< 2 Krønikebok 16 >

1 I det seks og trettiande styringsåret åt Asa drog kong Baesa i Israel upp imot Juda og bygde ei borg i Rama, av di han ville hindra at nokon drog ut eller inn hjå Asa, kongen i Juda.
Asaning sǝltǝnitining ottuz altinqi yili, Israilning padixaⱨi Baaxa Yǝⱨudaƣa ⱪarxi ⱨujum ⱪildi; ⱨeqkim Yǝⱨudaning padixaⱨi Asa bilǝn bardi-kǝldi ⱪilmisun dǝp, Ramaⱨ xǝⱨirini mǝⱨkǝm ⱪilip yasidi.
2 Då tok Asa sylv og gull ut or skattkammeri i Herrens hus og i huset åt kongen og sende deim til Benhadad, kongen i Syria, som budde i Damaskus, med dei ordi:
U waⱪitta Asa Pǝrwǝrdigarning ɵyidiki hǝzinilǝrdin wǝ padixaⱨning ordisidiki hǝzinilǝrdin altun-kümüxni elip ularni Dǝmǝxⱪtǝ turuxluⱪ Suriyǝ padixaⱨi Bǝn-Ⱨadadⱪa ǝwǝtip wǝ bu hǝwǝrni yǝtküzüp: —
3 «Det er eit samband millom meg og deg, sameleis som millom min far og din far, no sender eg deg sylv og gull. Gjer no vel og brjot sambandet ditt med Israels-kongen Baesa, so han lyt draga burt ifrå meg!»
«Mening atam bilǝn silining atilirining arisida bolƣandǝk mǝn bilǝn silining arilirida bir ǝⱨdǝ bolsun. Mana, siligǝ kümüx bilǝn altun ǝwǝttim; ǝmdi Israilning padixaⱨi Baaxa bilǝn bolƣan ǝⱨdiliridin ⱪollirini üzsilǝ; xuning bilǝn u meni ⱪamal ⱪilixtin ⱪol üzsun» — dedi.
4 Benhadad lydde kong Asa og sende herhovdingarne sine mot byarne i Israel, og dei herja Ijon og Dan og Abel-Majim og alle forrådshusi i Naftali-byarne.
Bǝn-ⱨadad Asa padixaⱨning sɵzigǝ kirip, ɵz ⱪoxunining sǝrdarlirini Israilning xǝⱨǝrlirigǝ ⱨujum ⱪilixⱪa ǝwǝtip, Ijon, Dan, Abǝl-mayim, Naftalidiki barliⱪ ambar xǝⱨǝrlirini beⱪindurdi.
5 Då Baesa høyrde dette, lagde han ned borgbyggjingi i Rama og slutta arbeidet.
Baaxa bu hǝwǝrni anglap, Ramaⱨ istiⱨkamini yasaxtin ⱪolini yiƣip, ⱪuruluxlarning ⱨǝmmisini tohtatti.
6 Men kong Asa tok heile Juda med seg, og dei førde burt steinarne og trevyrket som Baesa hadde bruka til byggverket i Rama, og han bruka deim til å byggja Geba og Mispa.
Asa padixaⱨ bolsa pütkül Yǝⱨudaning adǝmlirini baxlap, Baaxa Ramaⱨ xǝⱨirini yasaxⱪa ixlǝtkǝn taxlar bilǝn yaƣaqlarni Ramaⱨtin toxup elip kǝtti. U muxularni ixlitip Gebani wǝ Mizpaⱨni mǝⱨkǝm ⱪilip yasidi.
7 På den tid kom sjåaren Hanani til Asa, kongen i Juda, og sagde til honom: «For di du studde deg til Syria-kongen og ikkje til Herren, din Gud, hev heren åt Syria-kongen sloppe or henderne dine.
U qaƣda, aldin kɵrgüqi Ⱨanani Yǝⱨuda padixaⱨi asaning yeniƣa kelip uningƣa: — Ɵzüng Pǝrwǝrdigar Hudayingƣa ǝmǝs, bǝlki Suriyǝ padixaⱨiƣa tayanƣanliⱪing üqün Suriyǝ padixaⱨining ⱪoxuni ɵz ⱪolungdin ⱪutuldi.
8 Var ikkje ætioparne og libyararne ein stor her med ei ovmengd med vogner og hestfolk? Men då du studde deg til Herren, då gav han deim i di magt.
Efiopiylǝr bilǝn Liwiyǝliklǝr qong bir ⱪoxun ǝmǝsmidi? Jǝng ⱨarwiliri wǝ atliⱪ ǝskǝrliri intayin kɵp ǝmǝsmidi? Lekin sǝn pǝⱪǝt Pǝrwǝrdigarƣa tayanƣanda, u ularni ⱪolungƣa tapxurƣanidi.
9 For Herrens augo fer utyver all jordi, av di han med kraft vil koma deim til hjelp som hev hjarta sitt heilt med honom. Du hev fare fåvist åt i dette; for heretter kjem du til å hava ufred stødt.»
Qünki Pǝrwǝrdigar kɵngli Manga tamamǝn sadiⱪ bolƣanlarƣa yardǝmdǝ bolup, Ɵzümni ⱪudrǝtlik kɵrsitǝy dǝp, kɵzlirini pütün yǝr yüzidǝ uyan-buyan yügürtidu. Sǝn bu ixta bǝk ǝhmǝⱪliⱪ ⱪilding. Əmdi buningdin keyin uruxlardin halas bolalmaysǝn, dedi.
10 Då vart Asa harm på sjåaren og kasta honom i fangehuset, so vond var han for dette. På same tid for Asa hardt fram mot andre av folket.
Buni anglapla Asa aldin kɵrgüqigǝ intayin ƣǝzǝplinip, uni zindanƣa solap ⱪoydi; uning bu sɵzigǝ ⱪǝⱨri ⱪaynap kǝtti. U xu waⱪitlarda hǝlⱪtin bǝzilirigǝ zulum selixⱪa baxliƣanidi.
11 Det som er å fortelja um Asa frå fyrst til sist, er uppskrive i boki um kongarne i Juda og Israel.
Mana, Asaning ⱪilƣan ixliri baxtin ahiriƣiqǝ «Yǝⱨuda wǝ Israil padixaⱨlirining tarihnamisi»da pütülgǝndur.
12 I det ni og trettiande styringsåret sitt vart Asa sjuk i føterne, og sjukdomen hans vart svært hard. Men ikkje i sjukdomen sin heller søkte han Herren, men lækjarane.
Asaning sǝltǝnitining ottuz toⱪⱪuzinqi yilida putida bir kesǝl pǝyda boldi; wǝ kesili barƣanseri eƣirlixip kǝtti; lekin u aƣriƣandimu Pǝrwǝrdigarni izdimidi, bǝlki pǝⱪǝt tewiplardinla yardǝm izdidi.
13 Og Asa lagde seg til kvile hjå federne sine og døydde i det eitt og fyrtiande styringsåret sitt.
Asa sǝltǝnitining ⱪiriⱪ birinqi yilida ɵldi, ata-bowiliri arisida uhlidi.
14 Dei gravlagde honom i gravi hans, som han hadde late hogga ut i Davidsbyen, og lagde honom på ei lega som dei hadde fyllt med kryddor av ymse slag som var tillaga i salveblanding, og dei kveikte eit ovlagt bål for honom.
Hǝlⱪlǝr uni «Dawut xǝⱨiri»dǝ ɵzigǝ atap tǝyyarlitip koliƣan ⱪǝbrigǝ dǝpnǝ ⱪildi. Ular uni ǝttarlarning usuli bilǝn tǝngxǝlgǝn ⱨǝrtürlük dora-dǝrmandin bolƣan bir arilaxma pürkǝlgǝn jinaziƣa yatⱪuzdi ⱨǝmdǝ uningƣa atap nurƣun huxbuy yandurdi.

< 2 Krønikebok 16 >