba-ndoon ena. Te nenesuraꞌ sia Lamatualain susura Meumaren oi, “Atahori nda mana tungga nakandoo agama hohoro-lalanen losa lutu-leloꞌ sa, ana hambu sumba-ndoon!
Ty alle de som med lagsens gerningar umgå, de äro under förbannelse; ty det är skrifvet: Förbannad vare hvar och en, som icke blifver vid allt det som skrifvet är i lagboken, så att han det gör.
11 Te matetuꞌ ena, Lamatualain nda simbo atahori, huu eni tungga hohoro-lalane agama sa. Te nenesuraꞌ, oi “Atahori musi ramahere Au, dei fo Au feꞌe simbo e onaꞌ atahori rala ndoos, fo ana hambu masodꞌa ndoo-tetuꞌ.”
Men att ingen varder rättfärdig för Gudi genom lagen, är uppenbart; ty den rättfärdige skall lefva af ( sine ) tro.
12 Naa! Mete ma atahori nau nasodꞌa tungga agama hohoro-lalanen hihii-nanaun, ana musi tao tungga basa-bꞌasaꞌ e losa lutuꞌ-leloꞌ! Te Lamatuaꞌ nafadꞌe memaꞌ sia Susura Meumaren nae, “Atahori mana nae nasodꞌa tungga hohoro-lalaneꞌ a, dei fo batasibu noꞌ a hohoro-lalaneꞌ ra.”
Men lagen är icke af trone; utan den menniska som så gör, hon lefver deraf.
13 Huu Kristus bae etu ena, fo mboꞌi hendi hai mia agama hohoro-lalanen mana paꞌa haiꞌ a. Feꞌesaꞌan, hai misodꞌa lemba-misaa agama hohoro-lalanen onaꞌ atahori nene sumba-ndoon e. Te ia naa, Lamatuaꞌ Yesus soꞌu hendi sumba-ndoon naa mia hai ena. Te nenesuraꞌ sia Susura Meumareꞌ a oi, “Atahori mana mate nene londa-ngganggeꞌ sia rii a, eni nene sumba-ndoon.”
Christus hafver förlossat oss ifrå lagsens förbannelse, då han vardt en förbannelse för oss; ty det är skrifvet: Förbannad är hvar och en, som hänger på träd;
14 Leleꞌ Yesus Kristus mate fo fee masodꞌaꞌ neu hita, naa papala-babꞌanggiꞌ fo Lamatualain fee neu Abraham ena, o onda nema nusa feaꞌ ra boe. No taꞌo naa, basa atahori mana ramahere neu Kristus bisa simbo Lamatualain Dula-dꞌalen fo Ana helu-fuli memaꞌ a.
På det Abrahams välsignelse komma skulle öfver Hedningarna i Christo Jesu, och vi så undfå måtte Andans löfte genom trona.
15 Toronoo ngga re! Ia naa au ae utudꞌu conto mia hita masodꞌan fais-fais. Mete ma hambu atahori suraꞌ nala susura pusaka, basa ma ana teken basa naran ena, na susura naa nene henggeneeꞌ ena. Atahori laen nda bisa fee eꞌena-aꞌaiꞌ neu saa fo nenesuraꞌ sia susura naa sa, ma nda bisa suraꞌ seluꞌ saa-saa sia naa sa ena.
Käre bröder, jag vill tala efter menniskosätt: Man föraktar ju icke ene menniskos testamente, då det gilladt är; man lägger icke heller något dertill.
16 Onaꞌ naa boe leleꞌ Lamatualain helu-fuliꞌ no Abraham ma tititi-nonosin. Lamatualain nda nae, “Au Helu-fuli ia o tititi-nonosi mara”, huu Ana nda helu-fuli neu atahori hetar sa. Te Ana helu-fuli fee neu akaꞌ Abraham tititi-nonosin esa, naeni Kristus.
Nu är ju Abraham och hans säd löftet tillsagdt; han säger icke, uti säderna, såsom i mångom; utan, såsom uti enom, uti dine säd, som är Christus.
17 Au masud ngga taꞌo ia: Lamatualain helu-fuliꞌ naꞌahuluꞌ no baꞌi Abraham. Boe ma basa too natun haa telu nulu, dei de Ana naꞌondaꞌ agama hohoro-lalanen fee atahori Yahudi ra tungga sira baꞌin Musa. Mae onaꞌ naa o, Lamatuaꞌ nda lea baliꞌ hehelu-fufuli maꞌahulun naa sa.
Men det säger jag: Det Testamentet, som tillförene af Gudi fast gjordt var på Christum, varder icke ogilladt, så att löftet skulle omintet varda med lagen, hvilken gifven var fyrahundrade och tretio år derefter.
18 Lamatuaꞌ fee papala-babꞌanggiꞌ neu Abraham, nda huu ana tao tungga hohoro-lalaneꞌ sa. Te Ana fee papala-babꞌanggiꞌ huu Ana helu-fuli memaꞌ nae fee mudaꞌ Abraham eniꞌ a maꞌahulun. Naa, onaꞌ anaꞌ sa simbo pusaka mia aman. Ana simbo, huu aman helu-fuli memaꞌ, nda huu anaꞌ naa tao tungga atoran sa.
Ty om arfvet förtjentes genom lagen, så vorde det icke gifvet genom löftet; men Gud hafver det Abraham, genom löftet, fri skänkt.
19 Dadꞌi ia naa au ae utane taꞌo ia: mete ma Lamatualain simbo baꞌi Abraham no maloleꞌ huu nemeheren, taꞌo bee de Lamatuaꞌ fee tamba hohoro-lalaneꞌ neu baꞌi Musa? Ana fee tamba agama hohoro-lalanen fo nenori atahori dꞌala sala nara mataꞌ-mataꞌ. Eni masud na, naa fo atahori rasodꞌa tungga hohoro-lalaneꞌ a hihii-nanaun, losa Abraham tititi-nonosin esa nema. Boe ma, mete ma tititi-nonosiꞌ naa, naeni Kristus, nema, hohoro-lalaneꞌ naa nda parlu sa ena. Leleꞌ Lamatuaꞌ fee agama Yahudi hohoro-lalanen, Ana nda fee mataꞌ sa. Ana pake ate nara mia sorga, de rendi neu baꞌi Musa, dei de Musa fee neu atahori Yahudi ra. No taꞌo naa, Musa dadꞌi neu mana nendi haraꞌ fee Lamatuaꞌ no atahori nara.
Hvad skall då lagen? Hon är kommen dertill för öfverträdelsernas skull, till dess säden skulle komma, hvilko löftet skedt var, och är skickad af Änglarna uti Medlarens hand.
20 Te leleꞌ Lamatualain helu-fuli no Abraham, Ana nda pake mana nendi haraꞌ sa. Ana helu-fuli mataꞌ no mataꞌ aon! No taꞌo naa, hita tahine tae, Lamatuaꞌ helu-fulin manaseliꞌ lenaꞌ hohoro-lalaneꞌ naa ra.
Men Medlaren är icke ens Medlare; men Gud är en.
21 Leleꞌ Lamatuaꞌ fee agama hohoro-lalane nara neu baꞌi Musa, naa, balabꞌan no hehelu-fufulin, do? Hokoꞌ! Huu mete ma hambu hohoro-lalaneꞌ, atahori bisa tao tungga fo Lamatuaꞌ simbo e no maloleꞌ ma nasodꞌa, neꞌo atahori Yahudi ra hohoro-lalanen bisa tao taꞌo naa boe. Tao-tao te nda hambu hohoro-lalaneꞌ esa sa boe fo atahori bisa tao tungga, fo tao maꞌasufu Lamatuaꞌ ralan, fo Ana simbo e no maloleꞌ.
Är då lagen emot Guds löften? Bort det; men om en lag vore gifven, som kunde lefvande göra, så vore rättfärdigheten sannerliga af lagen;
22 Huu sia Lamatuaꞌ Susura Meumaren nenesuraꞌ oi, basa atahori nenepaꞌa mates ro salaꞌ mataꞌ-mataꞌ. Naa de akaꞌ atahori mana ramahere neu Yesus Kristus, simbo saa fo Lamatualain helu-fuliꞌ a.
Men Skriften hafver allt beslutit under synd, på det löftet skulle komma genom Jesu Christi tro, dem som tro.
23 Te losa fain, Lamatuaꞌ soi dalaꞌ fo hai nenemboꞌiꞌ mia hohoro-lalaneꞌ ra, sadꞌi hai mimihere neu Kristus.
Men förr än tron kom, voro vi förvarade under lagen, och beslutne till den tro som uppenbaras skulle.
24 Dadꞌi agama hohoro-lalane nara, onaꞌ mana nanea, mana nanori hita no malolole losa Kristus nema. Mete ma nema ena, hita bisa tamahere E, naa fo tasodꞌa malolole to Lamatualain. Naa de, ia naa hita nda parlu mana naneaꞌ sa ena.
Sa hafver nu lagen varit vår tuktomästare till Christum, på det vi skole varda rättfärdige af trone.
Nu, sedan tron kommen är, äre vi icke länger under tuktomästaren;
26 Ia naa hei dadꞌi Lamatualain ana nara ena, huu mimihere Yesus Kristus.
Ty I ären alle Guds barn, genom trona på Christum Jesum.
27 Basa hei mana nenesaraniꞌ fo dadꞌi atahorin, ama nenepaꞌa mates mo E.
Ty I, så månge som döpte ären till Christum, hafven eder iklädt Christum.
28 Basa atahori mana ramahere Kristus, ara ona esaꞌ ena. De mae hei atahori Yahudi, do nda Yahudi sa o, ate do nda ate sa, touꞌ do inaꞌ, basa atahori mana ra ꞌabꞌue ro Yesus Kristus, ona esaꞌ.
Här är icke Jude eller Grek; här är icke tjenare eller fri; här är icke man eller qvinna; alle ären I en i Christo Jesu.
29 Kristus naa, Abraham tititi-nonosin fo Lamatualain helu-fuli eniꞌ a dꞌalahulun. Huu hei miꞌibꞌue mo Kristus, de hei dadꞌi Abraham tititi-nonosi matetun ena. No taꞌo naa, hei o bisa simbo papala-babꞌanggiꞌ fo Lamatualain helu-fuli maꞌahulun neu Abraham.
Ären I nu Christi, så ären I ju Abrahams säd, och arfvingar efter löftet.
