< Apostlenes-gjerninge 2 >

1 Og da pinsefestens dag var kommet, var de alle samlet på samme sted.
Pentecost nikho chun tahsan chate jouse chu munkhat a ana umkhomun ahi.
2 Og med ett kom det en lyd fra himmelen som av et fremfarende veldig vær og fylte hele huset der de satt.
Chuin phulou helouvin van'a konin hui hattah gin tobang ahung ging in, atoukhom nau inchu ahung dimset jengtan ahi.
3 Og det viste sig for dem tunger likesom av ild, som skilte sig og satte sig på enhver av dem.
Chuin meikong toh kilou ahiloule meikong banga kong lei ahung kilah in amaho jouse chunga chun achutan ahi.
4 Da blev de alle fylt med den Hellige Ånd, og de begynte å tale med andre tunger, alt efter som Ånden gav dem å tale.
chuin amaho jouse chu Lhagao Theng adimsoh tauvin ahileh Lhaogao Theng in apeh bangun amahon paochom paochom in thu asei pan tauvin ahi.
5 Nu bodde det i Jerusalem jøder, gudfryktige menn fra alle folkeslag under himmelen.
Hichepet a chu vannoi gamtin a kona hungkhom Judah hougut hojong Jerusalema um'u ahi.
6 Da nu denne lyd kom, strømmet hopen sammen og blev forvirret, fordi de hørte dem tale enhver på sitt eget mål;
Chuin chuche gin chu ajah phat'un mipi ajapha jouse chu ahung khomun ahileh tahsan chate thusei chu ama ama paocheh a ajah jeh uchun amaho alung kichih lahlah jengun ahi.
7 og de blev forferdet og undret sig, og sa: Men er ikke alle disse som taler, galileere?
Chuin amaho chun kidang asauvin, “Hiche hi iti hithei ham?” tin adatmo lheh jengun ahi. “Hiche mite hi abonchauva Galilee mi ahiuvin,
8 Hvorledes går det da til at vi alle hører vårt eget mål, som vi er født i,
ahinlah eihon eima eima penna gam cheh paovin ijauve!
9 vi partere og medere og elamitter, og vi som bor i Mesopotamia og Judea og Kappadokia, Pontus og Asia,
Eiho hila Parthia mi, Mede mi, Elam mi ihiuvin, abang Mesopotamia gam'a cheng, Judah gam le Cappadocia gam'a cheng, Pontus gam'a le Asia gam'a cheng,
10 Frygia og Pamfylia, Egypten og landskapene i Libya ved Kyrene, og vi tilreisende fra Rom,
Phrygia le Pamphylia gam'a cheng, Egypt gam'a cheng chule Cyrene gam vel'a, Libya gam'a cheng ihiuvin; abang Rome a kona hung kholjin, Judah chona chonho,
11 både jøder og tilhengere av jødenes tro, kretere og arabere: vi hører dem tale om Guds store gjerninger på våre tungemål?
chule Crete mi le Arab gam mi ihiuvin; ahivang in eima pao cheh-a Pathen thilbol loupi thu aseiyu thakhat jah-in ijauve,” atiuvin ahi.
12 Men de blev alle forferdet og var rådville, og de sa til hverandre: Hvad kan dette være?
Amaho chun kidang asauvin adatmo lheh jengun “Itidan ahidem,” tin khat le khat akidongto tauvin ahi.
13 Men andre sa spottende: De er fulle av søt vin!
Ahivang in mipi lah a konkhat chun ajontaiyun, “Hiteho hi lengpi twi kham ahiuve,” atiuvin ahi.
14 Da stod Peter frem med de elleve, og løftet sin røst og talte til dem: I jødiske menn og alle I som bor i Jerusalem! Dette være eder vitterlig, og lån øre til mine ord!
Chuin Peter chu solchah dang somlekhat chutoh adingdoh in mipi ho koma chun aw sangtah in asamin ajah uva, “Phatechan ngaiyuvin, Judah mite le Jerusalema cheng mite! Hiche thuhi nanghon hekhel hih'un,
15 For disse er ikke drukne, således som I mener; det er jo bare den tredje time på dagen;
Nangho ngaito banga hiteho hi lengpitwi kham ahipouve, ajeh chu tuhi jingkah nidan ko ahinalai bouve.
16 men dette er det som er sagt ved profeten Joel:
Ahin hiche namu'uhi Joel themgaopan anaphon dohsa guilhunna ahibouve:
17 Og det skal skje i de siste dager, sier Gud, da vil jeg utgyde av min Ånd over alt kjød, og eders sønner og eders døtre skal tale profetiske ord, og eders unge menn skal se syner, og eders oldinger ha drømmer;
‘Pathen in’ ni nunung lamle hiti ding ahi, mijouse chunga ka-Lhagao kabuhlhah ding ahi. Nachapateu le nachanu teuvin gaothu asei dingu, chule na khangdong-houvin mu aneiyuva, chule na Upa houvin mang anei dingu ahi.
18 ja, endog over mine træler og over mine trælkvinner vil jeg i hine dager utgyde av min Ånd, og de skal tale profetiske ord.
Hiche niteng chule kasoh pasalte le kasoh numeite chunga ka-Lhagao kabuhlhah ding amahon gaothu asei dingu ahi.
19 Og jeg vil la under skje på himmelen i det høie, og tegn på jorden i det lave: blod og ild og røkskyer;
chuleh vana thil kidang tampi kasosah ding, leiset chunga melchihna tampi-thisan, meikong le meikhu kamusah ding ahi.
20 solen skal bli til mørke og månen til blod, før Herrens dag kommer, den store og herlige.
Pakai hungkitna nikho loupitah ahung lhun masanga, Nisa hungthim ding, lha jong thisan soh ding ahi.”
21 Og det skal skje: Hver den som påkaller Herrens navn, han skal bli frelst.
Ahinlah koi hijongle Pakai min kou jouse sohcha ding ahi.
22 Israelittiske menn! hør disse ord: Jesus fra Nasaret, en mann som var blitt utpekt for eder av Gud ved kraftige gjerninger og under og tegn, som Gud gjorde ved ham midt iblandt eder, således som I selv vet,
“Nangho Israel mite, ngaiyuvin! Pathen in Nazareth Yeshua chu nangho lah a amanchah-a bolmo kidang, datmo umho, chule melchihna ho abola kona chu aphotchetsah ahin, hichu nanghon nahet u ahi.
23 han som blev forrådt efter Guds besluttede råd og forutviden, ham slo I ihjel, idet I naglet ham til korset ved urettferdiges hender;
Ahin Pathen in ahet masat le agontoh masat bang in Yeshua chu pehdoh in aumtan ahileh nanghon dan neilou chidang namdangte toh kithon thingpel a nakhenbeh un nathat tauvin ahi.”
24 men Gud opreiste ham, idet han løste dødens veer, eftersom det ikke var mulig at han kunde holdes av den.
Ahin Pathen in Ama chu kichat umtah thina-a konin alha-ong in hinna ape kit tan ahi ajeh chu thina in atuhden hoi ahilou jeh chun.
25 For David sier om ham: Jeg hadde alltid Herren for mine øine, for han er ved min høire hånd, forat jeg ikke skal rokkes;
Leng David in Ama thudol aseiyin, “Keiman Pakai chu kamaikoh-a kamu jinge; keima kalonle louding ahi ajeh chu kajetlama ama aum jinge.
26 derfor gledet mitt hjerte sig og min tunge jublet, ja endog mitt kjød skal legge sig til hvile med håp;
Hijeh chun kalung akipah-in, chule kalei athanome; chuche kalval chun katahsa jong kinem'a cholnga ding ahi;
27 for du skal ikke forlate min sjel i dødsriket, ei heller skal du overgi din hellige til å se tilintetgjørelse; (Hadēs g86)
Ajeh chu nangman kalhagao mithiho lah a nadalhah louding, namitheng mon mangna namusah louding ahi. (Hadēs g86)
28 du kunngjorde mig livets veier, du skal fylle mig med glede for ditt åsyn.
Nangman keima hina lampi neihetsah ahitan, namaisoa kipana neidip ding ahi, ati.”
29 Brødre! la mig få lov til å tale med frimodighet til eder om patriarken David, at han både døde og blev begravet, og hans grav er iblandt oss den dag idag;
“Sopite ho, hiche thuhi ngaito temuvin, Ipu-u David in ama chungchang thu asei ahilou dan kicheh tah in iheuve, ajeh chu ama athi in, akivuina lhanmun jeng jong tugeiyin eiholah-a aumin ahi.
30 da han nu var en profet og visste at Gud med en ed hadde tilsvoret ham at av hans lends frukt vilde han sette en på hans trone,
Ahin ama themgao ahijeh chun, Pathen in Ama taiguiya pengkhat alal touna a atousah ding, kihahsela athutep chu ahen,
31 så var det om Messias' opstandelse han fremsynt talte det ord at han ikke blev forlatt i dødsriket, ei heller så hans kjød tilintetgjørelse. (Hadēs g86)
Chutia chu khonung thu ahet masah jeh chun Messiah thokit thu aseiyin, ‘Thikhol khul'ah dalhah denin aumpoi, Alongin jong monmangna amupoi,’ ati. (Hadēs g86)
32 Denne Jesus opreiste Gud, som vi alle er vidner om.
Pathen in Yeshua chu thina a konin akaithouvin, keiho jouse hi ahettoh kahiuve.
33 Efterat han nu er ophøiet ved Guds høire hånd og av sin Fader har fått den Hellige Ånd, som var lovt, så utgjød han dette som I både ser og hører.
Tun Ama vana Pathen khut jet lama choisangin aumin, athutepsa Lhagao Theng chu a-Pa a konin amun, hichu ahin bunglhan, tua namu'u najah-u hi ahi.
34 For David fór ikke op til himmelen, men han sier selv: Herren sa til min herre: Sett dig ved min høire hånd,
David chu amatah vana akaltou lou vang'in hitin aseiye, ‘Pakai chun ka Pakai jah a, jabolna mun kakhut jetlam'a tou jingin,
35 til jeg får lagt dine fiender til skammel for dine føtter!
Namelmate kasuhnem a, nakeng chotpha a kaneisah masang sen,’ ati.
36 Så skal da hele Israels hus vite for visst at Gud har gjort ham både til Herre og til Messias, denne Jesus som I korsfestet.
Chuti ahijeh chun Israel chate jousen heuvin, Pathen in hiche Yeshua, thingpel chunga nakhatbehpau chu Pakai le Messiah dinga atundoh ahitai!”
37 Men da de hørte dette, stakk det dem i hjertet, og de sa til Peter og de andre apostler: Hvad skal vi gjøre, brødre?
Peter thusei chun alungthim'u asuntan ahile amahon Peter le seijui dangho koma chun, “Sopite ho keihon ipi kabol dingu ham?” atiuvin ahi.
38 Peter sa da til dem: Omvend eder, og enhver av eder la sig døpe på Jesu Kristi navn til syndenes forlatelse, så skal I få den Hellige Ånds gave!
Peter in adonbut in, “Nachonset lungheiyun lang Pathen lama hung kiheiyun, chule nachonset nau ngaidama aum jeh in Yeshua Christa minin twiya baptize changun, chutengle Lhagao Theng thilpeh nachan dingu ahi.
39 For løftet hører eder til og eders barn og alle dem som er langt borte, så mange som Herren vår Gud kaller til.
Hiche thutep hi nangho le nachateu ding, chule chidang namdangte ding le, Pakai Pathen in akou mite jouse dinga jong ahi,” ati.
40 Og med flere andre ord vidnet han og formante dem, idet han sa: La eder frelse fra denne vanartede slekt!
Chule Peter in thutampi asei jomjing nalaiyin, amaho chu atilkhouvin, “Hiche khang gilou mite-a kon hin kihuhdoh un,” atin ahi.
41 De som nu tok imot hans ord, blev døpt, og det blev på den dag lagt til omkring tre tusen sjeler.
Hiche nikho a Peter thusei tahsanho jouse chu twija baptize achangun, hiche nikho chun Houbung mi sangthum ana kibe in ahi.
42 Og de holdt trolig fast ved apostlenes lære og ved samfundet, ved brøds-brytelsen og ved bønnene.
Tahsan chate jouse chun solchah ho thuhil jong, kiloikhomna jong, neh leh chah kihopkhomna le Pakai anjon a jong, taokhomna a jong gunchu tah in anapang det jingun ahi.
43 Og det kom frykt over hver sjel, og mange under og tegn blev gjort ved apostlene.
Chuin alungthim sunguva kichatna nasatah ahung lhungin, solchah hon jong melchihna le thil kidang tamtah aboltauve.
44 Og alle de troende holdt sig sammen og hadde alt felles,
chuin tahsan chate jouse chu munkhat'ah aumkhom un athilnei jouseu chu neilhangin ana neikhom uvin ahi.
45 og sine eiendeler og sitt gods solgte de og delte det ut til alle, efter som nogen hadde trang til,
Anei agou-u ajoh uvin asum chu angaicha jouse toh ana kihom jiuvin ahi.
46 og idet de samdrektig hver dag stadig søkte templet og brøt brødet hjemme, nøt de sin mat med fryd og hjertets enfold,
Niseh-in Hou-in a Pathen ahoukhom jiuvin, Pakai anjon jong dingin in'ah akikhom jiuvin, chule kipah tah le hongphal tahin an ana nekhom jiuvin ahi.
47 idet de lovet Gud og hadde yndest hos hele folket. Og Herren la hver dag dem som lot sig frelse, til menigheten.
Abonchauva Pathen avahchoi jing laiyu-le mijouse lungdeiya thanomtah-a aum jing laiyun, aniseh in Pathen in huhhing'a umho chu amaho lah a chun abe jing tan ahi.

< Apostlenes-gjerninge 2 >