Salmenes 116
1 Jeg elsker Herren, for han hører min røst, mine inderlige bønner.
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 For han har bøiet sitt øre til mig, og alle mine dager vil jeg påkalle ham.
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 Dødens rep hadde omspent mig, og dødsrikets angster hadde funnet mig; nød og sorg fant jeg. (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Men jeg påkalte Herrens navn: Akk Herre, frels min sjel!
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 Herren er nådig og rettferdig, og vår Gud er barmhjertig.
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 Herren verner de enfoldige; jeg var elendig, og han frelste mig.
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 Kom igjen, min sjel, til din ro! For Herren har gjort vel imot dig.
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 For du fridde min sjel fra døden, mitt øie fra gråt, min fot fra fall.
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 Jeg skal vandre for Herrens åsyn i de levendes land.
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Jeg trodde, for jeg talte; jeg var såre plaget.
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Jeg sa i min angst: Hvert menneske er en løgner.
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Hvormed skal jeg gjengjelde Herren alle hans velgjerninger imot mig?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 Jeg vil løfte frelsens beger og påkalle Herrens navn.
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 Jeg vil holde for Herren mine løfter, og det for hele hans folks øine.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 Kostelig i Herrens øine er hans frommes død.
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Akk Herre! Jeg er jo din tjener, jeg er din tjener, din tjenerinnes sønn; du har løst mine bånd.
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Dig vil jeg ofre takkoffer, og Herrens navn vil jeg påkalle.
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
18 Jeg vil holde for Herren mine løfter, og det for hele hans folks øine,
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 i forgårdene til Herrens hus, midt i dig, Jerusalem. Halleluja!
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
