Salmos 18
1 Eu te amarei do coração, ó Senhor, fortaleza minha.
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 O Senhor é o meu rochedo, e o meu lugar forte e o meu libertador; o meu Deus, a minha fortaleza, em quem confio, o meu escudo, a força da minha salvação, e o meu alto refúgio.
Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 Invocarei o nome do Senhor, que é digno de louvor, e ficarei livre dos meus inimigos.
HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4 Tristezas de morte me cercaram, e torrentes de impiedade me assombraram.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
6 Na angústia invoquei ao Senhor, e clamei ao meu Deus: desde o seu templo ouviu a minha voz, aos seus ouvidos chegou o meu clamor perante a sua face.
Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 Então a terra se abalou e tremeu; e os fundamentos dos montes também se moveram e se abalaram, porquanto se indignou.
Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
8 Do seu nariz subiu fumo, e da sua boca saiu fogo que consumia; carvões se acenderam dele.
Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Abaixou os céus, e desceu, e a escuridão estava debaixo de seus pés.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
10 E montou num cherubim, e voou; sim, voou sobre as asas do vento.
Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
11 Fez das trevas o seu lugar oculto; o pavilhão que o cercava era a escuridão das águas e as nuvens dos céus.
Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
12 Ao resplandor da sua presença as nuvens se espalharam; a saraiva e as brazas de fogo.
Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
13 E o Senhor trovejou nos céus, o altíssimo levantou a sua voz; a saraiva e as brazas de fogo.
Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14 Despediu as suas setas, e os espalhou: multiplicou raios, e os perturbou.
Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
15 Então foram vistas as profundezas das águas, e foram descobertos os fundamentos do mundo; pela tua repreensão. Senhor, ao sopro do vento dos teus narizes.
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
16 Enviou desde o alto, e me tomou: tirou-me das muitas águas.
Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
17 Livrou-me do meu inimigo forte e dos que me aborreciam, pois eram mais poderosos do que eu.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Surpreenderam-me no dia da minha calamidade; mas o Senhor foi o meu encosto.
Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Trouxe-me para um lugar espaçoso; livrou-me, porque tinha prazer em mim.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 Recompensou-me o Senhor conforme a minha justiça, retribuiu-me conforme a pureza das minhas mãos.
Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Porque guardei os caminhos do Senhor, e não me apartei impiamente do meu Deus.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Porque todos os seus juízos estavam diante de mim, e não rejeitei os seus estatutos.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 Também fui sincero perante ele, e me guardei da minha iniquidade.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
24 Portanto retribuiu-me o Senhor conforme a minha justiça, conforme a pureza de minhas mãos perante os seus olhos.
Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Com o benigno te mostrarás benigno; e com o homem sincero te mostrarás sincero;
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
26 Com o puro te mostrarás puro; e com o perverso te mostrarás indomável.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
27 Porque tu livrarás ao povo aflito, e abaterás os olhos altivos.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Porque tu acenderás a minha candeia; o Senhor meu Deus alumiará as minhas trevas.
Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
29 Porque contigo entrei pelo meio dum esquadrão, com o meu Deus saltei uma muralha.
Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
30 O caminho de Deus é perfeito; a palavra do Senhor é provada: é um escudo para todos os que nele confiam.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
31 Porque quem é Deus senão o Senhor? e quem é rochedo senão o nosso Deus?
Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Deus é o que me cinge de força e aperfeiçoa o meu caminho.
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
33 Faz os meus pés como os das cervas, e põe-me nas minhas alturas.
Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
34 Ensina as minhas mãos para a guerra, de sorte que os meus braços quebraram um arco de cobre.
du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Também me deste o escudo da tua salvação: a tua mão direita me susteve, e a tua mansidão me engrandeceu.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Alargaste os meus passos debaixo de mim, de maneira que os meus artelhos não vacilaram.
Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
37 Persegui os meus inimigos, e os alcancei: não voltei senão depois de os ter consumido.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Atravessei-os, de sorte que não se puderam levantar: cairam debaixo dos meus pés.
Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Pois me cingiste de força para a peleja: fizeste abater debaixo de mim aqueles que contra mim se levantaram.
Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
40 Deste-me também o pescoço dos meus inimigos para que eu pudesse destruir os que me aborrecem.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Clamaram, mas não houve quem os livrasse: até ao Senhor, mas ele não lhes respondeu.
Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Então os esmiucei como o pó diante do vento; deitei-os fora como a lama das ruas.
De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
43 Livraste-me das contendas do povo, e me fizeste cabeça das nações; um povo que não conheci, me servirá.
Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
44 Em ouvindo a minha voz, me obedecerão: os estranhos se submeterão a mim.
Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Os estranhos decairão, e terão medo nos seus encerramentos.
Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
46 O Senhor vive: e bendito seja o meu rochedo, e exaltado seja o Deus da minha salvação.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
47 É Deus que me vinga inteiramente, e sujeita os povos debaixo de mim;
HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
48 O que me livra de meus inimigos; sim, tu me exaltas sobre os que se levantam contra mim, tu me livras do homem violento.
Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
49 Pelo que, ó Senhor, te louvarei entre as nações, e cantarei louvores ao teu nome.
du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Pois engrandece a salvação do teu rei, e usa de benignidade com o seu ungido, com David, e com a sua semente para sempre.
Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
