< Judas 1 >

1 Judas, Jesu Kristi tenar og Jakobs bror, til deim som er kalla, som er elska i Gud Fader og berga åt Jesus Kristus:
Jisu Christtagi manai amasung Jacob-ki machin manao Jude-ki maphamdagini, Ipa Ibungo Tengban Mapugi nungsibiba amadi Jisu Christtagi ngaksenbibagi makhada leiba Tengban Mapuna koubirabasingda:
2 Miskunn og fred og kjærleik vere med dykk i rikt mål!
Chanbiba, ingthaba amasung nungsiba nakhoida marang kaina leiba oisanu.
3 Kjære vener! Medan eg gjorde meg all umak for å skriva til dykk um vår sams frelsa, såg eg meg nøydd til å skriva til dykk med påminning um å strida for den trui som ein gong er yvergjevi til dei heilage.
Achanbasa, eikhoiga phangminnaba aran-khubham adugi maramda eina nakhoida yamna i-ninglabasu, Tengban Mapugi asengba misingda matam pumnamakki sinnakhraba thajaba adugidamak lanthengnanaba nakhoibu thougatnabagidamak i-ba asi tangaiphadre haiba eingonda phaorammi.
4 For nokre menneskje hev snikt seg inn, som denne domen er uppskriven for alt for lenge sidan: Ugudlege, som misbrukar vår Guds nåde til ukjurskap og neittar vår einaste husbond og Herre, Jesus Kristus.
Maramdi mamangngeidagi houna wayengidamak i-duna thamkhraba kanagumba mi khara nakhoigi narakta lonna changsinkhre. Makhoidi eikhoigi Tengban Mapugi thoujal adubu oktaba lamchat chatnabagi ayaba oina onthokpa amasung eikhoigi amatta ngairaba Mapu amadi Mapu Ibungo Jisu Christtabu yadaba Tengban Mapubu ningdaba misingni.
5 Men sidan de no ein gong veit alt, vil eg minna dykk um at Herren, då han hadde frelst folket ut or Egyptarland, sidan tynte deim som ikkje trudde.
Masising asi nakhoina hannana loina khanglabasu, eina nakhoibu ningsinghanba pammi, madudi matam amada Mapu Ibungona mahakki misingbu Egypt leibaktagi kanbikhi adubu matungda thajadaba mising adubu manghankhi.
6 Og dei englar som ikkje heldt fast ved sitt høge stand, men gjekk ifrå sin eigen heim, deim held han i varetekt i ævelege lekkjor under myrkret til domen på den store dagen; (aïdios g126)
Aduga masagi angambagi pham adu ngaktaduna makhoina leigadaba mapham adu thadokkhiba swarga dutsing adubu Ibungo mahakna achouba Numit aduda wayennabagidamak makhoibu lomba naidaba yot-hling phalangna punduna amambada thamle. (aïdios g126)
7 liksom Sodoma og Gomorra og byarne der ikring, då dei på same vis som desse dreiv hor og for etter framandt kjøt, ligg der til eit fyredøme, lidande ein æveleg elds refsing. (aiōnios g166)
Masiga manana Sodom amasung Gomorrah, aduga madugi akoibada leiba saharsing adugi misingnasu nupa nupigi oiba lamchat kamba sajatsingda makhoi masasing pithoklammi. Makhoibu lomba naidaba meigi cheirak pigadabasing adugi pandam oina thamle. (aiōnios g166)
8 Og like vel gjer desse like eins: med di dei gjeng i draumar, gjer dei kjøtet ureint, vanvyrder herredøme og spottar høge magter.
Aduga manana mising asina makhoigi mangda yumpham oiraga makhoi masagi hakchangbu manghanli, angam athousingbu usittaba tou-i amasung swargada leiba matik mangal leiba makhoising adugi mathakta thina ngang-i.
9 Men då yverengelen Mikael trætta med djevelen um Mose likam, våga han ikkje å segja ein spottande dom, men sagde: «Herren refse deg!»
Athoiba swargadut Michael-na phaoba Moses-ki hakchanggi maramda Devil-ga yetnabada mahakna Devil-gi mathakta thina ngangbagi wayel puraknaba thouna pharamde adubu mahakna haikhi, “Mapu Ibungona nahakpu cheiri!”
10 Men desse spottar det dei ikkje kjenner; men det dei av naturi skynar liksom dei vitlause dyr, med det tyner dei seg.
Adubu masigi mising asinadi makhoina khangdaba potsinggi mathakta phattana ngang-i; wakhal khanba ngamdaba sasinggumna makhoigi mahousana yaojaraklaba aduna khangba hiramsing aduna makhoi masabu manghanjagani.
11 Usæle dei! for dei hev gjenge Kains veg og kasta seg inn i Bileams villa for vinning skuld og er tynte ved Korahs upprør.
Makhoida awabanida! Makhoina Cain-gi matung induna chatkhre; makhoina sel tongjanabagidamak Balaam-gi aranba aduda thuna chensinkhre; Korah-gi lal-houba adugumna makhoina lal-houre aduga mahakkumna makhoi mangle.
12 Desse er skamflekkjer ved dykkar kjærleiks-måltider, når dei utan blygsla sit i gilde med dykk og forar seg sjølve, vatslause skyer, som vert umdrivne av vindar, avlauva, fruktlause tre, tvo gonger utdøydde, upprykte med roti,
Makhoi asidi nakhoigi nungsinabagi chaklen chanabada chingnaba amata yaodana nakhoigi narakta yaoba phajababu manghanbasingni, mathantagi khallaga chaba yaosenbasingni. Makhoidi nungsitna humduna puba nong pudaba leichinni; mahei yandaba nakenthagi upanbisingni, maru phuktoklaba anirak hanna siraba upambisingni.
13 ville havbåror som skumar ut si eigi skam, villfarande stjernor, som kolmyrkret er etla åt i all æva. (aiōn g165)
Makhoidi masagi ikaibabu konggolgum kahalliba ipakki akanba ithaksingni; koipai paiba thawanmichaksingni, makhoigidamak khwaidagi mamba mapham ama khaaktuna thamle. (aiōn g165)
14 Desse var det og Enok, den sjuande frå Adam, spådde um då han sagde: «Sjå, Herren kjem med sine mange tusund heilage
Adam-dagi mirol taretsuba Enoch-na makhoising asigi maramda wa phongdoktuna hai, “Yeng-u, Mapu Ibungona mahakki asengba dut lising lisingga loinana lenglakle
15 for å halda dom yver alle og refsa alle ugudlege for alle deira ugudlege gjerningar som dei gjorde, og for alle dei harde ord som dei tala imot honom, dei ugudlege syndarar!»
masi mi khudingmakpu wayennaba, Tengban Mapu ningdaba makhoina makhoigi Tengban Mapu ningdaba punsina touba Tengban Mapu ningdaba thabaksing, aduga Tengban Mapu ningdaba pap chenbasingna Ibungo mahakki maiyokta ngangkhiba ayakpa wa pumnamakkidamak maral leire haiba laothoknanabani.”
16 Desse er folk som murrar og klagar yver lagnaden, endå dei fer etter sine lyster, og deira munn talar skrøytande ord, endå dei gjøler for folk for vinning skuld.
Makhoidi murum murum sonbasingni, migi maral thibasingni; makhoi masagi phattaba apambasinggi matung inna chatli; masagi maramda makhoina pongna ngang-i amasung makhoigi tongjanabagidamak atoppa misingbu thagatsanei.
17 Men de, kjære, kom i hug dei ord som fyrr er tala av vår Herre Jesu Kristi apostlar!
Adubu achanbasa, eikhoigi Mapu Ibungo Jisu Christtagi pakhonchatpasingna hanna haikhibasing adu ningsing-u.
18 For dei sagde dykk, at i den siste tidi skal det koma spottarar, som fer etter sine ugudlege lyster.
Makhoina nakhoida haikhi, “Akonba matamda Tengban Mapu ningdaba apambasing adugi matung inna chatpa karemnaba mising leigani.”
19 Desse er dei som skil seg ut, naturlege menneskje som ikkje hev ånd.
Makhoi asidi nakhoibu tokhai tokhai tahanba, mahousagi oiba mahousana yaojarakpa apambasing adu khakta inba Thawai adu leitaba misingni.
20 Men de, kjære, uppbygg dykk sjølve på dykkar høgheilage tru! Bed i den Heilage Ande,
Adubu achanbasa, nakhoigi khwaidagi sengba thajaba aduda nakhoi nasabu semgatchaduna Thawai Asengbagi mapanna haijaduna leiyu,
21 og haldt dykk soleis i Guds kjærleik, medan de ventar på vår Herre Jesu Kristi miskunn til ævelegt liv! (aiōnios g166)
nakhoibu lomba naidaba hingbada chingbinaba eikhoigi Mapu Ibungo Jisu Christtagi chanbiba adu ngairingeida, nakhoi nasabu Tengban Mapugi nungsibada leiyu. (aiōnios g166)
22 Og sume skal de tala til rettes av di dei tvilar,
Chingnaba misingda chanbiba utpiyu,
23 andre skal de frelsa med di de riv deim ut or elden, andre skal de miskunna med otte, so de hatar jamvel den kjolen som hev vorte urein av kjøtet!
atoppa misingbu meinungdagi chingthokpiduna kanbiyu; akibaga loinana atoppasingda chanbiba utpiyu adubu makhoigi papki apambana chusillaba makhoigi phirolsing adu tukkachou.
24 Men honom som er megtig til å halda dykk uppe so de ikkje snåvar, og føra dykk lytelause fram for sin herlegdom i fagnad,
Khudi thidanaba nakhoibu ngakpiba ngamba amasung yamna haraobaga loinana amakpa leittana mahakki matik mangalgi mangda nakhoibu khudol tamba ngamba
25 den einaste Gud, vår frelsar ved Jesus Kristus, vår Herre, honom høyrer herlegdom til og majestæt og velde og magt fyre all tid og no og i all æva. Amen. (aiōn g165)
eikhoigi Kanbiba Mapu amatta ngairaba Tengban Mapua, eikhoigi Mapu Ibungo Jisu Christtagi mapanna matik mangal, chinglemba, panggal amasung matik houjik amadi matam pumnamakki oina leiba oirasanu! Amen. (aiōn g165)

< Judas 1 >