Filippenserne 2

1 Er det då nokor trøyst i Kristus, er det nokor hugsvaling i kjærleik, er det noko samfund i Anden, er det nokor medkjensla og miskunn:

Om nu förmaning i Kristus, om uppmuntran i kärlek, om gemenskap i Anden, om hjärtlig godhet och barmhärtighet betyda något,

2 so gjer mi gleda fullkomi, so de hev same hug, med di de hev same kjærleiken og samlyndte hev den eine hugen,

gören då min glädje fullkomlig, i det att I ären ens till sinnes, uppfyllda av samma kärlek, endräktiga, liksinnade,

3 ikkje gjer noko av stridssykja eller lyst til tom æra, men i audmykt vyrder kvarandre høgre enn dykk sjølve.

fria ifrån genstridighet och ifrån begär efter fåfänglig ära. Fasthellre må var och en i ödmjukhet akta den andre förmer än sig själv.

4 Sjå ikkje kvar på sin eigen bate, men kvar på baten til dei andre og!

Och sen icke var och en på sitt eget bästa, utan var och en också på andras.

5 Lat dette huglaget vera i dykk, som og var i Kristus Jesus,

Varen så till sinnes som Kristus Jesus var,

6 han som, då han var i Guds skapnad, ikkje heldt det for eit ran å vera Gud lik,

han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte,

7 men gav sjølv avkall på det og tok ein tenars skapnad på seg, med di han kom i likning med menneskje, og då han i åtferd var funnen som eit menneskje,

utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa

8 nedra han seg sjølv, so han vart lydug alt til dauden, ja til dauden på krossen.

och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset.

9 Difor hev og Gud storleg upphøgt honom og gjeve honom det namn som er yver kvart eit namn,

Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn

10 so i Jesu namn skal kvart kne bøygja seg, deira som er i himmelen og på jordi og under jordi,

för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen, och deras som äro på jorden, och deras som äro under jorden,

11 og kvar tunga skal sanna at Jesus Kristus er Herre, til Gud Faders æra.

och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.

12 Difor, mine kjære, liksom de alltid hev vore lyduge, so arbeid, ikkje berre som i mitt nærvære, men no endå meir i mitt fråvære, på dykkar frelse med age og otte!

Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

13 For Gud er den som verkar i dykk både å vilja og verka for sin gode vilje.

Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.

14 Gjer alt utan murring og tvilsmål,

Gören allt utan att knorra och tveka,

15 so de kann vera lastelause og reine, Guds ulastande born midt i ei ukyndt og rangsnudd ætt, der de syner dykk som ljos i verdi,

så att I bliven otadliga och rena, Guds ostraffliga barn mitt ibland "ett vrångt och avogt släkte", inom vilket I lysen såsom himlaljus i världen,

16 med di de held fram livsens ord, meg til ros på Kristi dag, at eg ikkje hev laupe til unyttes eller arbeidt til unyttes.

i det att I hållen fast vid livets ord. Bliven mig så till berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag icke har strävat förgäves och icke förgäves har arbetat.

17 Men um eg og vert ofra, medan eg gjer altartenesta og ber dykkar tru fram til offer, so gled eg meg og gled meg saman med dykk alle.

Men om än mitt blod bliver utgjutet såsom ett drickoffer, när jag förrättar min tempeltjänst och därvid frambär offret av eder tro, så gläder jag mig dock och deltager i allas eder glädje.

18 Gled og de dykk like eins, og gled dykk saman med meg!

Sammalunda mån ock I glädjas och deltaga i min glädje.

19 Eg hev den voni i Herren Jesus, at eg snart kann senda Timoteus til dykk, so eg og kann verta glad i hug, når eg fær vita korleis det er med dykk.

Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till eder, så att ock jag får känna hugnad genom det som jag då hör om eder.

20 For eg hev ingen med slikt eit lynde, som so ærleg kann hava umsut for dykk.

Ty jag har ingen av samma sinne som han, ingen som av så uppriktigt hjärta kommer att hava omsorg om eder.

21 For dei søkjer alle sitt eige, ikkje det som høyrer Jesus Kristus til;

Allasammans söka de sitt eget, icke vad som hör Kristus Jesus till.

22 men hans prøvde truskap kjenner de, at liksom ein son tenar far sin, so hev han tent med meg for evangeliet.

Men hans beprövade trohet kännen I; I veten huru han med mig har verkat i evangelii tjänst, såsom en son tjänar sin fader.

23 Honom vonar eg då å kunna senda straks når eg ser utgangen på saki mi.

Honom hoppas jag alltså kunna sända, så snart jag har fått se huru det går med min sak.

24 Men eg hev den tillit i Herren at eg og sjølv skal koma snart.

Och i Herren är jag viss om att jag också själv snart skall få komma.

25 Eg fann det naudsynleg å senda til dykk Epafroditus, min bror og medarbeidar og medstridsmann og dykkar sendemann og tenar til hjelp for mi trong,

Emellertid har jag funnit det nödvändigt att sända brodern Epafroditus, min medarbetare och medkämpe, tillbaka till eder, honom som I haven skickat hit, för att å edra vägnar överlämna åt mig vad jag kunde behöva.

26 av di han lengta etter dykk alle, og var ottefull for di de hadde høyrt at han var sjuk.

Ty han längtar efter eder alla och har ingen ro, därför att I haven hört honom vara sjuk.

27 For han var verkeleg sjuk og dauden nær; men Gud gjorde miskunn mot honom, ja, ikkje berre mot honom, men mot meg og, so eg ikkje skulde hava sorg på sorg.

Han har också verkligen varit sjuk, ja, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom; och icke allenast över honom, utan också över mig, för att jag icke skulle få bedrövelse på bedrövelse.

28 Difor sender eg honom so mykje snarare, at de kann gleda dykk ved å sjå honom att, og eg vera meir sutlaus.

Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, både för att I skolen få glädjen att återse honom, och för att jag själv därigenom skall få lättnad i min bedrövelse.

29 Tak då imot han i Herren med all gleda, og haldt slike i æra!

Tagen alltså emot honom i Herren, med all glädje, och hållen sådana män i ära.

30 For for Kristi gjerning skuld kom han dauden nær, då han ikkje vyrde sitt liv, so han kunde bøta på saknaden av dykk ved tenesta mot meg.

Ty för Kristi verks skull var han nära döden, i det han satte sitt liv på spel, för att giva mig ersättning för den tjänst som jag måste sakna från eder personligen.