< 2 Krønikebok 28 >

1 Akas var tyve år gammel da han blev konge, og regjerte seksten år i Jerusalem. Han gjorde ikke hvad rett var i Herrens øine, som hans far David,
Ahaz hi leng ahungchan chun kum 20 alhingtaan ahi, amahin kum 16 sungin Jerusalemma vai anahomin ahi. Amahin apa Davidnin ana bolbangin Pakai mitmun thildih anabol pon ahi
2 men vandret på Israels kongers veier og gjorde endog støpte billeder for Ba'alene.
Amahin Israel lengte chondaan nin anachonin Baal doi lim ho anasemdoh in ahi
3 Han brente røkelse i Hinnoms sønns dal og lot sine sønner gå igjennem ilden efter de vederstyggelige skikker hos de folk som Herren hadde drevet bort for Israels barn,
Amahin hinnom chapa phaigamma chun gimnamtwi meiya analhut nammin, achate meijah anagouvin doi houna in pumgo thiltonan anamangin, Israel te hung kijotna gamma konna Pakaiin ana nodoh nam mite chonna kidah umtah chonnin ana chonnin ahi
4 og han ofret og brente røkelse på haugene og bakkene og under hvert grønt tre.
Aman munsang dungleh, molchung dungah chuleh thingphung noi tinnah pumgo thilto ana bollin gimnamtwi analhut nammin ahi
5 Så gav Herren hans Gud ham i syrerkongens hånd, og de slo ham og førte mange av hans folk bort som fanger til Damaskus. Han blev også gitt i Israels konges hånd, som vant en stor seier over ham.
Hitobanga achonphat ahin Pakai Pathennin Syria lengpa khutnah anapeh dohtaan ahi. Amahon ajophatnin mitamtah gal hingin ahin kaijun Damascas lang alhut taove hiche jouchun amachu Israel lengpa khutna pehlut nin aummin Ahaz in gal alaltaan mitamtah jong athiovin ahi
6 Pekah, Remaljas sønn, drepte på en dag hundre og tyve tusen mann i Juda, alle sammen djerve menn, fordi de hadde forlatt Herren, sine fedres Gud.
Ramaliah chapa Pekah chun Judah techu nikhat sungin mihangsan cheh 120,000 athat nin ahi, ajeh chu amahon apu apateo Pakai Pathen chu anasuh mil jeh u ahi
7 Og Sikri, en stor stridsmann fra Efra'im, drepte kongesønnen Ma'aseja og slottshøvdingen Asrikam og Elkana, som var den næste efter kongen.
Mi mihattah Zichri kitipa chun lengpa chapa Maaseiah chu athatnin, khopi sunga vaihomma pang Azrikam leh lengpa dinga sepai lamkai anichanna Elkanah jong athatnin ahi
8 Israels barn førte bort med sig to hundre tusen fanger fra sine brødre - deres hustruer, sønner og døtre; de tok også meget hærfang blandt dem og førte det til Samaria.
Israel tedinga Judah techu asopi teo ahivangin Israel sepaiten numei chapang 200,000 galhingn amannun achomdoh u thil keo tamtah toh Samaria gammah galhingin akaijun ahi
9 Der var det en Herrens profet som hette Oded; han gikk ut imot hæren da den kom til Samaria, og sa til dem: Hør, Herren, eders fedres Gud, har i sin harme over Juda gitt dem i eders hånd, men I har hugget ned iblandt dem med slik vrede at det er nådd like til himmelen.
Ahin Oded kiti Pakai themgao pachu Samaria sepaiho komma chun achen hitin agaseije: “Veovin napu napateo Pa Pathen chu Judah te chunga alunghan jeh a amahochu nangho khutna ahin pehlut ahi, ahinlah nanghon lungkhen louhellin nathatnun apen ginnu kakom ahung lhungpeh in ahi
10 Og nu tenker I på å tvinge Judas og Jerusalems barn til å være træler og trælkvinner for eder; har I ikke selv skyld nok på eder for Herren eders Gud?
Tunjong nanghon Judah leh Jerusalem mite chu pasal ahin numei ahiovin nasohun napansah gotaovin ahinlah nanghojong hi Pakai na Pathennu maija chonse nahilou uham?
11 Så hør nu på mig og send fangene tilbake som I har bortført fra eders brødre! For Herrens brennende vrede er over eder.
“Tun kaseihi ngaijun nasopi tehochu galhinga namat houchu nungsolkit taovin ajeh chu nachunguvah Pakai alunghang taan ahi.
12 Da var det nogen menn blandt overhodene for Efra'ims barn som trådte frem for dem som kom fra krigen - det var Asarja, Johanans sønn, Berekja, Mesillemots sønn, og Hiskias, Sallums sønn, og Amasa, Hadlais sønn -
Hichun Ephraim chate lah a miupa phabep hochu adingdoh un, Jehohanan chapa Azariah, Meshillemoth chapa Berekiah, Shallum chapa Jehizkiah, Hadlai chapa Amasa chu adingdoh un galsat hungkile hochu akimai to piovin hitin aseijun ahi
13 og de sa til dem: I skal ikke føre fangene her inn; I tenker vel på å øke våre synder og vår brøde og således riktig føre skyld over oss for Herren; men vår skyld er alt stor nok, og der er brennende vrede over Israel.
Nanghon galhinga mi nahin kailutlou diu ahi: “Nanghon ichonsetnao nabelapmun galhingin mi nahin kaitaovin ahi, eihon nasatah in Pathen Israel chungah Ilunghan sah jeng taovin ahi” atiove
14 Da gav krigsfolket fra sig fangene og hærfanget for høvdingenes og hele folkemengdens øine.
Hichun thalchoi sepai hochun amimat houleh athil chomdoh hochu khopi lamkaiho masanga chun ahin koitaovin ahi
15 Og de menn som nettop er nevnt, kom og tok fangene og klædde alle som var nakne iblandt dem, med klær som de tok av hærfanget; de gav dem både klær og sko, både mat og drikke, og salvet dem, og alle de skrøpelige iblandt dem satte de op på asener og førte dem til Jeriko, Palmestaden, til deres brødre; så vendte de selv hjem igjen til Samaria.
Amincheh a kipanna kinganse hochu ahungding dohun thilkeo kichomdoh holeh galhinga kiman hochu ahin puidoh un akeova umhochu von avonpehun sandel asepehun anneh twidon apeovin thaojong anupehun ahi. Alhasam hochu sangan chungah atousah un hitichun jubiphung khopi Jericho – a asopihou kom geichu ahungthah un ahi. Hichea konchun Samaria a akile taove
16 På denne tid sendte kong Akas bud til kongene i Assyria og bad dem om hjelp.
Hichephat laichun Ahaz lengpan Assyriah lengpa chu akitho pidingin atemmin ahileh anompon ahi
17 For også edomittene kom og slo Juda og førte bort fanger,
Ajeh chu Edom mite ahungun Judah chu ahinbulu uvin galhingin amannun akaitaovin ahi
18 og filistrene falt inn i byene i Juda, både i lavlandet og i sydlandet, og inntok Bet-Semes og Ajalon og Gederot, likeledes Soko med tilhørende småbyer og Timna med tilhørende småbyer og Gimso med tilhørende småbyer og bosatte sig der.
Philistine tejong ahungun Judah phaicham leh lhanglam ahin bulu uvin, Beth Shemesh, Ajalon, Gederoth, Shocho thinglhang khoho chuleh Gimzo leh thinglhang kho hochu alonvuh un achenkhum taove
19 For Herren vilde ydmyke Juda for Israels konge Akas' skyld, fordi han hadde forført Juda til tuktløshet og båret sig så troløst at mot Herren.
Ajeh chu Judah lengpa Ahaz in a mite chan asuhboipeh a Pakai douna na atohjeh a Pakaiyin Judah tehi a engbol ahi
20 Så kom kongen i Assyria Tilgat-Pilneser mot ham og fór fiendtlig frem mot ham istedenfor å støtte ham.
Assyria lengpan Ahaz hi kithopi tahsangin adouvin apangjon asugim jon ahi
21 For enda Akas plyndret Herrens hus og kongens hus og høvdingene og gav det til Assyrias konge, så hjalp det ham ikke.
Hijehcun Ahaz hin houin na kon leh, khopia kon in chuleh mipi lamkai ho kon in Sana ana chomkhom min Assyria lengpa chu anapen, ahivangin aman ana kithopi dehpoi
22 Og på den tid han var stedt i nød, bar han sig ennu mere troløst at mot Herren - han, kong Akas;
Hahsat na akhon geija atotah vang'in Ahaz hin Pakai doumah abolbe jingin ahi
23 han ofret til gudene i Damaskus, som hadde slått ham, og sa: Siden syrerkongenes guder har hjulpet dem, så vil jeg ofre til dem, forat de skal hjelpe mig. Men de blev til fall for ham og for hele Israel.
Amahin achunga galhin bolla ahinjou chuleh ahin sugenthei Assyria mite semthu pathen ho kommah pumgo thilto abollin kilhaina asemmin ahi, aman aseijin “Syria pathen hon Syria lengho akithopin ahi, hijeh chun kenjong hiche pathen ho kommahin kilhaina semleng keijong eikithopi diu ahi” ati. Ahinlah hichehin ama le amite chungah hahsatna alhunbe jon ahi
24 Akas samlet også karene i Guds hus og brøt gullet av dem og stengte dørene til Herrens hus og gjorde sig alter ved hvert hjørne i Jerusalem.
Hiche bannahjong hin aman Pathen in na thilkeo ho jouse achu alaan asugoi sohkeijin chuin houin kotchu akhah in Jerusalem khopi muntinah doiphung atungdoh in ahi
25 Og i hver eneste by i Juda gjorde han hauger til å brenne røkelse på for fremmede guder og vakte således harme hos Herren, sine fedres Gud.
Judah gamma khopi leh khopi neo ho munjousea semthu pathen houna atungdoh in gimnamtwi ho ahalnammin gamdanga pathen hochu ahou taan ahi, hitichun aman apu apate Pakai Pathen lung hanna chu akiloilut khum taan ahi
26 Hvad som ellers er å fortelle om ham og om alt det han tok sig fore, både i sine første og i sine senere dager, det er opskrevet i boken om Judas og Israels konger.
Hitichun avaihom sunga anatoh athilbol jouse chu apatna patna ajona gei Judah leh Israel lengho thusim bua akijih lutsoh keijin ahi
27 Og Akas la sig til hvile hos sine fedre, og de begravde ham i staden - i Jerusalem, men de vilde ikke legge ham i Israels kongers graver. Og hans sønn Esekias blev konge i hans sted.
Hitia Ahaz lengpahi athitaan ahileh lengte lhanna vuilouvin Jerusalem khopi sunga anavuitaove. Achapa Hezekiah chu apa khellin leng achangtaan ahi

< 2 Krønikebok 28 >