< Ded'enu' ra Dud'uin 19 >

1 Apolos feꞌe sia Korintus ma, Paulus feꞌe lao ndule kota-kota sia leteꞌ, de ana losa kota Efesus. Sia naa, nandaa no atahori hira mana ramahere Lamatuaꞌ Yesus ena.
Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.
2 Ana natane se nae, “Toronoo nggare! Faiꞌ naa, leleꞌ hei mimihere Lamatuaꞌ Yesus, hei simbo Lamatualain Dula-dale Meumare Na, do hokoꞌ?” Ara rataa rae, “Hokoꞌ. Hai nda feꞌe rena oi, Lamatualain naꞌena Dula-daleꞌ onaꞌ naa sa.”
Och han frågade dessa: "Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?" De svarade honom: "Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given."
3 Boe ma Paulus natane fai nae, “Dadꞌi ara sarani hei, no saraniꞌ bee?” Rataa rae, “Tungga Yohanis sarani na.”
Han frågade: "Vilken döpelse bleven I då döpta med?" De svarade: "Vi döptes med Johannes' döpelse"
4 Paulus nae, “Rena dei! Yohanis sarani atahori fo tao bukti ara raloeꞌ tao salaꞌ ena. Te misinedꞌa taꞌo ia! Tungga fai ana nanori atahori Israꞌel ra nae, ara musi ramahere Yesus, Atahori fo Lamatuaꞌ nae haituaꞌ a.”
Då sade Paulus: "Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro."
5 Basa de, ara roꞌe Paulus sarani se, fo ara masoꞌ dadꞌi Lamatuaꞌ Yesus bobꞌonggi Na.
Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.
6 De Paulus ndae liman neu se ma hule-oꞌe. Boe ma Lamatualain Dula-dale Meumare Na onda neu se. Ara ola-olaꞌ rendiꞌ dedꞌeat mataꞌ-mataꞌ fo sira nda rahineꞌ ra sa. Lamatualain o pake se fo rafadꞌe saa mana nae dadꞌiꞌ.
Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.
7 Basa se atahori sanahulu rua.
Och tillsammans voro de vid pass tolv män.
8 Leleꞌ Paulus leo sia Efesus, ana hii masoꞌ atahori Yahudi ra ume hule-oꞌe na fo nanori lutuꞌ-leloꞌ Lamatualain parenda Na. Ana olaꞌ nda bambi-bambiꞌ sa. Ana tao taꞌo naa losa fula telu.
Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.
9 Te hambu atahori nda simbo nenori na sa, de ara labꞌan e. Ara ratatale atahori sia naa, fo afiꞌ tungga Yesus Dala Masodꞌa Na. Naa de, Paulus no atahori mamahereꞌ ra lao hela ume hule-oꞌeꞌ a. De reu raꞌabꞌue mia ume sakolaꞌ esa. Tenu umeꞌ a, atahori sa, naran Tiranus.
Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om "den vägen", vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.
10 Paulus nanori se losa too rua; de basa atahori sia nusa Asia rena Lamatuaꞌ Yesus Dudꞌui Malole Na. Mana renaꞌ ra, atahori Yahudi ro atahori nda Yahudi ra sa.
Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.
11 Leleꞌ naa, Lamatualain fee Paulus koasa fo ana tao manadadꞌi manaseliꞌ mataꞌ-mataꞌ.
Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.
12 Onaꞌ a, mete ma atahori roꞌe rala Paulus papaꞌa langga na, do bobꞌori na, fo tao neu atahori mamahedꞌiꞌ ra, naa hedꞌi nara hai tuteꞌ a. Losa nitu deꞌulakaꞌ ra o lao hela atahori boe.
Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.
13 Sia naa, hambu atahori Yahudi ra malangga agama na esa, no ana tou nara hitu. Nara na, Sakewa. Ana nara reu sudꞌiꞌ a sia bee-bꞌee fo oi nitu ra sia atahori ra. Ara oi sobꞌa nitu ra no Yesus naran rae, “Ho muhine Yesus fo Paulus nafadꞌeꞌ naa, do? Ia naa, au parenda nggo pake Yesus nara Na, lao hela atahori ia leo!” Hambu atahori Yahudi mahineꞌ feaꞌ ruma o sobꞌa tao taꞌo naa boe.
Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: "Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.
Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.
15 Lao esa fai, Sakewa ana nara parenda taꞌo naa ma, nitu deꞌulakaꞌ sa nataa nae, “Au uhine Yesus. Au o uhine Paulus boe. Te hei ia ra, seka?”
Men den onde anden svarade då och sade till dem: "Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?"
16 Boe ma, atahori nitu taoꞌ naa, namanasa seli. Ana tutu se ma tao naꞌahina se. Ana sidꞌa badꞌu nara, losa ara rela ro maꞌahola nara mia ume naa.
Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.
17 Basa ma, dudꞌuit naa nenedꞌui-bꞌenggaꞌ losa basa atahori Yahudi ma nda Yahudi ra sa sia Efesus bubꞌuluꞌ. Basa atahori mana rena dudꞌuit naa, ramatau ma titindindiiꞌ. Ma ara koa-kio Lamatuaꞌ Yesus, huu Ana fee koasa monaeꞌ naa neu Paulus.
Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.
18 Boe ma, atahori mamahere feuꞌ ra risiꞌ sira toronoo mamahere nara, fo soi rala nara, ma rataa sala nara.
Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.
19 Sira ruma, mana pake koasa maꞌahatuꞌ. Ara radꞌuru basa susura koasa maꞌahatu nara, de lalangge se. Mete ma reken susura naa ra feli na, doi fulaꞌ rifon lima nulu.
Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.
20 Atahori ra dui-bꞌengga Lamatuaꞌ Dudꞌui Malole Na hatuꞌ-rerelon sia bee-bꞌee. Atahori mana mamahereꞌ ra, boe ramaheta, huu Lamatuaꞌ Dedꞌea-oꞌola Na, masoꞌ rala nara.
På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.
21 Basa na ma, Paulus naꞌetuꞌ fo bali Yerusalem neu. Te ralan hii nae neu naꞌahulu sia nusa Makedonia ma Akaya, dei fo nisiꞌ Yerusalem. Ana duꞌa nae, “Malole lenaꞌ, au uu seꞌu atahori mamahereꞌ ra sia mamanaꞌ ia ra dei. Te taꞌo bee o, au musi losa Roma.”
Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: "Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom."
22 Ana denu nonoo nara Timotius no Erastus, raꞌahuluꞌ Makedonia reu. Te ana feꞌe leo dooꞌ sia nusa Asia.
Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.
23 Leleꞌ naa, hambu dedꞌeat monaeꞌ esa sia kota Efesus soꞌal Yesus Dala Masodꞌa Na.
Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående "den vägen".
24 Dedꞌeat naa huu-pata na taꞌo ia: Sia naa, hambu mana tao lilo fulaꞌ esa, naran Demetrius. Ana tao ume sosonggo anak ra mia lilo fulaꞌ, fo seo neu atahori Efesus ra, fo ara songgo lamatua na esa, naran Artemis. Tatao na laku, ma tukan nara, hetar. Naa de, ana hambu doiꞌ nae na seli.
Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.
25 Lao esa ma, Demetrius naꞌabꞌue nala tukan nara, ma tukan feaꞌ ra, de olaꞌ no se nae, “Ama nggare no toronoo nggare! Hei bubꞌuluꞌ masodꞌa tara maloleꞌ onaꞌ ia, huu hita hambu doiꞌ naen seli mia tatao tara ia.
Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: "I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;
26 Te aleꞌ ia, hita tita no mata tara ma rena no ndiki tara ena, huu-tonggon mia Paulus oꞌola nara. Ana dunggu-mbau atahori hetar, rae saa fo hita taoꞌ ia ra, nda naꞌena ngguna saa saꞌ boe. Ana nae, paton fo hita taoꞌ ia, lamatua lelekoꞌ. Nda akaꞌ a atahori sia Efesus rena e sa, te atahori sia basa nusa Asia ra o rena e boe.
men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.
27 De rena malolole! Dei fo hita tao sa fai, mete ma basa atahori ra akaꞌ a tungga Paulus se? Ara nda nau hasa saa fo hita taoꞌ ia ra sa ena! Misinedꞌa, o! Aleꞌ ia, atahori hetar koa-boꞌu neu Artemis, hita lamatua inan fo mata meulauꞌ naa. Ara rema mia ndule nusa Asia, losa raefafoꞌ suu na, fo songgo Artemis sia ume sosonggo huuꞌ a sia hita kota Efesus ia. Dadꞌi afiꞌ losa atahori nda toe e sa ena ma nda nau rema sia ia sa ena!”
Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende."
28 Ara rena taꞌo naa ma, ramanasa reuꞌ ena. De nggasi rae, “Sodꞌa-moleꞌ neu Artemis! Artemis mata meulauꞌ! Hai atahori Efesus koa-boꞌu Artemis!”
När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: "Stor är efesiernas Diana!"
29 Ara eki-randu taꞌo naa ma, atahori mia bee-bꞌee reu raꞌabꞌue ro se, losa kotaꞌ naa sofeꞌ no atahori. Te basa se bingun. Atahori ramue tungga-tungga dalaꞌ losa kota a moo loaꞌ na. Ara humu atahori rua de lea ro se risiꞌ naa reu. Ruꞌa se nara nara, Gayus ma Aristarkus. Atahori ra humu se, huu ruꞌa se, Paulus ana mana tungga nara mia Makedonia.
Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare
30 Paulus rena nala ma, ana nau nisiꞌ atahori mana ramueꞌ ra taladꞌa nara. Te atahori mamahereꞌ sia naa ra nda nau fee ne neu sa.
Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.
31 Hambu atahori monaen hira mia nusa Asia, rahine Paulus. Ara denu atahori reu rafadꞌe Paulus fo afiꞌ nisiꞌ atahori mana ramueꞌ ra.
Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.
32 Sia moo loaꞌ naa, atahori sangga dedꞌeat naa huu-pata na. Ruma randu lelekoꞌ rae, “Taꞌo ia!” Ruma fai nggasi rae, “Taꞌo naa!” Tao-tao te atahori hetar nda ritaꞌ rae taꞌo bee saꞌ boe. Ara tungga-tunggaꞌ a.
Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.
33 Basa boe ma, atahori Yahudi ruma ramatau. Ara duꞌa rae, afiꞌ losa atahori naa ra tudꞌu rae sira mana ratatale fo dedꞌeat ia dadꞌi. Naa de, ara ndunduuꞌ atahori esa mataꞌ neu dadꞌi sira mana ola-ola na. Atahori naa, nara na Aleksander. Ara roꞌe fo nasalaꞌe se, rae dedꞌeat naa, nda atahori Yahudi ra tatao na sa. Aleksander botiꞌ lima na, de ai se fo afiꞌ ramue. Boe ma ana sobꞌa olaꞌ nasalaꞌe atahori Yahudi ra.
Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.
34 Ara bubꞌuluꞌ rae eni atahori Yahudi ma, ara nggasi rahereꞌ fai rae, “Fee hadꞌat neu Artemis! Artemis mata meulauꞌ! Hai atahori Efesus koa-boꞌu Artemis!” Ara eki-randu onaꞌ naa, losa jam rua.
Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: "Stor är efesiernas Diana!"
35 Basa ma malangga mana parenda Efesus nambariiꞌ de ai fee se nenee. Ana olaꞌ nae, “Odi-aꞌa sia kota Efesus! Basa atahori bubꞌuluꞌ hita lamatua Artemis na onda mia lalai a, nema nisiꞌ hita e. Dadꞌi hita atahori Efesus, mana taꞌaboi e. Nda hambu atahori bisa lea hendi hita hak na sa, huu naa dadꞌi dudꞌuit de basa atahori bubꞌuluꞌ ena. Dadꞌi, taꞌo bee de hei akaꞌ eki-randu taꞌo ia? Mae atahori ombon-koson tungga sira hihii nara, hei afiꞌ mimue leli taꞌo ia!
Men stadens kansler lugnade folket och sade: "Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?
Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.
37 Hei mendi atahori karuꞌa ra sia ia, onaꞌ ara tao deꞌulakaꞌ. Tao-tao te ara nda ramanaꞌo saa saꞌ boe mia Artemis ume sosonggo huuꞌ na sa. Ara nda olaꞌ raꞌatutudꞌaꞌ nara malole na sa. Dadꞌi hei fee salaꞌ saa neu se?
Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,
38 Misinedꞌa malole, o! Hita taꞌena mamana nggero dedꞌeat. Atahori mana nggero dedꞌeat ra o rahati. De mete ma Demetrius se rae radꞌedꞌea, musi tungga dala na dei, fo mendi dedꞌeat naa nisiꞌ mamana nggero dedꞌeat.
Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.
39 Ma mete ma rae soꞌu dalaꞌ feaꞌ fai, hela fo reu maꞌiraꞌ ro lasi-lasi adat ra.
Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.
40 Afiꞌ losa mana parenda Roma fee salaꞌ neu nggita huu dedꞌeat ia. Mete ma ara rae rahine huu-pata na, hita tataa saa fai o? Dedꞌeat ia nda naꞌena huu-pataꞌ sa!”
På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva."
41 Olaꞌ basa taꞌo naa ma, malangga naa denu basa atahori ra saranggaa. De basa se baliꞌ.
Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.

< Ded'enu' ra Dud'uin 19 >