Provérbios 29

1 O homem que age com teimosia, mesmo depois de muitas repreensões, será tão destruído que não terá mais cura.

Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.

2 Quando os justos se engrandecem, o povo se alegra; mas quando o perverso domina, o povo geme.

När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.

3 O homem que ama a sabedoria alegra a seu pai; mas o companheiro de prostitutas gasta os bens.

Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.

4 O rei por meio da justiça firma a terra; mas o amigo de subornos a transtorna.

En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.

5 O homem que lisonjeia a seu próximo arma uma rede para seus pés.

Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.

6 Na transgressão do homem mau há uma armadilha; mas o justo se alegra e se enche de alegria.

När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.

7 O justo considera a causa judicial dos pobres; [mas] o perverso não entende [este] conhecimento.

Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.

8 Homens zombadores trazem confusão a cidade; mas os sábios desviam a ira.

De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.

9 O homem sábio que disputa no julgamento contra um tolo, mesmo se perturbado ou rindo, não terá descanso.

När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.

10 Homens sanguinários odeiam o honesto; mas os corretos procuram o seu bem.

De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.

11 O louco mostra todo o seu ímpeto; mas o sábio o mantém sob controle.

En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.

12 O governante que dá atenção a palavras mentirosas, todos os seus servos serão perversos.

En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.

13 O pobre e o enganador se encontram: o SENHOR ilumina aos olhos de ambos.

Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.

14 O rei que julga aos pobres por meio da verdade, seu trono se firmará para sempre.

En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.

15 A vara e a repreensão dão sabedoria; mas o rapaz deixado solto envergonha a sua mãe.

Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.

16 Quando os perversos se multiplicam, multiplicam-se as transgressões; mas os justos verão sua queda.

Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.

17 Castiga a teu filho, e ele te fará descansar, e dará prazeres à tua alma.

Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.

18 Não havendo visão profética, o povo fica confuso; porém o que guarda a lei, ele é bem-aventurado.

När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.

19 O servo não será corrigido por meio de palavras; porque [ainda que] entenda, mesmo assim ele não responderá [corretamente].

En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.

20 Viste um homem precipitado em suas palavras? Mais esperança há para um tolo do que para ele.

Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.

21 Aquele que mima a seu servo desde a infância, por fim ele quererá ser [seu] filho.

Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.

22 O homem que se irrita facilmente levanta brigas; e o furioso multiplica as transgressões.

En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.

23 A arrogância do homem o abaterá; mas o humilde de espírito obterá honra.

Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.

24 Aquele que reparte com o ladrão odeia sua [própria] alma; ele ouve maldições e não [o] denuncia.

Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.

25 O temor do homem arma ciladas; mas o que confia no senhor ficará em segurança.

Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.

26 Muitos buscam a face do governante; mas o julgamento de cada um [vem] do SENHOR.

Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.

27 O justos odeiam ao homem perverso; e o injusto odeia aos que andam no caminho correto.

En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.