< Romerne 4 >

1 Kva skal me då segja at Abraham, far vår, hev vunne etter kjøtet?
Kuulunga ntuni hangi kina Abrahamu, tata witu nukimuili, wigelaa?
2 For vart Abraham rettferdiggjord av gjerningar, so hev han noko å rosa seg av. Men det hev han ikkje for Gud.
Ang'wi Abrahamu aupewe itai kunsoko antendo, auzetula ni nsoko akikulya, ingi singa kuntongeela ang'wi Tunda.
3 For kva segjer Skrifti? «Abraham trudde Gud, og det vart rekna honom til rettferd.»
Iti imaandiko akulunga uli? Abrahamu aumuhuie Itunda, kilalakwe ikatula muntu wa tai.
4 Men den som held seg til gjerningar, honom vert løni ikkje tilrekna av nåde, men etter skyldnad;
Kumuntu nuitumile umulimo, ikinyamulimo kakwe shakialigwa kina ukende, ingi izi daigwa.
5 men den som ikkje held seg til gjerningar, men trur på han som gjer den ugudlege rettferdig, honom vert trui hans rekna til rettferd.
Kululo kumuntu nishawituma umulimo kunu umu huie uyo uku nukumupa itai nishanga muntu wang'wi Tunda uuhuili wakwe umuntu uyu waalikwa kutula watai.
6 Soleis prisar og David det menneskjet sælt som Gud tilreknar rettferd utan gjerningar:
U Daudi ingi waligitya ukembetwa wa muntu ni Tunda wimuailya itai panakutili intendo.
7 «Sæle er dei som hev misgjerderne sine forlatne og synderne sine yverbreidde.
Akalunga akembetwa ao nuubii wao nualekelwa ni milandu ao akunikilwa.
8 Sæl er den mann som Herren ikkje tilreknar synd.»
Akembetwe umuntu uyu ni Tunda shukumuailya imilandu.
9 Gjeld no denne sælkingi dei umskorne, eller dei u-umskorne og? For me segjer at trui vart rekna Abraham til rettferd.
Iti gwa ukembetwa uwu ingi kuao ni tawe kukidamu du, ang'wi nao nishatawe kukidamu? Kunsoko kuulunga. Kung'wa Abrahamu uuhuili wakwe aikuaigwe kina watai.
10 Korleis vart ho då tilrekna honom? då han var umskoren, eller då han hadde fyrehud? Ikkje då han var umskoren, men då han hadde fyrehud,
iti auaigwe uli? Matungo nu Abrahamu aukoli mukidamu, ang'wi aakili kutwalwa kukidamu? Singa aikoli kutwala kukidamu, ingi kuhita kutwalwa kukidamu.
11 og han fekk umskjeringsteiknet til innsigle på rettferdi ved den trui som han hadde då han var u-umskoren, av di han skulde vera far til alle dei u-umskorne som trur, so rettferdi kunde verta tilrekna deim og,
Abrahamu ausingilye kulingasiilyo ni kakudamu. Iki ai kilingasiilyo ni kitai nikauhuili naakili kutwalwa kukidamu. Kuumailyo wa kilingasiilyo iki, ingi akutula tata wa antu ihi niahuiie ata izeakoli mukidamu. Iyi ingi ikualigwa tai kitalao.
12 og far til dei umskorne, dei som ikkje berre hev umskjering, men og gjeng i fotfaret av den trui som Abraham, far vår, hadde då han var u-umskoren.
Iyi hangi ainoneeye kina Abrahamu atule tata wa kidamu singa udu kina ao niapumie mukidamu, ingi nao niaityatile impambatilyo yang'wa tata witu Abrahamu. Nuwu wuwu uhuili naukite kuantu nishaatawe kukidamu.
13 For ikkje ved lovi fekk Abraham eller ætti hans den lovnaden at han skulde vera erving til verdi, men ved tru-rettferd.
Kunsoko singa ai miko kina ilago ailipumiigwe kung'wa Abrahamu nuwilehi wakwe. Ilago ili kina azetula asali amihi ingi kuleka ihi atuile kukiila tai au huili.
14 For er dei som held seg til lovi ervingar, so hev trui vorte gagnlaus og lovnaden til inkjes;
Kunsoko ang'wi ao nia miko wawo asali uhuili watula nakanda ni lago labipa.
15 for lovi verkar vreide, men der det ingi lov er, der er ikkje heller lovbrot.
Kunsoko imiko ileta kubipilwa kululo apo nikutile imiko, ikulyo iza kutile.
16 Difor fekk han lovnaden ved trui, so det kunde vera som ein nåde, so lovnaden kunde standa fast for all ætti, ikkje berre for den som hev lovi, men og for den som hev Abrahams tru; han som er far til oss alle -
Kunsoko aiyi iti ili lipumila kua uhuili, ingi litule laukenda, iliitigwa litule ilago niligeelekile kuwileli wihi, hangi aleki kutula wawa du nialingile imiko, naoga niauhuili wang'wa Abrahamu. kunsoko uyuite tata witu kihi.
17 som skrive stend: «Til fader åt mange folk hev eg sett deg» - for Guds åsyn som han trudde på, han som gjer dei daude livande og kallar det som ikkje er til, som um det vore til.
Anga naiyandikilwe, “Nakuika uewe kutula tata wa mahi idu. Abrahamu aukoli mung'wa uyo nauhuie, ingi Itunda uyu nuiapeza uupanga iashi nuitanga inkani nikutile ihume kigela.
18 Mot von trudde han med von, so han skulde verta far til mange folk, etter det som sagt var: «So skal ætti di verta.»
Palung'wi ninkani yidu niakunzi, Abrahamu akimika muhuili wang'wi Tunda mumakani ihi na mahiku napembilye. Kulola akatula tata wa mahi idu anga nailigitigwe. Uu ukutula uwileli wako.
19 Og utan veikskap i trui såg han på sin eigen likam, som var utlivd, han var nære på hundrad år, og på det utdøydde morslivet hennar Sara;
Nuanso singa aimunino ikiuhuili. Abrahamu akalunga kina umuili wakwe aiwakondya kusha aiwagomba nikululika kusha inda anga Sara.
20 men på Guds lovnad tvila han ikkje med vantru, men vart sterk i trui, med di han gav Gud æra
Kunsonko autite ilago lang'wi Tunda, Abrahamu singa akisinsila kuhita kuhuila ingi akizuligwa ingulu ya uhuili akamukulya Itunda.
21 og var fullviss på at det han hadde lova, var han og megtig til å gjera.
Aumanyile kina iko naupewe ilago ni Tunda aukete ingulu yakuikondamilya.
22 Difor vart det og rekna honom til rettferd.
Kululo iyi ikialigwa kitalakwe kina tai.
23 Men ikkje berre for hans skuld er det skrive at det vart honom tilrekna,
Ingi gwa singa andikilwe kitalakwe du, ingi aiaigwe kitalakwe.
24 men og for vår skuld som det skal verta tilrekna, me som trur på honom som vekte upp Jesus, vår Herre, frå dei daude,
Ingi aiyandikilwe kunsoko itu, kuantu ao naiaikiigwe ialo la kualigwa; usese nikuhuie kung'wa uyo naumukilye umukulu witu Yesu kupuma kuashi.
25 han som vart gjeven for våre brot og uppvekt til vår rettferdiggjering.
Uyu ingi yuyu naupumiigwe kunsoko amagazo itu nu kuukigwa kuhuma kupegwa itai.

< Romerne 4 >