1 Korintus 1
1 Susura ia mia au, Paulus. Lamatualain pili nala au ena dadꞌi Yesus Kristus dedꞌenun. Ma aꞌa Sostenes o haitua hara sodꞌa-moleꞌ fee nggi boe.
Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock brodern Sostenes,
2 Au suraꞌ susura ia fee nggi, naeni Lamatualain atahori mamahere nara sia kota Korintus. Ana pili nala nggi ena dadꞌi Eni atahori meumaren, huu ama mimihere Yesus Kristus ena. Ana o tao nameu nggi onaꞌ basa atahori mamahereꞌ laen ra sia bee-bꞌee. Ara o roꞌe tutulu-fafaliꞌ mia hita Lamatuan Yesus Kristus, fo Lamatualain helu memaꞌ mia lele uluꞌ a nae haitua nema. Boe ma, Eni dadꞌi hita to sira Lamatuan mana naꞌena hak parenda basa nggita.
hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga, jämte alla andra som åkalla vår Herres, Jesu Kristi, namn, på alla orter där de eller vi bo.
3 Au hule-oꞌe neu Lamatualain, hita Aman, no Yesus Kristus, hita Lamatuan. Au oꞌe fo ratudꞌu Sira rala malole nara neu nggi, fo misodꞌa no mole-dame.
Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
4 Leleꞌ au usunedꞌa nggi, au ola-olaꞌ o Lamatualain ngga ae, “Makasi naen seli soaꞌ neu atahori Korintus ra nemehere nara!” Lamatualain natudꞌu rala malolen neu nggi, huu mimihere mikindoo neu Yesus Kristus, fo Ana haitua nemaꞌ a.
Jag tackar Gud alltid för eder skull, för den Guds nåd som har blivit eder given i Kristus Jesus,
5 Ma Ana fee nggi bebꞌeꞌi-baraꞌaiꞌ fo bisa milalao basa ue-tataos mata-mataꞌ, huu ama nenepaꞌaꞌ mo Eni ena. Naa tao rala mara ramasuꞌi. Naeni de ama mihine tebꞌe dala-dala manaseliꞌ soꞌal dala masodꞌa Na. Hei o bubꞌuluꞌ dalaꞌ saa malolen seli fo nefadꞌe atahori soꞌal Kristus.
att I haven i honom blivit rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och kunskap heter.
6 Naa natudꞌu oi, dala-dalaꞌ fo hai mifadꞌe neu nggi soꞌal Kristus naa, naꞌoka nahereꞌ sia rala mara ena. Naeni de hei feꞌe mimihere mae, dalaꞌ naa ra tebꞌe.
Så har ju ock vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos eder,
7 De hei simbo basa dala maloleꞌ ra ena, fo Lamatualain Dula-dalen banggi fee neu atahori nara ena. Nda toꞌa saa sa boe. De hei nea-nea fai na, fo dei fo Lamatualain natudꞌu relo-relo hita Lamatuan Yesus Kristus neu basa atahori.
så att I icke stån tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.
8 Kristus naa, mana nae tao maꞌadꞌere nggi fo ama miꞌitataaꞌ mikindoo losa Ana baliꞌ raefafoꞌ ia nema. No taꞌo naa, hei nda tudꞌa sa, ma nda hambu atahori bisa raꞌatutudꞌaꞌ nggi sa, ma nda hambu atahori bisa fua salaꞌ neu nggi sa.
Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag.
9 Hita bisa tamahere Lamatualain Dedꞌea-oꞌolan, huu Ana olaꞌ saa, na Ana tao e dadꞌi. Dei fo Ana nau tao dalaꞌ ia ra fee neu nggi. Huu Eni mana soi dalaꞌ fo hei mihine malolole Anan, naeni hita Lamatuan Yesus Kristus.
Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre.
10 Toronoo susue nggara, e! Sia dalaꞌ ia, au olaꞌ endiꞌ hita Lamatuan Yesus Kristus naran. De au hule no tebꞌe-tebꞌeꞌ fo ama miloeꞌ mireresi leo. Ma ama usaha fo misodꞌa no ralaꞌ esa, afiꞌ sea-saranggaa. Ama musi dudꞌuꞌa naruꞌ ona esaꞌ, naa fo ama bisa mihine mae, hei toꞌu dudꞌuꞌat esaꞌ a.
Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.
11 Huu hambu atahori mia teꞌo Kloe ume isi nara rema rafadꞌe au rae, hei ruma akaꞌ mireresi mikindooꞌ a.
Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder, mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder.
12 Au masud ngga taꞌo ia: hambu hei ruma mae, “Au ia, Paulus atahorin!” Boe ma hambu ruma rae, “Au ia, Apolos atahorin!” Ma ruma fai ola-olaꞌ rae, “Au ia, tungga toꞌo Peꞌu!” Ruma fai rae, “Au ia, rena neuꞌ a Kristus!”
Härmed menar jag att bland eder den ene säger: "Jag håller mig till Paulus", den andre: "Jag håller mig till Apollos", en annan: "Jag håller mig till Cefas", åter en annan: "Jag håller mig till Kristus." --
13 Hei dudꞌuꞌa mara taꞌo bee? Kristus bobꞌonggi nara nda bisa saranggaa sa. Do, hei duꞌa mae, au mana mate sia hau ngganggeꞌ ata soaꞌ neu nggi? Hokoꞌ, o! Do, leleꞌ ara sarani nggi, ara ingga au nara ngga fo hei masoꞌ dadꞌi au atahori ngga, do? Neꞌo hokoꞌ, to?
Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder? Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?
14 Au oꞌe makasi naeꞌ mbali Lamatualain, huu leleꞌ au mia naa o nggi, au nda sarani atahori sa. Au sarani akaꞌ aꞌa Krispus no aꞌa Gayus.
Jag tackar Gud för att jag icke har döpt någon bland eder utom Krispus och Gajus,
15 No taꞌo naa, nda hambu atahori bisa rae, “Ara sarani au rendiꞌ Paulus naran, de au dadꞌi Paulus atahorin.”
så att ingen kan säga att I haven blivit döpta i mitt namn.
16 (Eee, au feꞌe usunedꞌa ena. Au o sarani atahori ruma mia Stefanus ume isin boe. Te au nda usunedꞌa au sarani atahori laen fai, do hokoꞌ sa.)
Dock, jag har döpt också Stefanas' husfolk; om jag eljest har döpt någon vet jag icke.
17 Huu Kristus nda denu au fo uu sarani atahori sa. Au ue-tatao huuꞌ ngga, naeni nefadꞌe atahori soꞌal Eni Hara-lii Malolen. Te mete ma au ufadꞌe atahori taꞌo naa, Ana nda hii au olaꞌ endiꞌ dedꞌea madikuꞌ fo utudꞌu mahine ngga, do utudꞌu netehuuꞌ manaseliꞌ ra. Huu mete ma au olaꞌ taꞌo naa, naa nakuraꞌ koasa mia dudꞌuit soꞌal Kristus mamaten sia hau ngganggeꞌ a.
Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och detta icke med en visdom som består i ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft.
18 Hambu atahori duꞌa rae, basa dalaꞌ fo hita dui soꞌal Kristus mamaten sia hau ngganggeꞌ a, naa dedꞌea nggoaꞌ. Te atahori mataꞌ naa, dei fo saranggaa mia Lamatualain. Tao-tao te soaꞌ neu hita, Kristus mamaten naa, natudꞌu Lamatualain koasan mana fee masoi-masodꞌaꞌ neu nggita mia sala-kilu tara.
Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.
19 Naa onaꞌ Lamatualain mana ola-olan, Yesaya, parna suraꞌ nae, “Lamatualain nae, ‘Basa dalaꞌ fo atahori mahineꞌ ra rahine, dei fo Au ofe hendi basa se, fo dadꞌi dalaꞌ nda naꞌena sosoaꞌ sa. Mahine nara onaꞌ bee o, dei fo Au nggari hendi basa se, fo dadꞌi dalaꞌ nda naꞌena ngguna sa.’”
Det är ju skrivet: "Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ned."
20 Lele uluꞌ a, memaꞌ Lamatualain olaꞌ taꞌo naa. Te leleꞌ ia, dadꞌi taꞌo bee ena? Atahori mahineꞌ ra, dadꞌi taꞌo bee? Meser agama ra, dadꞌi taꞌo bee? Boe ma atahori mana soaꞌ a radꞌedꞌea, dadꞌi taꞌo bee? Sobꞌa rena dei, e! Lamatualain tao se onaꞌ atahori nggoaꞌ ena! Ana lea hendi basa dudꞌuꞌat mana naꞌoka sia raefafoꞌ ia, ma tao onaꞌ nda naꞌena sosoa-ndandaaꞌ saa-saa sa boe. (aiōn g165)
Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens visdom till dårskap? (aiōn g165)
21 Lamatualain mahinen naa, manaseliꞌ tebꞌe. Onaꞌ mae atahori rae sira mahineꞌ re o, dudꞌuꞌa nara mesaꞌ se nda dai fo bisa rahine tebꞌe Lamatualain sa. Mae onaꞌ naa, te Lamatualain soi dalaꞌ fee neu atahori nendiꞌ mahinen. Huu lele uluꞌ a, Ana dudꞌuꞌa ena nae, “Mae atahori rae dedꞌenu nggara, atahori nggoaꞌ ra o, te ona bee o, Au musi denu atahori fo reu rafadꞌe se dala ndoo-tetuꞌ soꞌal Au.” Huu Lamatualain naꞌetuꞌ nae pake hehelu-fufuliꞌ fo dedꞌenu nara rendi, fo atahori bisa ramahere Eni. Ana nau fee masoi-masodꞌaꞌ neu atahori mia sala-kilu nara nendiꞌ dalaꞌ naa. Te atahori rae Lamatualain dalan naa, nggoaꞌ. Naeni de ara nda nau taoafiꞌ neu dedꞌenu nara sa. Huu atahori Yahudi ra nauꞌ a roꞌe manadadꞌi-manaseliꞌ ra, fo rae rita Lamatualain koasan. Ma atahori Yunani ra nauꞌ renaꞌ a dala-dala mahineꞌ mana masoꞌ dudꞌuꞌat, tunggaꞌ a sira dudꞌuꞌa nara.
Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem som tro.
Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom,
23 Mae onaꞌ naa o, hai mana dadꞌi Lamatuaꞌ dedꞌenun nara, akaꞌ meu mifadꞌe atahori mae, “Lamatualain haitua Kristus ena, Atahori fo Ana helu eniꞌ a lele uluꞌ a, nae haitua nema. Basa ma atahori laen ra mbaku risa E mia hau ngganggeꞌ ata.” Leleꞌ atahori Yahudi ra rena dudꞌuit naa, ara rae timba hendi e, huu tungga sira dudꞌuꞌa nara na, Atahori fo Lamatualain nae haitua nema naa, nda bisa mate onaꞌ naa sa. Leleꞌ atahori Yunani ra rena dudꞌuit naa, ara duꞌa, “Naa dudꞌui nggoa manaseliꞌ!”
vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap,
24 Te hambu atahori fo Lamatualain heheli nala memaꞌ dadꞌi enan. Sira ruma mia atahori Yahudi, ma ruma mia atahori nda Yahudi sa. Tungga sira naa, Kristus mamaten natudꞌu neu se ena nae, Lamatualain koasan monaen seli, ma mahinen, manaseliꞌ tebꞌe.
men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.
25 Mae atahori rae Lamatualain dalan nggoaꞌ, te mahinen feꞌe lenaꞌ se fai. Boe ma mae sira duꞌa rae Lamatualain nda naꞌena koasa saa sa boe o, te koasan feꞌe monaen seli lena sira boe.
Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
26 Toronoo susue nggara, e! Naa fo hei bisa mihine au oꞌola ngga ia, na ama misinedꞌa hei tetende-nemberii mara leleꞌ Lamatualain pili nala nggi dadꞌi Eni enan. Tungga atahori nile na, na sia hei taladꞌa mara nda hambu atahori mahineꞌ hetar sa, nda atahori masiꞌet hetar sa, ma nda hambu atahori hetar mia tititi-nonosiꞌ mana naꞌena nara moko-monaen.
Ty betänken, mina bröder, huru det var vid eder kallelse: icke många som voro visa efter köttet blevo kallade, icke många mäktiga, icke många av förnämlig släkt.
27 Te Lamatualain pili nala ma nae pake atahori fo ara oi nggoan seli, fo naꞌamamaeꞌ atahori mana nae eni mahineꞌ. Ma Ana pili nae pake atahori fo ara rae nda naꞌena koasa saa sa boe, fo naꞌamamaeꞌ atahori mana nae eni naꞌena koasa.
Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam.
28 Boe ma Ana pili nala atahori anadꞌikiꞌ fo nda naꞌena nara moko-monaen sa, ma atahori akaꞌ raloe-radꞌae se. Huu Lamatualain nae pake se fo tao atahori mana nae eni manaseliꞌ, dadꞌi onaꞌ sira nda raꞌena sosoa-ndandaaꞌ saa sa boe.
Och det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud -- ja, det som ingenting var -- för att han skulle göra det till intet, som någonting var.
29 De mete ma atahori reu randaa ro Lamatualain, nda hambu atahori esa sa boe bisa toꞌo tendan nae, eni manaseliꞌ.
Ty han ville icke att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud.
30 Huu Lamatualain mesaꞌ ne mana soi dalaꞌ fo ama bisa dadꞌi Yesus Kristus atahorin. Lamatualain mana tao Yesus dadꞌi Atahori mana fee mahinen neu nggita. Yesus naa, mana soi dalaꞌ fo ata bisa badꞌame baliꞌ to Lamatualain. Yesus naa, mana tao hita bisa tasodꞌa ndoos ma meumareꞌ. Boe ma Eni mana mboꞌi nggita mia salaꞌ ra koasan.
Men hans verk är det, att I ären i Kristus Jesus, som för oss har blivit till visdom från Gud, till rättfärdighet och helgelse och till förlossning,
31 Naa onaꞌ nenesuraꞌ sia Lamatualain Susura Meumaren nae, “Seka hiiꞌ a soꞌu koa-kioꞌ, malole lenaꞌ ara soꞌu koa-kioꞌ neu hita Lamatuan tataon. Afiꞌ soꞌu kokoaꞌ neu ao nara!”
för att så skall ske, som det är skrivet: "Den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren."
