2 Korintus 5

1 Te hita bubꞌuluꞌ, hita aon leleꞌ ia, hita pake neꞌetataaꞌ sia raefafoꞌ, onaꞌ lalaat esa taririi neꞌetataaꞌ a. Mae dei fo hita aon nambalutu hendi e, te ata afiꞌ dudꞌuꞌa, huu Lamatualain tao hela mamana maloleꞌ sa fee nggita sia sorga. Atahori nda tao mamanaꞌ naa sa. Te Lamatuaꞌ mana tao, ma mamanaꞌ naa naꞌatataaꞌ nakandooꞌ a. (aiōnios g166)

Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. (aiōnios g166)

2 Hita aon bengge sia raefafoꞌ ena. Ma hita hii tala seli tae hambu ao feuꞌ fo pake sia sorga.

Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;

3 Ma mete ma hita losa naa ena, onaꞌ hita nda maꞌaholaꞌ sa, te pake bua-baꞌu feuꞌ. Huu hita nda taꞌenaꞌ a samanaꞌ sa, te hita o hambu ao feuꞌ boe.

ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.

4 Hita aon mana nambalutuꞌ leleꞌ ia, tao nggita lea hahae naruꞌ, huu tamedꞌa beran seli. Mae onaꞌ naa o, hita nda nau mate fo nda taꞌena aoꞌ sa ena. Hokoꞌ! Hita nau hambu ao feuꞌ, fo lao hela ao mbaraaꞌ ra, nggati no masodꞌa feu ndoo-tetuꞌ a.

Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.

5 Lamatualain mana tao nggita tahehere fo simbo masodꞌa feuꞌ a. Ana o fee nggita Dula-dalen boe, fo dadꞌi tanda nemehereꞌ mia Eni Hehelu-fufulin.

Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.

6 Huu naa, hita tamahere takandoo. Hita tahine tae, mete ma hita feꞌe sia ao sisiꞌ leleꞌ ia, na hita feꞌe taꞌadodooꞌ to Lamatuaꞌ.

Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;

7 Naeni de hita tasodꞌa tungga nemehere tara neu Lamatuaꞌ. Hita nda tasodꞌa tungga saa fo tita sia raefafoꞌ ia sa.

ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.

8 Te hita o tamahere tae, mete ma hita mate lao hela ao sisiꞌ leleꞌ ia, fo teu tasodꞌa taꞌabꞌue to Lamatualain sia sorga, tantu hita tamahoꞌo lenaꞌ fai.

Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.

9 Mae hita tasodꞌa takandoo sia raefafoꞌ ia, do, hita mate sia ia, do, tasodꞌa sia naa, te malolen, naeni, hita tao tamahoꞌo Lamatuaꞌ ralan. Te naa, hita hihii-nanaun.

Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.

10 Afiꞌ liliiꞌ. Dodꞌoo te basa atahori musi rataa mbali Kristus. Eni, Mana Naꞌetuꞌ Dedꞌeat mana nile basa atahori masodꞌa nara sia raefafoꞌ ia. Dei fo Kristus mana bala-bꞌae nandaa no atahori tatao-nonoꞌi nara. Huu Kristus bubꞌuluꞌ, atahori tao maloleꞌ, do tao nda maloleꞌ sa.

Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.

11 Huu hai misinedꞌa mae dei fo Kristus paresaꞌ masodꞌa mara, naeni de hai mimatau ma fee hadꞌa-hormat neu E. Dadꞌi hai ue-tao mitaꞌ mamate mara fo kokoe atahori fo ara ramahere neu Kristus. Lamatualain bubꞌuluꞌ rala meu mara ena. Au o nau fo hei mihine hai rala meu mara boe.

Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att "vinna människor", men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.

12 Hai nda soꞌu-soꞌuꞌ aom sia hei mata mara sa. Hokoꞌ! Te hai fee nggi netehuuꞌ, naa fo ama bisa olaꞌ koao soꞌal hai, ma nda mae sa. No taꞌo naa, hei bisa mitaa mbali meser mana pepeko-lelekoꞌ mana olaꞌ koaoꞌ ra. Huu ara olaꞌ koao soꞌal sira ue-tataon hahambun fo atahori mete ritaꞌ a, tao-tao te rala nara nda meuꞌ sa.

Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.

13 Mete ma hei mae hai muluꞌ, na, hai olaꞌ taꞌo naa, fo milalao Lamatuaꞌ ue-tataon. Mae hei nda mihine sa, te Lamatuaꞌ nahine. Mete ma hai olaꞌ mendiꞌ dudꞌuꞌa ndoos, na, hai olaꞌ taꞌo naa fo tulu-fali nggi.

Ty om vi hava varit "från våra sinnen", så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.

14 Kristus sue nala nggita seli. Naa mana fee hai masiet fo milalalao ue-tatao mara. Huu hai mimihere mae, Atahori esa, naeni Kristus, mate nggati basa atahori. Eni sosoan nae, naa onaꞌ basa nggita mate lao hela masodꞌa mbara tara, ma nda taꞌena hak saa sa boe sia raefafoꞌ ia.

Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.

15 Kristus mate soaꞌ neu basa atahori, fo basa atahori mana rasodꞌa sia raefafoꞌ ia, nda rasodꞌa tungga akaꞌ hihii-nanau nara sa. Te ia naa ara musi rasodꞌa tungga Kristus hihii-nanaun, huu Ana mana mate nggati se ena, ma nasodꞌa baliꞌ.

Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.

16 Dadꞌi ia naa, ata afiꞌ nile atahori tendiꞌ atahori biasa uku-ulin. Mae dalahulun hita nile Kristus, tendiꞌ atahori biasa duduꞌan. Te ia naa, hita nda nile E taꞌo naa sa ena.

Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.

17 Naeni de, atahori mana nenepaꞌaꞌ ro Kristus dadꞌi atahori feuꞌ, mana naꞌena masodꞌa feuꞌ. Ana nda onaꞌ dalahulun sa ena, huu masodꞌa mbaran mopo hendi ena. Nese ena! Huu ia naa feuꞌ a sia ena.

Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!

18 Basa ia, Lamatualain mana tao. Ana mana tao nadꞌameꞌ fo ata malolole baliꞌ to E, huu Kristus fee ambon neu sala tara ena. Ma Ana o fee ue-tataos neu nggita boe, fo ata tatudꞌu dalaꞌ naa fo atahori laen o bisa badꞌame baliꞌ ro Lamatualain.

Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.

19 Misinedꞌa, te leleꞌ Kristus feꞌe sia raefafoꞌ ia, Lamatualain tao fee atahori badꞌame baliꞌ ro Eni nendiꞌ Kristus. Dadꞌi Ana nda ito-reken sala nara sa ena, de ara nda lemba-doi salaꞌ ra huku-dokin sa. Ma Ana o fee ue-tataos nema nggita fo teu dui-bꞌengga neu atahori tae, ara bisa malolole baliꞌ ro E.

Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.

20 Hai Kristus dedꞌenun, de Lamatualain pake hai fo mendi atahori, naa fo ara badꞌame baliꞌ ro E. Huu hai Kristus dedꞌenun, naa de hai moꞌe nggi mae, “Lamatuaꞌ hii-nau fo hei malolole baliꞌ mo Eni.”

Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.

21 Kristus nda tao nita salaꞌ sa. Te Lamatualain tao fee Ne lemba-doi sala tara ena. Lamatuaꞌ tao taꞌo naa neu nggita, huu Kristus mamaten soi dalaꞌ fo ata tasodꞌa no rala ndoos, onaꞌ Lamatuaꞌ rala ndoos boe.

Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.