Salmenes 130

1 En sang ved festreisene. Av det dype kaller jeg på dig, Herre!

En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

2 Herre, hør min røst, la dine ører akte på mine inderlige bønners røst!

Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

3 Dersom du, Herre, vil gjemme på misgjerninger, Herre, hvem kan da bli stående?

Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

4 For hos dig er forlatelsen, forat du må fryktes.

Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

5 Jeg bier efter Herren, min sjel bier, og jeg venter på hans ord.

Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

6 Min sjel venter på Herren mere enn vektere på morgenen, vektere på morgenen.

Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

7 Vent på Herren, Israel! For hos Herren er miskunnheten, og megen forløsning er hos ham,

Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

8 og han skal forløse Israel fra alle dets misgjerninger.

Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.