< Lukas 17 >

1 Sidan sagde han til læresveinarne sine: «Det er uråd anna enn det lyt koma freistingar, men ve yver den som dei kjem ifrå!
Yesu nowachone jopuonjrene niya, “Gik mamiyo ji donjo e richo ochunore ni nyaka bedie, to okwongʼ ngʼatno makelo gigo.
2 Han var betre faren det låg ein kvernstein um halsen hans og han var kasta i havet, enn at han skulde freista ein av desse små.
Dine obedo maber ka otwene pongʼ e ngʼute, mi onyumego e nam moloyo komiyo achiel kuom jomatindogi timo richo.
3 Tak dykk i vare! Syndar bror din, so tala til honom, og angrar han, so tilgjev honom!
Omiyo ritreuru uwegi. “Ka owadu otimo richo, kwere, to ka olokore oweyo richo, to wene.
4 Um han syndar mot deg sju gonger um dagen, og sju gonger kjem attende til deg og segjer: «Eg angrar!» so skal du tilgjeva honom.»
Ka otimoni richo nyadibiriyo odiechiengʼ achiel to obiro iri nyadibiriyo kendo owacho ni, ‘Alokora aweyo richo,’ to nyaka iwene.”
5 Apostlarne sagde til Herren: «Gjev oss meir tru!»
Joote nowachone Ruoth niya, “Med yiewa!”
6 «Hev de tru som eit senapskorn, » svara Herren, «so kunde de segja til dette morbærtreet: «Rykk deg upp og røt deg i havet!» og det skulde lyda dykk.
Nodwoko niya, “Ka un gi yie matin marom gi koth karadali, to unyalo wacho ne yadh ngʼowuni ni, ‘Pudhri ia mondo ipithri e nam,’ to dine owinjou motimo kamano.
7 Um nokon av dykk hev ein dreng som pløgjer eller gjæter, segjer han då til honom når han kjem heim frå marki: «Kom straks og set deg til bords?»
“Ka dibed ni nitie achiel kuomu man-gi jatich mapurone kata makwayo rombe. Dowachne jatichne koa e puodho ni, ‘Bi koroni kendo ibed piny mondo ichiem’?
8 Segjer han’kje heller: «Stell til kveldsmaten åt meg, bind livgjordi um deg, og gakk meg til handa med eg et og drikk! Sidan kann du eta og drikka?»
Donge dowachne mana ni, ‘Losna chiemba mar otieno, ikri mondo imiya acham kendo metho, eka bangʼe inyalo chiemo kendo metho’?
9 Takkar han vel drengen for di han gjorde som han var fyresagd? Eg trur ikkje det.
Bende onyalo goyone jatichneno erokamano nikech notimo gima nowachone notim?
10 Soleis de og; når de hev gjort alt som var sagt dykk, so seg: «Me er uturvande tenarar! Me hev’kje gjort anna enn det som var skyldnaden vår.»»
Omiyo un bende, ka usetimo gik moko duto mane onyisu mondo utim, onego uwach ni, ‘Wan mana jotich aticha ma ok owinjore to wasetimo mana tijwa.’”
11 Med han var på vegen til Jerusalem og for midt imillom Samaria og Galilæa,
Koro e yo kane odhiyo Jerusalem, Yesu nowuotho e kind Samaria gi Galili.
12 bar det so til at han gjekk inn i ein liten by, og der kom det imot han ti menner som hadde spillsykja; dei vart standande eit langt stykke undan,
Ka noyudo odonjo e dala moro, ji apar man-gi dhoho noromo kode. Negichungo mabor
13 og ropa høgt: «Jesus, meister, gjer sælebot på oss!»
kendo negiluongo gi dwol maduongʼ niya, “Yesu, Ruoth! Kechwa!”
14 Då Jesus vart var deim, sagde han til deim: «Gakk og te dykk fram for prestarne!» Og med dei var på vegen, hende det at dei vart reine.
Ka nonenogi, nowacho niya, “Dhiuru, unyisru uwegi ni jodolo.” To kane gidhi, negipwodhore.
15 Ein av deim kom attende då han såg han var lækt; han lova Gud med høg røyst,
Achiel kuomgi, kane oneno ni osechange, nodok ir Yesu, kopako Nyasaye gi dwol maduongʼ.
16 og kasta seg å gruve framfor føterne hans og takka honom; det var ein samaritan.
Nopodho auma e tiend Yesu kendo nogoyone erokamano, to ngʼatno ne en ja-Samaria.
17 Då tok Jesus til ords og sagde: «Vart dei’kje reine alle ti? Kvar er då dei ni?
Yesu nopenjo niya, “Donge ji apar duto nopwodhi? Ere ji ochiko mamoko?
18 Var det ingen utan denne framande som kom attende og vilde gjeva Gud æra?»
Onge ngʼato madineyudre kuomgi monego duogi mondo omi Nyasaye pak, mana japiny moro nononi kende ema odwogo?”
19 So sagde han til mannen: «Statt upp og gakk heim att! Trui di hev hjelpt deg.»
Eka nowachone niya, “Chungi kendo idhi, yieni osemiyo ibedo mangima.”
20 Farisæarane spurde honom ein gong når Guds rike skulde koma. Då svara han deim so: «Guds rike kjem ikkje so at ein kann sjå det for augo.
Chiengʼ moro, kane openje gi jo-Farisai kinde ma pinyruodh Nyasaye nobiye, Yesu nodwokogi niya, “Pinyruoth Nyasaye ok bi mana mineno gi wangʼ,
21 Ein kann ikkje heller segja: «Sjå her er det!» eller: «Der er det!» For Guds rike, det er inni dykk.»
kata ji ok nowach ni, ‘Eri go,’ kata ni, ‘Ee cha go cha,’ nikech pinyruodh Nyasaye ni eiu.”
22 Sidan sagde han til læresveinarne: «Det kjem ei tid då de skal stunda etter å sjå ein av dei dagarne då Menneskjesonen råder, men de skal ikkje få sjå det.
Eka nowachone jopuonjre niya, “Ndalo biro ma unugomb nenoe chiengʼ achiel kuom ndalo mag Wuod Dhano, to ok ununene.
23 Dei kjem til å segja til dykk: «Sjå der er han! Sjå her!» Gakk ikkje der burt, og fylg ikkje etter deim!
Ji biro wachonu ni, ‘En kucha!’ Kata ni, ‘En ka!’ Kik uring udhi bangʼ-gi.
24 For liksom ljonet, når det kjem, skin frå himmelbrun til himmelbrun, soleis skal det vera med Menneskjesonen den dagen han kjem.
Nimar biro mar Wuod Dhano nobed machalo ka mil polo ma piatore e kor polo koa konchiel nyaka komachielo.
25 Men fyrst lyt han lida mykje, og denne ætti skal skjota honom ifrå seg.
To mokwongo nyaka one masiche mangʼeny, kendo tiengʼni nodage.
26 Og som det var i Noahs dagar, so skal det og vera den tidi då Menneskjesonen kjem:
“Mana kaka notimore e ndalo mag Nowa, e kaka biro bedo bende e ndalo mag Wuod Dhano.
27 dei åt, dei drakk, dei gifte seg, dei vart burtgifte, alt til den dagen då Noah gjekk inn i arki; då kom storflodi og tynte alle i hop.
Ji ne chiemo kendo metho, chwo ne kendo bende nyiri ne ikendo nyaka nochopo odiechiengʼ mane Nowa odonjo e yie. Eka pi mar ataro nobiro motieko ji duto.
28 Eller som det var i Lots dagar: dei åt, dei drakk, dei kjøpte, dei selde, dei planta, dei bygde;
“Kamano e kaka ne chalre e ndalo mag Lut, ji ne chiemo, kendo metho, negingʼiewo kendo negiloko ohala, bende negipitho kendo gedo.
29 men den dagen då Lot tok ut frå Sodoma, regnde det eld og svåvel frå himmelen og tynte deim alle.
To chiengʼ mane Lut oa Sodom, mach kod kite maliel mager nolwar koa e polo kendo notiekogi duto.
30 På same vis skal det vera den dagen Menneskjesonen syner seg.
“Kamano e kaka nobedi e ndalo ma Wuod Dhano nofwenyre.
31 Er nokon den dagen uppå taket og hev sine ting nedi huset, so må han ikkje ganga ned og henta deim; og er nokon utpå marki, so må han ikkje venda um.
Odiechiengʼno onge ngʼato manobedie ewi tat ot, man-gi gige ei ot, manolor mondo ogolgi. Machalre gi mano, onge ngʼato manie puodho manodog dala ne gimoro amora.
32 Kom i hug kona hans Lot!
Paruru chi Lut!
33 Den som freister å berga livet sitt, skal missa det, og den som misser det, skal vinna det att.
Ngʼatno matemo reso ngimane, ngimane biro lalne, to ngʼatno mowito ngimane, nores ngimane.
34 Eg segjer dykk: Den natti skal det liggja tvo i ei seng; den eine skal hentast, og hin setjast att.
Awachonu ni, otienono ji ariyo nobed e kitanda achiel: achiel nokaw to machielo nowe.
35 Tvo kvinnor skal mala på same kverni; den eine skal hentast, og hi setjast att.
Mon ariyo noyudi karego cham kaachiel, achiel nokaw, to machielo nowe. [
36 Tvo skal vera utpå marki; den eine skal hentast, og hin setjast att.»
Chwo ariyo nobed e puodho, achiel ibiro kawo, to machielo nowe.]”
37 Då tok læresveinarne til ords og sagde: «Kvar, Herre?» Han svara: «Der liket er, der vil ørnane sankast innåt.»
Eka negipenje niya, “Mano notimre kanye, Ruoth?” Nodwokogi niya, “Kama ringruok motho nitie, ema achudhe chokore.”

< Lukas 17 >