< مزامیر 106 >

هللویاه! خداوند را حمد بگوییدزیرا که او نیکو است و رحمت او تاابدالاباد! ۱ 1
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
کیست که اعمال عظیم خداوند رابگوید و همه تسبیحات او را بشنواند؟ ۲ 2
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
خوشابحال آنانی که انصاف را نگاه دارند و آن که عدالت را در همه وقت به عمل آورد. ۳ 3
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
‌ای خداوند مرا یاد کن به رضامندیی که با قوم خودمی داری و به نجات خود از من تفقد نما. ۴ 4
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
تاسعادت برگزیدگان تو را ببینم و به شادمانی قوم تو مسرور شوم و با میراث تو فخر نمایم. ۵ 5
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
با پدران خود گناه نموده‌ایم و عصیان ورزیده، شرارت کرده‌ایم. ۶ 6
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
پدران ما کارهای عجیب تو را در مصر نفهمیدند و کثرت رحمت تو را به یاد نیاوردند بلکه نزد دریا یعنی بحر قلزم فتنه انگیختند. ۷ 7
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
لیکن به‌خاطر اسم خود ایشان رانجات داد تا توانایی خود را اعلان نماید. ۸ 8
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
و بحرقلزم را عتاب کرد که خشک گردید. پس ایشان رادر لجه‌ها مثل بیابان رهبری فرمود. ۹ 9
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
و ایشان رااز دست دشمن نجات داد و از دست خصم رهایی بخشید. ۱۰ 10
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
و آب، دشمنان ایشان را پوشانید که یکی از ایشان باقی نماند. ۱۱ 11
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
آنگاه به کلام اوایمان آوردند و حمد او را سراییدند. ۱۲ 12
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
لیکن اعمال او را به زودی فراموش کردند و مشورت اورا انتظار نکشیدند. ۱۳ 13
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
بلکه شهوت‌پرستی نمودنددر بادیه؛ و خدا را امتحان کردند در هامون. ۱۴ 14
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
ومسالت ایشان را بدیشان داد. لیکن لاغری درجانهای ایشان فرستاد. ۱۵ 15
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
پس به موسی در اردو حسد بردند و به هارون، مقدس یهوه. ۱۶ 16
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
و زمین شکافته شده، داتان را فرو برد و جماعت ابیرام را پوشانید. ۱۷ 17
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
وآتش، در جماعت ایشان افروخته شده، شعله آتش شریران را سوزانید. ۱۸ 18
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
گوساله‌ای درحوریب ساختند و بتی ریخته شده را پرستش نمودند. ۱۹ 19
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
و جلال خود را تبدیل نمودند به مثال گاوی که علف می‌خورد. ۲۰ 20
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
و خدای نجات‌دهنده خود را فراموش کردند که کارهای عظیم در مصر کرده بود. ۲۱ 21
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
و اعمال عجیبه را در زمین حام و کارهای ترسناک را در بحر قلزم. ۲۲ 22
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
آنگاه گفت که ایشان را هلاک بکند. اگر برگزیده اوموسی در شکاف به حضور وی نمی ایستاد، تاغضب او را از هلاکت ایشان برگرداند. ۲۳ 23
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
و زمین مرغوب را خوار شمردند و به کلام وی ایمان نیاوردند. ۲۴ 24
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
و در خیمه های خود همهمه کردندو قول خداوند را استماع ننمودند. ۲۵ 25
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
لهذا دست خود را برایشان برافراشت، که ایشان را در صحرااز پا درآورد. ۲۶ 26
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
و ذریت ایشان را در میان امتهابیندازد و ایشان را در زمینها پراکنده کند. ۲۷ 27
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
پس به بعل فغور پیوستند و قربانی های مردگان راخوردند. ۲۸ 28
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
و به‌کارهای خود خشم او را به هیجان آوردند و وبا بر ایشان سخت آمد. ۲۹ 29
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
آنگاه فینحاس بر پا ایستاده، داوری نمود ووبا برداشته شد. ۳۰ 30
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
و این برای او به عدالت محسوب گردید، نسلا بعد نسل تا ابدالاباد. ۳۱ 31
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
واو را نزد آب مریبه غضبناک نمودند. حتی موسی را به‌خاطر ایشان آزاری عارض گردید. ۳۲ 32
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
زیراکه روح او را تلخ ساختند، تا از لبهای خود ناسزاگفت. ۳۳ 33
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
و آن قوم‌ها را هلاک نکردند، که درباره ایشان خداوند امر فرموده بود. ۳۴ 34
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
بلکه خویشتن را با امتها آمیختند و کارهای ایشان را آموختند. ۳۵ 35
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
و بتهای ایشان را پرستش نمودند تا آنکه برای ایشان دام گردید. ۳۶ 36
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
و پسران و دختران خویش رابرای دیوها قربانی گذرانیدند. ۳۷ 37
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
و خون بی‌گناه راریختند یعنی خون پسران و دختران خود را که آن را برای بتهای کنعان ذبح کردند و زمین از خون ملوث گردید. ۳۸ 38
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
و از کارهای خود نجس شدند ودر افعال خویش زناکار گردیدند. ۳۹ 39
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
لهذا خشم خداوند بر قوم خود افروخته شد و میراث خویش را مکروه داشت. ۴۰ 40
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
و ایشان را به‌دست امتها تسلیم نمود تا آنانی که از ایشان نفرت داشتند، بر ایشان حکمرانی کردند. ۴۱ 41
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
و دشمنان ایشان بر ایشان ظلم نمودند و زیر دست ایشان ذلیل گردیدند. ۴۲ 42
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
بارهای بسیار ایشان راخلاصی داد. لیکن به مشورتهای خویش براو فتنه کردند و به‌سبب گناه خویش خوار گردیدند. ۴۳ 43
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
با وجود این، بر تنگی ایشان نظر کرد، وقتی که فریاد ایشان را شنید. ۴۴ 44
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
و به‌خاطر ایشان، عهدخود را به یاد آورد و در کثرت رحمت خویش بازگشت نمود. ۴۵ 45
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
و ایشان را حرمت داد، در نظرجمیع اسیرکنندگان ایشان. ۴۶ 46
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
‌ای یهوه خدای ما، ما را نجات ده! و ما را از میان امتها جمع کن! تا نام قدوس تو را حمد گوییم و در تسبیح تو فخرنماییم. ۴۷ 47
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
یهوه خدای اسرائیل متبارک باد از ازل تا ابدالاباد. و تمامی قوم بگویند آمین. هللویاه! ۴۸ 48
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken

< مزامیر 106 >