< Apostlenes-gjerninge 13 >

1 I Antiokia, hjå kyrkjelyden der, var det nokre profetar og lærarar: Barnabas og Simeon, som vart kalla Niger, og Lukius frå Kyrene og Manaen, fosterbror til fylkeskongen Herodes, og Saulus.
Linu mwi kereke ya Antiyoke, kuvena vaporofita ni maruti. Vavali Barnabasi, Simiyoni (Niga), Lusiyasi wa kwa Sirene ni Manaeni (yavali mulikani wa kuvu hwile wa Heroda we tetarachi) ni Saule.
2 Medan dei heldt gudstenesta og fasta, sagde den Heilage Ande: «Tak ut Barnabas og Saulus åt meg til den gjerning som eg hev kalla deim til!»
Havavali kukwete ku zimba niku lumbeka Simwine nikuli nyima zilyo, Luho Lujolola chi lwawamba kuti, “Munivikile kumbali Barnabasi ni Saule, vapange musevezi univa vasumpili”.
3 Då fasta dei og bad og lagde henderne på deim og let deim fara.
Havamane ku linyima zilyo ni kulapela, chiva vavika mayanza avo hava vakwame, niva va tuma.
4 Då dei no soleis var utsende av den Heilage Ande, for dei ned til Seleukia og siglde derifrå yver til Kypern.
Mi Barnabasi ni Saule vavali kuteki Luhuho Lujolola chiba yenda kusezumuka kwa Silusiya; kuzwaho chi vayenda cha chisepe mu chiwoli cha Sipurasi.
5 Og då dei var komne til Salamis, forkynte dei Guds ord i synagogorne til jødarne, og dei hadde ogso Johannes med til medhjelp.
Hava vena mwi toropo ya Salamisi, chiva kutaza linzwi lya Simwine mu masinagoge a Majuda. Vavena ni Joani Mareka avali mutusi wavo.
6 Då dei so hadde fare gjenom øyi radt til Pafus, fann dei ein trollmann, ein falsk profet, ein jøde, som hadde namnet Barjesus.
Linu hava valiku yenda muchiwoli choonse cha Pafosi, chi vawana mukwame wa mavivo, muporofita wa mapa wa Mujuda; izina lyakwe avali nji Bar- Jesu.
7 Han var hjå landshovdingen Sergius Paulus, ein klok mann. Denne kalla til seg Barnabas og Saulus og ynskte å høyra Guds ord.
Uzu iñanga yavali kwina chizwale kumuyendisi wa chikiliti Sergiusi Paulusi, mukwame yavali kutalifite. Cha ngongota Barnbasi ni Saule, kakuti avali kusaka kuzuwa inzwi lye Ireeza.
8 Men Elymas, trollmannen - for so er namnet hans utlagt - stod deim imot og søkte å venda landshovdingen av frå trui.
Kono Elimasi, “wa mavivo” (bulyo inzina lyakwe mulivali kutolokelwa) chalika kuvakanisa, chalika ku kuzwisa muyendisi mwi ntumelo.
9 Men Saulus, som og vert kalla Paulus, vart fyllt med den Heilage Ande og såg kvast på honom og sagde:
Kono Saule yavali kusumpwi Paulusi, yave zwile Luho Lujolola, chamu lola kakumu luvukila.
10 «Å du som er full av all svik og all vondskap, du djevels barn, du fiende til all rettferd! vil du ikkje halda upp med å forvenda Herrens beine vegar?
ni chati, “Iwe mwana wa muswisu wa Javulusi, wizwile vuchengi ni muhupulo muvi. U chila chenzila zonse za kuruka. Kete nosiye kutenzeka inzila ziwolokete za Simwine, ko siye?
11 Og no, sjå Herrens hand er yver deg, og du skal verta blind og ikkje sjå soli ei tid.» Og straks fall skodda og myrker på honom, og han trivla ikring og leita etter nokon som kunde leida honom ved handi.
Hanu ulole, iyanza lya Simwine lina hewulu lyako, mi move u chivofu. Kente uvone izuva mwi nakozana”. Hahobulyo cha wilwa kavundu ni kafifi; chakala kuzimbuluka ni kukumpila vantu kuti bamukwate kwiyanza.
12 Då tok landshovdingen ved trui, då han såg det som hadde hendt, og han var full av undring yver Herrens læra.
Linu muyendisi havona bulyo ku chiva tendahali, cha zumina, kakuti ava komokiswa ka mulutilo kaza Simwine.
13 Paulus og fylgjet hans siglde so frå Pafus og kom til Perge i Pamfylia. Men Johannes skilde seg frå deim og vende um til Jerusalem.
Haho Paulusi ni va valikani vakwe chiva lilonga niku zuha kuzwa mwa Pafosi ni kwiza mwa Perga yamwa Pamfilia. Kono Joani cha vasiya ni kuvola kwa Jerusalema.
14 Men dei for lenger frå Perge og kom til Antiokia i Pisidia og gjekk inn i synagoga på kviledagen og sette seg.
Paulusi ni valikani chivayenda kwa Perga ni kwiza kwa Antiyoke ya Pisidia. Umo chi vayenda mu masinagoge mwizuva lye Nsavata ni kwi kala hansi.
15 Etter lesnaden av lovi og profetarne sende forstandarane for synagoga bod til deim og sagde: «Brør, dersom de hev noko ord til påminning for folket, so tala!»
Ha kumanwa kuvala za mulawo ni vaporofita, mi vayendi va ma masinagoge chiva tumina iñusa libalikuti, “Mizwale, chikwina liñusa lya kulisusuweza kuamana ni vantu vena hanu, mui wamba.”
16 So stod Paulus upp og slo til ljod med handi og sagde: «Israelitiske menner og de som ottast Gud, høyr!
Mi Paulusi cha zimana ni kunyanganisa iyanza; ni kuti, “Bakwame va Isiraele ni nwe mutompa Ireeza, mutekeleze.
17 Dette folks, Israels, Gud valde ut federne våre, og han upphøgde folket i utlendingskapen i Egyptarland og førde deim ut derifrå med høglyft arm.
Ireeza wa vaantu va Isiraele avaketi waveshetu ventanzi mi ava pangi chisi chivekali mwi nkanda ya Egapita, mi cheyanza lyakwe lina mata avava zwisi mwateni.
18 Og umkring fyrti år bar han deim på faderarm i øydemarki,
Ka zilimo za makumi one nakwate inkulo yakwe chabo mwihalaupa.
19 og han øydde ut sju folkeslag i Kana’ans-landet og skifte landet deira ut til arv åt deim, i fire hundrad og femti år på lag.
Kuzwaaho ne haya mishobo ivali kukwana iyanza ni yobele mwinkanda ya Kanana, chaha vaantu vetu inkanda yavo kuti ive chiyolo.
20 So gav han deim domarar alt til profeten Samuel.
Zonse zintu ziva pangahali mu zilimo zina myanda yone ni zilimo zichita makumi eyanza. Hakumana zonse izo zintu, Ireeza na vaha vaatuli mane kusika muporofita Samwele.
21 Sidan kravde dei ein konge, og Gud gav deim Saul, Kis’ son, ein mann av Benjamins ætt, i fyrti år.
Linu vaantu chi vavuza Simwine, mi Ireeza na vaha Saule mwana wa Kishi, mukwame yavali kuzwa mulusika lwa Benjamine; kuva simwine ka zilimo za makumi one.
22 Og då han hadde sett honom av, uppreiste han deim David til konge, han som han vitna um og sagde; «Eg fann David, Isais son, ein mann etter mitt hjarta; han skal gjera all min vilje.»
Kuzwa aho Ireeza na muzwisa havu simwine, Na zimika Davida kuti ave simwine wavo. Avali nji Davida wava wambi Ireeza, 'Na wana Davida mwana wa Jese, ave mukwame wina kwinkulo yangu, u tenda zonse zini suni kuti azitende.'
23 Av hans ætt førde han etter lovnaden fram ein frelsar for Israel, Jesus,
Kuzwa mulusika lozu mukwame Ireeza na letela Isilaele muhazi, Jesu, sina kamwa vasepisize ku tenda.
24 etter at Johannes fyreåt for hans koma hadde forkynt umvendingsdåp for heile Israels folk.
Ichi chivakali kutendahala lili, pili Jesu na seni kusika, Joani sapili avezivahazi ze nkolovezo ya kuvaka ku vantu vonse va Isiraele.
25 Men då Johannes fullførde sitt livnadslaup, sagde han: «Den de held meg for å vera, er eg ikkje; men sjå, det kjem ein etter meg, som eg ikkje er verdig til å løysa skorne av føterne på.»
Aho Joani avali kumaniniza mutendo wakwe, chata kuti, 'Uzeza kuti njeme ini? Kanjime uzo. Kono mutekeleze, uzo yokezite mumasule angu, makatulo aku matende akwe kani swaneli ku a sumununa.”
26 Brør, søner av Abrahams ætt, og dei millom dykk som ottast Gud! til dykk vart ordet um denne frelsa sendt.
Vamwangu, vaana vazwa muluzuvo lwa Abrahama, navo mukati kenu valapela Ireeza, nji kwetu uwu mulaezo we mpuluso ku uvatuminwa.
27 For dei som bur i Jerusalem og deira rådsherrar kjende honom ikkje, og med di dei dømde honom, uppfyllte dei og profetordi, som vert fyrelesne kvar kviledag.
Linu avo vahala mwa Jerusalema, niva yendisi vavo, kena vava mulemuhi, mi nive zuzilikiza zivali kuwambiwa kuva porofita kakuti zi valiwa i Nsabata ni NSabata zivali za kumunyasa.
28 Og endå dei ikkje fann nokor daudskyld, bad dei Pilatus at han måtte verta ihelslegen.
Nihakuba vulyo kena vava wani ivaka ilotu liyelele ifu lyakwe, niva kumbila Pilato kuti amwihaya.
29 Men då dei hadde fullført alt det som stend skrive um honom, tok dei honom ned av treet og lagde honom i ei grav.
Havamana ku tenda zintu zonse zi ñoletwe zi amana naye, chiba mususa kwi samu, ni ku mulalika mwi vita.
30 Men Gud vekte honom upp frå dei daude;
Kono Ireeza na muvusa ku vafwile.
31 og han synte seg i fleire dagar for deim som hadde gjenge med honom frå Galilæa upp til Jerusalem, dei som no er hans vitne for folket.
Ava vonahali kamazuva mangi ku vonse vavali kwiza naye kuzwa kwa Galileya kuya kwa Jerusalema. Avo vaantu nahanu vavavi impaki zakwe ku vaantu.
32 Og me forkynner dykk evangeliet um den lovnaden som vart federne gjeven, at Gud hev uppfyllt denne for oss, deira born, då han reiste upp Jesus,
Linu tuka miletete mulayezo mulotu we nsepiso iva tendahali kuva zazi ventazi.
33 so som det og stend skrive i den andre salmen: «Du er min son; eg hev født deg i dag.»
Ireeza ave zuzilizi insepiso kwetu, vana vavo, mukuti vulyo ava avavusi Jesu kumuvoza kuvuhala. Sina haku ñoletwe mwa Lisamu wa vu veli: 'U mwanangu, sunu nava njime veso.
34 Men at han reiste honom upp frå dei daude, so han aldri meir skal venda tilbake til undergang, det hev han sagt so: «Eg vil gjeva dykk dei heilage lovnader til David, dei trufaste.»
Hape cha vuniti bwakuti avamuvusi ku bafwile ili kuti muvili wakwe kanzi uvoli, cha wamba buti: “Kani kuhe kujolola ni mboyoti zeniti za Davida.'
35 Difor segjer han og ein annan stad: «Du skal ikkje lata din heilage sjå undergang.»
Izi njizi vawambiwa muzumwi Lisamu, 'Kente uzuminine vako va jolola kuvola.'
36 For David sovna av, etter han i si livetid hadde tent Guds rådgjerd, og vart samla med sine feder og såg undergang.
Kuzwa aho Davida hava ni lusika lwakwe ava valekeli intakazo ya Ireeza, cha lala mi na lalikiwa ni vesi, mi ava voni kuvoli,
37 Men han som Gud vekte upp, han såg ikkje undergang.
kono uzo Ireeza ya vuse kente na vone kuvola.
38 Det vere då kunnigt for dykk, brør, at i honom vert forlating for synderne forkynt dykk;
Linu musiye izizintu zi zivahale kwenu, vakwangu, mozu mukwame ku kwizibaheze kwenu kuwondelwa kwe zivi.
39 og frå alt det som de ikkje kann verta rettferdiggjorde frå ved Mose lov, vert kvar den som trur rettferdiggjord i honom.
Kakwe yense yozumina kwali mwalukululwe muzintu zonse za milawo ya Mushe usena uvali kulukulula.
40 Sjå difor til at det som er sagt hjå profetarne, ikkje skal koma yver dykk:
Imi haho mutokomele kuti zintu maporofita zi vavali kuwamba kanzi zitendahali kwenu:
41 «Sjå, de vanvyrdarar, og undra dykk og vert til inkjes! for eit verk gjer eg i dykkar dagar, eit verk som de ikkje vil tru, um nokon fortel dykk det.»»
'Muvone, inwe vanyazeleza, mu mukomokwe mane musinyehe; Kakuti ni tenda mutendo mu mazuva anu, mutendo usete ni muzumine, ni haike muntu niha wiziva haza kwenu.”
42 Men då dei gjekk ut, bad dei um at desse ordi måtte verta tala til deim den næste kviledagen.
Imi Paulusi ni Barnabasi havakatuka, vaantu chi vava kumbila ahulu kuti ni vawole kuwamba izo ziwambo ziswana mwi Nsabata ikeza.
43 Og då synagogetenesta var enda, fylgde det med Paulus og Barnabas mange av jødarne og av dei jødetruande som dyrka Gud; og dei tala til deim og talde deim til å halda fast ved Guds nåde.
Linu mukopano mu masigoge hau mana, vungi bwa maJuda ni ma Sandika chive chilila Paulusi ni Barnabasi, vava wambi kubali ni kuva susuweza kuti bazwile habusi ni chisemo che Ireeza.
44 Den næste kviledagen kom mest heile byen saman og vilde høyra Guds ord.
Kulye Nsabata lichilila, ha haho itoropo yonse ivakopani hamwina kwiza kuzuwa inzwi lya Simwine.
45 Men då jødarne såg folkehoparne, vart dei fulle av brennhug, og dei sagde imot det som vart sagt av Paulus, ja, sagde imot og spotta.
Mi maJuda havavona chisi, chive njililwa muuna ni kuwamba zivilala kwineku lya Paulusi ni kumutuka.
46 Då tok Paulus og Barnabas til ords og sagde beint ut: «Det var naudsynlegt at Guds ord vart tala fyrst til dykk; men sidan de støyter det burt og ikkje dømer dykk sjølve verdige til det ævelege liv, sjå, so vender me oss til heidningarne. (aiōnios g166)
Kono Paulusi ni Barnabasi chi wamba ni basatiyi, “Kuwoleka kuti inzwi lye Ireeze liwambwe sapili kwenu. Kulolelela mumu liñahikila kule nanwe ni kulihinda inwe muvene kuti kamuswaneli vuhalo bwakuya kwile, muvone katu vole kuva kuhanze. (aiōnios g166)
47 For so hev Herren bode oss: «Eg hev sett deg til ljos for heidningar, at du skal vera til frelsa alt til ytste enden av jordi.»»
Linu Simwine avatu leyeli, kakuta kuti, 'Ni vamiviki umo sina kaliseli ku va hanze, kuti mulete impuluso ku zibaka zonse cha hansi.”'
48 Då heidningarne høyrde det, gledde dei seg og prisa Herrens ord, og dei tok ved trui, so mange som var etla til ævelegt liv. (aiōnios g166)
Mi bakuhanze hava zuwabulyo, chi vasanga ni kutanga kutemba inzwi lya Simwine. Sina vungi havava ketelwe kuvuhalo vusa mani chiba zumina. (aiōnios g166)
49 Og Herrens ord breidde seg ut yver heile landet.
Inzwi lye Ireeza chilya hasana mu chisi chonse
50 Men jødarne øste upp dei fornæme kvinnor som dyrka Gud, og dei fyrste menner i byen, og dei fekk i gang ei forfylgjing mot Paulus og Barnabas, og dei jaga deim ut frå sine landemerke.
Kono maJuda chiva susuweza vanakazi ba tompeha ni kukola, mane vulyo ni vakwame vayendisa itoropo. Izo chizi wekeza ku nyandisa Paulusi ni Barnabasi ni vasohela hanze kule kwenyinza ye toropo.
51 Dei riste dusti av føterne sine mot deim og kom til Ikonium.
Kono Paulusi ni Barnabasi chiba ba kukumwini isuko kumatende avo kuvali. Linu chi vayenda kwi toropo ya Ikone.
52 Men læresveinarne vart fyllte med gleda og den Heilage Ande.
Mi barutwana vavali kwizwile kusanga ni cha Luho Lujolola.

< Apostlenes-gjerninge 13 >