Lukas 20
1 KADEKADEO eu ran ni a kotin kawewe ong aramas akan nan im en kaudok o, o padaki rongamau, samero lapalap, o saunkawewe, iangaki saumas akan ap ko dong i.
Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram
2 Potoan ong i indada: Masani ong kit, manaman en is, me komui wiaki mepukat? De is me ki ong komui manaman wet?
och talade till honom och sade: "Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?"
3 A kotin sapeng masani ong irail: I pil pan kalelapok meakot re omail, komail en sapeng ia!
Han svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.
4 En Ioanes a paptais men nanlang, de me ren aramas?
Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?"
5 Irail ap lamelame nan pung arail indada: Ma kitail pan inda, men nanlang, a pan masani ong kitail: Da me komail so posonki i?
Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
6 A ma kitail inda, me ren aramas, aramas karos ap pan kate kit, pwe re kin wia saukopki Ioanes.
Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet."
7 Irail ari sapeng, me re sasa, wasa me a kosang ia.
De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.
8 Iesus ap kotin masani ong irail: Ari, I pil sota pan indai ong komail, manaman en is, me I wiaki mepukat.
Då sade Jesus till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta."
9 A ap kotin tapiada masani ong pokon o karaseras wet: Aramas amen padukedier mat en wain eu, ap liki ong saumat akai, o kokola nan wai ansau warai.
Och han framställde för folket denna liknelse: "En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.
10 A lao ansau, a kadaralang saumat akan ladu men, pwe ren ki ong kisan wan wain. A saumat akan woki i, o kadarala i kaip.
När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.
11 A murin met a pil kadarala amen ladu, a re pil woki i, o wia suedi ong, o kadarala i kaip.
Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.
12 A murin met a kadarala kasilimen. A re pil kame i o siken wei sang.
Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.
13 Monsap en mat en wain o ap masani: Da me i en wiada? I pan kadarala nai ol kompok, ele re pan masak, ni ar pan kilang i.
Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'
14 A saumat akan lao kilanger i, rap lamelame nan pung ar indada: Iei i, me pan ale soso, kitail pan kamela, pwen id aneki a soso.
Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'
15 Irail lao kasapoka sang i nan matuel o, ap kamela i. Da me monsap en mat en wain pan wiai ong irail?
Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. "Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?
16 A pan kodo kamela saumat pukat, ap liki ong akai a mat en wain. Irail lao ronger mepukat, rap indada: O mepukat sota pan wiaui!
Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra." När de hörde detta, sade de: "Bort det!"
17 A kotin saupei wong irail ap kotin masani: Iaduen wewe en inting wet: Takai o, me sause kasapokela, id wiala takai en pukakaim?
Då såg han på dem och sade: "Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?
18 Meamen, me pupedi pon takai wet pan ola. A me a pupedi ong poa, a pan kapitaka pasang i.
Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula."
19 I dokan o saunkawewe o samero lapalap akan raparapaki en saikidi i. A re masak aramas akan, pwe re muilikiada, me a karaseras kin irail.
Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.
20 Irail ari masamasan i o kadarala liparok kai, me pan wia kin pein irail aramas pung, pwe ren saikikidi i a masan akan ap pangalang saunkapung o manaman en kopina.
Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.
21 Irail ari kalelapok re a potoan ong: Saunpadak, kit potoan asa, me ar masan o padak kan me pung, o re sota kotin kupuroki sansal en aramas. Pwe re kin kotin kaukaweweda melel duen al en Kot.
Dessa frågade honom och sade: "Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.
22 Me pung kit en nopwei ong nanmarki, de so?
Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
23 A i kotin mangi ar widing, ap masani ong ir: Da me komail kasongesong kin ia?
Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:
24 Kasale dong ia denar eu! Mom en is o inting wet? Re sapeng potoan ong: En nanmarki.
"Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?" De svarade: "Kejsarens."
25 A i kotin masani ong irail: Ari komail ki ong nanmarki, me nain nanmarki, o ong Kot, me sapwilim en Kot!
Då sade han till dem: "Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
26 Irail ari sota kak saikikidi i a masan akan mon pokon o. Irail puriamuiki me a kotin sapeng, o nenenlata.
Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.
27 Sadusär akai, me kin inda, me dene melar akan solar pan maureda, ap kai dong i kalelapok re a,
Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom
28 Potoan ong: Saunpadak, Moses intingie dong kit, ma ri ol en amen pan mela, me a paud li dapwan men, ri a ol ap pan paudekida i, pwen kaipwi ong ri a ol na seri kai.
och sade: "Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.
29 Ari, pwin pirien, ol isimen mia, men mas paudeki li amen, ap mela, a sota na seri ko.
Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.
30 A kariamen paude kida li o ap mela a sota na seri ko.
Då tog den andre i ordningen henne
31 A kasilimen paude kida i, iduen ir isimen karos, re mela, ap sota nairail seri ko.
och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.
32 A ikmuri li o pil mela.
Slutligen dog ock hustrun.
33 Ari, ni en me melar akan ar iasada, a pan en is a paud? Pwe ir isimen karos paude kida i.
Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru."
Jesus svarade dem: "Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män; (aiōn g165)
35 A me war ong ale eu sap o konodi maureda sang ren me melar akan, re sota kin papaud de kapapaud. (aiōn g165)
men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män. (aiōn g165)
36 Pwe re pil solar kak mela. Pwe re paroki ong tounlang kan, o re seri en Kot akan, pwe re seri en kamaur.
De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.
37 A duen en me melar akan ar pan maureda, Moses pil kadededa, ni a udial tuka o, ni a kaadaneki Kaun o: Kot en Apraam, o Kot en Isaak, o Kot en Iakop.
Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';
38 Pwe Kot kaidin Kot en me melar akan, a en me maur akan, pwe karos memaur ong i.
Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla."
39 A Saunkawewe kai sapeng indada: Saunpadak, ar masan me pung.
Då svarade några av de skriftlärde och sade: "Mästare, du har talat rätt."
40 Irail ap solar kak peidok re a okotme,
De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.
41 I ari kotin masani ong irail: Iaduen ar indinda, me Kristus nain Dawid?
Men han sade till dem: "Huru kan man säga att Messias är Davids son?
42 A pein Dawid katitiki nan puk en Psalm: Kaun o kotin masani ong ai Kaun: Mondi ong ni pali maun i.
David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
43 Lao I pan wia kida om imwintiti utepan nä om.
till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
44 Dawid ari wia kin i a Kaun, a iaduen a pan kak na ol?
David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?"
45 A ni aramas karos rongadar, a kotin masani ong sapwilim a tounpadak kan:
Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:
46 Kalaka saunkawewe kan, me kin mauki momait sili nan likau reirei o mauki, aramas en ranamau ong irail nan wasa en netinet akan, o men mondi leppantam nan sinakoke kan o ni tapin tepel.
"Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
47 Me kin ngopur im en li odi kan, liasoski kapakap reirei, mepukat pan pangalang kadeik apwal.
detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom."
