< Luka 22 >

1 Avili paše e Pasha savi sas prvo đes katar o prazniko e bi kvascošće mangrengo.
Es war aber nahe das Fest der süßen Brote, das da Ostern heißt.
2 E šorvale rašaja thaj e sikavne e Mojsiješće zakonestar rodenas sar te mudaren e Isuse. Ali daranas katar o them.
Und die Hohenpriester und Schriftgelehrten trachteten, wie sie ihn töteten; und fürchteten sich vor dem Volk.
3 Askal o beng dijas ando Juda andar o gav Iskariot, jek katar e dešuduj e Isusešće apostolurja.
Es war aber der Satanas gefahren in den Judas, genannt Ischariot, der da war aus der Zahl der Zwölf.
4 Vo đelo thaj dogovorisajlo e šorvale rašajenca thaj e Hramske stražarenca sar te predail lenđe e Isuses.
Und er ging hin und redete mit den Hohenpriestern und Hauptleuten, wie er ihn wollte ihnen überantworten.
5 A von, kana ašundine, raduisajle thaj obećisardine kaj dena les love.
Und sie wurden froh und gelobten ihm Geld zu geben.
6 O Juda pristanisardas thaj katar askal počnisardas te rodel lačhi vrjama te izdail e Isuses lenđe, a te na dićhel o them.
Und er versprach es und suchte Gelegenheit, daß er ihn überantwortete ohne Lärmen.
7 Kana avilo o prvo đes katar o prazniko e bikvascošće mangrengo, ande savo trubujasas te žrtvuilpe o bakhro palo prazniko e pasha.
Es kam nun der Tag der süßen Brote, an welchem man mußte opfern das Osterlamm.
8 O Isus bičhalda e Petre thaj e Jovano thaj phendas lenđe: “Hajde džan thaj pripremin amenđe te has e pasha.”
Und er sandte Petrus und Johannes und sprach: Gehet hin, bereitet uns das Osterlamm, auf daß wir's essen.
9 A e učenikurja phučline les: “Kaj kames te pripremis lat?”
Sie aber sprachen zu ihm: Wo willst du, daß wir's bereiten?
10 A vo phenda lenđe: “Ake, čim den ando gav malavela tumen o manuš savo inđarel paj ando bokali. Teljaren pale leste ando ćher savo vo del
Er sprach zu ihnen: Siehe, wenn ihr hineinkommt in die Stadt, wird euch ein Mensch begegnen, der trägt einen Wasserkrug; folget ihm nach in das Haus, da er hineingeht,
11 thaj roden e domaćine ande godova ćher thaj phenen lešće: ‘O sikavno phučel ande savi soba šaj hal e pashalno večera pire učenikonenca?’
und saget zu dem Hausherrn: Der Meister läßt dir sagen: Wo ist die Herberge, darin ich das Osterlamm essen möge mit meinen Jüngern?
12 Vo sikavela tumenđe e bari soba po sprato. Okote pripremin.”
Und er wird euch einen großen Saal zeigen, der mit Polstern versehen ist; daselbst bereitet es.
13 E učenikurja đele ando gav thaj arakhline sa sar o Isus phendas lenđe thaj okote pripremisardine e pashalno večera.
Sie gingen hin und fanden, wie er ihnen gesagt hatte, und bereiteten das Osterlamm.
14 Kana avili e vrjama pale večera, o Isus lija than pale sinija e apostolenca.
Und da die Stunde kam, setzte er sich nieder und die zwölf Apostel mit ihm.
15 Askal phendas lenđe: “Saste ilesa čeznisardem te hava tumenca akaja pashalno večera majsigo nego so aven mungre muke.
Und er sprach zu ihnen: Mich hat herzlich verlangt, dies Osterlamm mit euch zu essen, ehe denn ich leide.
16 Kaj phenav tumenđe, či majbut hava e pashalno večera dok či pherdol laći svrha ande Devlesko carstvo.”
Denn ich sage euch, daß ich hinfort nicht mehr davon essen werde, bis daß es erfüllet werde im Reich Gottes.
17 Lijas o tahtaj e molava, zahvalisardas e Devlešće thaj phendas: “Len thaj razdelin maškar tumende.
Und er nahm den Kelch, dankte und sprach: Nehmet ihn und teilet ihn unter euch;
18 Kaj, phenav tumenđe: či majbut pijava mol sa dži ke okova đes kana pijava tumenca nevi mol ando carstvo mungre Dadesko.”
denn ich sage euch: Ich werde nicht trinken von dem Gewächs des Weinstocks, bis das Reich Gottes komme.
19 Askal o Isus lija o mangro, zahvalisardas e Devlešće pale leste, phagla les thaj dija pire učenikonenđe thaj phenda: “Akava si mungro telo savo delpe pale tumende. Akava ćeren manđe po spomen.”
Und er nahm das Brot, dankte und brach's und gab's ihnen und sprach: Das ist mein Leib, der für euch gegeben wird; das tut zu meinem Gedächtnis.
20 Gajda lija vo o tahtaj posle e večera thaj phendas: “Akava tahtaj si nevo Savez ande mungro rat, savo čhordol pale tumende.”
Desgleichen auch den Kelch, nach dem Abendmahl, und sprach: Das ist der Kelch, das neue Testament in meinem Blut, das für euch vergossen wird.
21 “Ali ake, mungro izdajniko bešel manca pale sinija.
Doch siehe, die Hand meines Verräters ist mit mir über Tische.
22 Me o Čhavo e Manušesko, moraš te merav sar si odredime, ali jao okolešće savo izdaila man!”
Denn des Menschen Sohn geht zwar hin, wie es beschlossen ist; doch weh dem Menschen, durch welchen er verraten wird!
23 A e učenikurja pe godova počnisardine te phučenpe ko maškar lende šaj avilosas godova.
Und sie fingen an, zu fragen unter sich selbst, welcher es doch wäre unter ihnen, der das tun würde.
24 Askal e učenikurja počnisardine te prepirinpe maškar pende ko si lendar majbaro.
Es erhob sich auch ein Zank unter ihnen, welcher unter ihnen sollte für den Größten gehalten werden.
25 A o Isus phendas lenđe: “E carurja akale themešće gospodarin pe pire thema thaj okola saven si vlast pe thema kamen te o them phenel pale lende kaj si lačhe.
Er aber sprach zu ihnen: Die weltlichen Könige herrschen, und die Gewaltigen heißt man gnädige Herren.
26 Ali tumen na ćeren gajda! Naprotiv, okova savo si majbaro maškar tumende, neka avel majcikno, a o vođa sago kova kaj služil.
Ihr aber nicht also! Sondern der Größte unter euch soll sein wie der Jüngste, und der Vornehmste wie ein Diener.
27 Kaj ko si majbaro? Okova savo bešel pale sinija ili okova savo služil les? Dali naj okova savo si pale sinija? A me ake služiv maškar tumende.
Denn welcher ist größer: Der zu Tische sitzt oder der da dient? Ist's nicht also, daß der zu Tische sitzt! Ich aber bin unter euch wie ein Diener.
28 Ačhiline manđe verne ande mungre kušnje.
Ihr aber seid's, die ihr beharrt habt bei mir in meinen Anfechtungen.
29 Zato dav tumen ando naslestvo e carosko čast kaj man dija lat mungro Dad
Und ich will euch das Reich bescheiden, wie mir's mein Vater beschieden hat,
30 te han thaj te pijen pale mungri sinija ande mungro Carstvo thaj te bešen pe prestolja te sudin e dešuduj plemenurja e Izraelošće.”
daß ihr essen und trinken sollt an meinem Tische in meinem Reich und sitzen auf Stühlen und richten die zwölf Geschlechter Israels.
31 A o Isus phenda: “Simone! Simone! Ake o Sotona rodel katar o Del te probil tumaro paćipe ande mande. Zato rešetila tumen sago o điv kroz o sito.
Der HERR aber sprach: Simon, Simon, siehe, der Satanas hat euer begehrt, daß er euch möchte sichten wie den Weizen;
32 Ali me molisajlem pale tute te ćiro paćipe ande mande ačhel. A kana palem boldeja tu mande, učvrsti ćire phralen.”
ich aber habe für dich gebeten, daß dein Glaube nicht aufhöre. Und wenn du dermaleinst dich bekehrst, so stärke deine Brüder.
33 O Petar phendas lešće: “Gospode, spremno sem tusa te džav vi ande tamnica vi ando smrto.”
Er sprach aber zu ihm: HERR, ich bin bereit, mit dir ins Gefängnis und in den Tod zu gehen.
34 A o Isus phendas lešće: “Phenav tuće Petre, ađes ni o bašno či oglasila pes a tu trin drom hohaveja kaj či pindžares man.”
Er aber sprach: Petrus, ich sage dir: Der Hahn wird heute nicht krähen, ehe denn du dreimal verleugnet hast, daß du mich kennest.
35 Thaj phendas: “Kana bičhaldem tumen po drom bi lovengo, bi trastako thaj bi sandalengo, dali falilas tumenđe vareso?” A von phendine: “Khanči či falilas amenđe.”
Und er sprach zu ihnen: So oft ich euch ausgesandt habe ohne Beutel, ohne Tasche und ohne Schuhe, habt ihr auch je Mangel gehabt? Sie sprachen: Niemals.
36 Ali akana phendas lenđe: “Kas si love, neka lel len pesa! Isto gajda vi e trasta! A kas naj mačo, neka bićinel pire gada thaj nek ćinel pešće mačo.
Da sprach er zu ihnen: Aber nun, wer einen Beutel hat, der nehme ihn, desgleichen auch die Tasche; wer aber nichts hat, verkaufe sein Kleid und kaufe ein Schwert.
37 Kaj phenav tumenđe, moraš te pherdol pe mande okova so si ramome ando Sveto lil: ‘Ubrojime si maškar e zločincurja’, kaj sa so e prorokurja ramosardine pale mande pherdolape.”
Denn ich sage euch: Es muß noch das auch vollendet werden an mir, was geschrieben steht: “Er ist unter die Übeltäter gerechnet.” Denn was von mir geschrieben ist, das hat ein Ende.
38 Von phendine lešće: “Gospode, ake akate si amen duj mačurja!” A o Isus phendas lenđe: “Dosta si!”
Sie sprachen aber: HERR, siehe, hier sind zwei Schwerter. Er aber sprach zu ihnen: Es ist genug.
39 Askal inkljisto okotar thaj po običaj uputisajlo pe maslinsko gora. Pale leste teljardine vi lešće učenikurja.
Und er ging hinaus nach seiner Gewohnheit an den Ölberg. Es folgten ihm aber seine Jünger nach an den Ort.
40 Kana areslo okote phendas lenđe: “Molin tume te na peren ande kušnja!”
Und als er dahin kam, sprach er zu ihnen: Betet, auf daß ihr nicht in Anfechtung fallet!
41 Pale godova đelo majdur lendar kozom šaj čhudelpe o bar thaj pelo pe pire koča thaj molisajlo:
Und er riß sich von ihnen einen Steinwurf weit und kniete nieder, betete
42 “Dade! Ako kames, le mandar akava tahtaj patnje. Ali na te avel mungri nego ćiri volja!”
und sprach: Vater, willst du, so nehme diesen Kelch von mir, doch nicht mein, sondern dein Wille geschehe!
43 A askal sikadilo lešće o anđeo andar o nebo te ohrabril les.
Es erschien ihm aber ein Engel vom Himmel und stärkte ihn.
44 A o Isus sa majzurale molilaspe, ande smrtno muka, a o znojo pe leste postanisardas sago kapljice e ratešće save perenas pe phuv.
Und es kam, daß er mit dem Tode rang und betete heftiger. Es ward aber sein Schweiß wie Blutstropfen, die fielen auf die Erde.
45 Uštilo katar e molitva, boldape ke učenikurja thaj arakhlalen sar soven, iscrpime katar e žalost.
Und er stand auf von dem Gebet und kam zu seinen Jüngern und fand sie schlafen vor Traurigkeit
46 Pa phendas lenđe: “Sostar soven? Ušten! Molin tumen te na peren ande kušnje!”
und sprach zu ihnen: Was schlafet ihr? Stehet auf und betet, auf das ihr nicht in Anfechtung fallet!
47 Dok o Isus još ćerelas svato, avilo o them thaj angle lende o Juda jek katar e dešuduj učenikurja. Vo avilo paše ko Isus thaj kamla te čumidel les.
Da er aber noch redete, siehe, da kam die Schar; und einer von den Zwölfen, genannt Judas, ging vor ihnen her und nahte sich zu Jesu, ihn zu küssen.
48 A o Isus phendas lešće: “Juda, zar e poljupceja kames te izdais man, e Manušešće Čhave?”
Jesus aber sprach zu ihm: Judas, verrätst du des Menschen Sohn mit einem Kuß?
49 A kana e ostale učenikurja dikhline so si, phučline: “Gospode, te napadnis len e mačesa?”
Da aber sahen, die um ihn waren, was da werden wollte, sprachen sie zu ihm: HERR, sollen wir mit dem Schwert drein schlagen?
50 A jek lendar zamahnisardas e mačosa pe šorvale rašajesko sluga thaj čhindas lesko desno kan.
Und einer aus ihnen schlug des Hohenpriesters Knecht und hieb ihm sein rechtes Ohr ab.
51 A o Isus phendas: “Mućen len te ćeren godova! Na oduprin tumen majbut!” Askal čhutas o vas pe lesko kan thaj sastarda les.
Jesus aber antwortete und sprach: Lasset sie doch so machen! Und er rührte sein Ohr an und heilte ihn.
52 Askal o Isus phenda e manušenđe save aviline te astaren les, e šorvale rašajenđe, e hramske stražarenđe thaj e židovske starešinenđe: “Sago po pobunjeniko aviline pe mande e mačonenca thaj e rovljenca!
Jesus aber sprach zu den Hohenpriestern und Hauptleuten des Tempels und den Ältesten, die über ihn gekommen waren: Ihr seid, wie zu einem Mörder, mit Schwertern und mit Stangen ausgegangen.
53 Sostar či astardine man ando Hramo? Svako đes semas okote tumenca. Ali akava si tumaro časo thaj vladil e tama.”
Ich bin täglich bei euch im Tempel gewesen, und ihr habt keine Hand an mich gelegt; aber dies ist eure Stunde und die Macht der Finsternis.
54 Astardine e Isuse thaj inđardine les ando ćher e šorvale rašajesko. A o Petar dadural džalas pale lete.
Sie griffen ihn aber und führten ihn hin und brachten ihn in des Hohenpriesters Haus. Petrus aber folgte von ferne.
55 A e stražarja maškare ande avlija astardine jag thaj bešline okolo late. A o Petar bešlo maškar lende.
Da zündeten sie ein Feuer an mitten im Hof und setzten sich zusammen; und Petrus setzte sich unter sie.
56 Varesavi sluškinja dikhla les kaj bešel paše jag, oštro dikhla pe leste thaj phendas: “Vi akava sas e lesa!”
Da sah ihn eine Magd sitzen bei dem Licht und sah genau auf ihn und sprach: Dieser war auch mit ihm.
57 A o Petar hohadas: “Manušnjije pa me či pindžarav les.”
Er aber verleugnete ihn und sprach: Weib, ich kenne ihn nicht.
58 Nedugo pale godova još vareko lija les sama thaj phendas: “Vi tu san jek lendar!” A o Petar phendas: “Naj sem, manušeja!”
Und über eine kleine Weile sah ihn ein anderer und sprach: Du bist auch deren einer. Petrus aber sprach: Mensch ich bin's nicht.
59 Kana nakhlo varekaj katar jek sato, vareko aver odlučno phenda: “Vi akava sas čačes lesa! Pa Galilejco si!”
Und über eine Weile, bei einer Stunde, bekräftigte es ein anderer und sprach: Wahrlich dieser war auch mit ihm; denn er ist ein Galiläer.
60 A o Petar phendas: “Manušeja, či džanav so phenes!” Isto časo dok još motholas, oglasisajlo o bašno.
Petrus aber sprach: Mensch, ich weiß nicht, was du sagst. Und alsbald, als er noch redete, krähte der Hahn.
61 Askal o Gospod boldape thaj dikhlas po Petar, a o Petar dijape gođi ke alava e Gosodešće, save phendas lešće: “Phenav tuće još akaja rjat majsigo nego so o bašno ašundol, trin drom hohaveja kaj či pindžares man.”
Und der HERR wandte sich um und sah Petrus an. Und Petrus gedachte an des HERRN Wort, wie er zu ihm gesagt hatte: Ehe denn der Hahn kräht, wirst du mich dreimal verleugnen.
62 O Petar inkljisto andar e avlija thaj zurales rujas.
Und Petrus ging hinaus und weinte bitterlich.
63 A e čuvarja počnisardine te maren e Isuse thaj te maren muj lestar
Die Männer aber, die Jesum hielten, verspotteten ihn und schlugen ihn,
64 Učhardine lešće jakha thaj phenenas lešće: “Prorokuisar ko dijatu dab!”
verdeckten ihn und schlugen ihn ins Angesicht und fragten ihn und sprachen: Weissage, wer ist's, der dich schlug?
65 Thaj but aver podrugljive alava phenenas lešće.
Und viele andere Lästerungen sagten sie wider ihn.
66 A kana svanosardas o đes, ćidape o starešinstvo e themesko, e šorvale rašaja thaj e sikavne e Mojsiješće zakonestar thaj andine e Isuse anglo baro židovsko veće.
Und als es Tag ward, sammelten sich die Ältesten des Volks, die Hohenpriester und Schriftgelehrten und führten ihn hinauf vor ihren Rat
67 Von phendine lešće: “Ako san tu o Hristo, phen amenđe godova!” A o Isus phendas lenđe: “Ako phenav tumenđe, či paćana manđe.
und sprachen: Bist du Christus, sage es uns! Er aber sprach zu ihnen: Sage ich's euch, so glaubt ihr's nicht;
68 Ako phučav tumen dali sem me o Hristo, či odgovorina manđe.
frage ich aber, so antwortet ihr nicht und laßt mich doch nicht los.
69 Ali katar akana me, o Čhavo e Manušesko, bešava po počasno than pašo svemogućo Del.”
Darum von nun an wird des Menschen Sohn sitzen zur rechten Hand der Kraft Gottes.
70 Pe godova savora phendine: “Tu dakle tvrdis kaj san o Čhavo e Devlesko!” Vo phendas lenđe: “Tumen korkoro pravo phenen! Me sem!”
Da sprachen sie alle: Bist du denn Gottes Sohn? Er aber sprach zu ihnen: Ihr sagt es, denn ich bin's.
71 Pe godova von phendine: “Či trubul amen majbut dokaz. Korkoro ašundam andar lesko muj!”
Sie aber sprachen: Was bedürfen wir weiteres Zeugnis? Wir haben's selbst gehört aus seinem Munde.

< Luka 22 >