Luka 22
1 Mselebuko wa mabumunda gangali ngemeku, wewikemiwa Pasaka yavi papipi.
Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
2 Vakulu va kuteta na vawula va malagizu ga Musa vakavya mukulonda njila ya kumkoma Yesu, nambu vavayogwipi vandu.
Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
3 Setani akamyingila Yuda mweikemelewa Isikalioti, mmonga pagati ya vamitumi vala kumi na vavili.
Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
4 Yuda akahamba, kulongela na vakulu va kuteta na vakulu va valonda va Nyumba ya Chapanga, ndava ya kuvagotolela Yesu.
Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
5 Vene vakaheka na vakayidakila kumpela mashonga.
Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
6 Yuda akayidakila, ndi alonda fwasi ya bwina ya kumgotola Yesu changali msambi wa vandu kumanya.
Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
7 Ligono la mabumunda gangasopewa ngemeku likahika. Lenilo ndi ligono la kuhinjwa mwana limbelele wa Pasaka.
Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
8 Yesu akavatuma Petili na Yohani, avajovili “Mhamba mkatendekelayi chakulya cha Pasaka.”
Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: "Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet."
9 Vene vakamkota, “Wigana tikutendelekayi koki?”
De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?"
10 Yesu akavajovela, “Myuwanila! Pamwiyingila kumuji yati mwikonganeka na mgosi mweagegili chihulu cha manji. Mumlanda mbaka munyumba yeiyingila.
Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
11 Mumjovela mkolo nyumba, ‘Muwula akukota, chivii koki chumba nilyayi chakulya cha Pasaka pamonga na vawuliwa vangu?’
Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
12 Hinu mkolo nyumba yati akuvalangisa chumba chivaha cha kugolofa chechivikiwi kila chindu. Hinu mtendelekeha chakulya mwenumo.”
Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där."
13 Vakahamba, vakakolela kila chindu chivili ngati Yesu cheavajovili, ndi vakatendelekela chakulya cha Pasaka.
Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
14 Lukumbi palwahikili, Yesu akatama kulya chakulya pamonga na vamitumi vaki.
Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
15 Akavajovela, “Ninogili neju kulya chakulya cha Pasaka yeniyi pamonga na nyenye, kwakona kung'aiswa kwangu.
Och han sade till dem: "Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
16 Muni nikuvajovela, yati nilya lepi kavili Pasaka mbaka penapo payikamilika Muunkosi wa Chapanga.”
ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike."
17 Kangi Yesu akatola chikombi, akamsengusa Chapanga akajova, “Mtola, mpelanayi mwavoha,
Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: "Tagen detta och delen eder emellan;
18 Muni nikuvajovela, kuhumila hinu ninywa lepi kavili divayi mbaka Unkosi wa Chapanga peubwela.”
ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd."
19 Mewawa akatola libumunda, akamsengusa Chapanga, akayimetula, akavapela akajova, “Yeniyi ndi higa yangu yemwipewa nyenye. Muni munikumbukayi nene.”
Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
20 Akakita mewawa na chikombi peamali kulya, akajova, “Chikombi ichi ndi lilaganu la mupya yeyilangiswa na ngasi yangu na yeyiyitika ndava yinu.”
Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
21 “Nambu, mlola! Mweakuning'anamukila avi bahapa pachakulya pamonga na nene.
Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
22 Chakaka Mwana wa Mundu ihamba kukomiwa, ngati cheaganili Chapanga, nambu alachikolela mundu yula mweamng'anamukila.”
Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!"
23 Penapo vakatumbula kukotana vene kwa vene yani pagati yavi mwaihenga lijambu lenili.
Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
24 Vamitumi va Yesu vakatumbula kuhutana kumvala yani mweihololewa kuvya mkulu kuliku vangi.
En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
25 Yesu akavajovela, “Vankosi va milima vakuvalongosa vandu kwa makakala, na vachilongosi vakujikemela kuvya ‘Vankozi va vandu.’
Då sade han till dem: "Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
26 Nambu yikoto kuvya chenichi pagati yinu, mweavimkulu pagati yinu yikumgana kuvya ngati mdebe, na mweavi chilongosi yikumgana kuvya ngati mtumisi.
Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
27 Muni, ndi yani mweavi mkulu, mweitama pameza kulya chakulya, amala yula mweitumikila? Chakaka ndi yula mweitama pameza kulya chakulya! Pamonga na genago, nambu nene nivii pagati yinu ngati muhengaji.”
Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
28 “Nyenye ndi mwemwasigalili na nene lukumbi lwoha lwa mang'ahiso gangu,
Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
29 ngati, Dadi cheanigotolili nene uhotola wa kulongosa, mewawa na nene nikuvagotolela nyenye, uhotola wenuwo.
och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
30 Hinu, yati mwinywa na kulya pameza yangu muunkosi wangu na kutama muvigoda vya Unkosi na kuhamula makabila kumi na gavili ga Isilaeli.”
så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
31 “Yesu akajova, Simoni, Simoni! Yuwanila! Setani ayupili luwusa kwa Chapanga lwa kuvalinga nyenye kulola ngati muyendelela kuvya vamsadika.
Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
32 Nambu nene nikukuyupila veve muni kusadika kwaku kukotoka kupungula. Na veve peukuvawuyila vakangamalisa valongo vaku.”
men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
33 Ndi Petili akayangula, “Bambu, nene nijitendelekili kuhamba na veve muchifungu amala kufwa pamonga na veve.”
Då sade han till honom: "Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden."
34 Nambu Yesu akajova, “Nikukujovela Petili, kwakona lijogolo langavika lelu yati ukunibela mala zidatu.”
Men han svarade: "Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig."
35 Kangi, Yesu akavakota vawuliwa vaki, “Panakavatumili changali chihaku cha mashonga amala lihaku amala champali za munjila mwapungukiwi na chindu?” Vakamyangula, “Lepi.”
Ytterligare sade han till dem: "När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?" De svarade: "Intet."
36 Yesu akavajovela, “Nambu hinu mundu mweavi na chihaku cha mashonga agega na mweavi na lihaku mewawa. Na yoyoha angali upanga agulisa likoti laki na akagula umonga.
Då sade han till dem: "Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
37 Yiyandikwi mu Mayandiku Gamsopi, ‘Avalangiwi kuvya mmonga pagati ya vandu vanyagaji,’ Nikuvajovela naha, Mayandiku giganikiwa gatimila ndava yangu, ndava muni wumi wangu wihika pamwishu.”
Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan"
38 Vawuliwa vakajova, “Bambu, lola, penapa zivii panga zivili.” Akavajovela, “Tigaleki!”
Då sade de: "Herre, se här äro två svärd." Han svarade dem: "Det är nog."
39 Yesu akawuka ngati chayavili mvelu waki, akahamba kuchitumbi cha Mizeituni vawuliwa vaki vakamlanda.
Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
40 Pehahikili pandu pala akavajovela vawuliwa vaki, “Muyupayi, mukoto kuyingila mukulingiwa.”
Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: "Bedjen att I icke mån komma i frestelse."
41 Kangi mwene akavaleka, akahamba utali wa mundu kujugumila liganga, akafugama, akayupa.
Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
42 Akajova, “Dadi, ngati wigana uniwusila chikombi ichi cha mang'ahiso, nambu lepi chiganu changu, ndi chewigana wamwene.”
och sade: "Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din."
43 Kangi, Mtumu wa kunani kwa Chapanga akahumila akamkangamalisa.
Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
44 Hinu peavi mulipyanda, akamuyupa Chapanga neju, na lihuki ngati matonji ga ngasi, gamhulwili pahi.
Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
45 Peamali kuyupa, akayima kuvawuyila vawuliwa vaki akavakolela vagonili, ndava vavi ngolongondi.
När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
46 Yesu akavajovela, “Ndava kyani mwigona? Muyumuka muyupa, mkoto kuyingila mukulingiwa.”
Då sade han till dem: "Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse."
47 Peavi akona ilongela, msambi wa vandu ukabwela kuni ulongoswa na Yuda mmonga wa vawuliwa kumi na vavili. Yuda akamhegelela Yesu na kumjambusa cha kumkumbatila.
Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
48 Nambu Yesu akamjovela, “Yuda! Wu, ukumng'anamukila Mwana wa Mundu kwa jambusa ya kumkumbatila?”
Men Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
49 Vawuliwa vala pavachiwene chechihumila vakakota, “Bambu, tivadumula na panga zitu?”
Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: "Herre, skola vi hugga till med svärd?"
50 Ndi mmonga pagati yavi akamtova mvanda wa Mteta Mkulu wa Chapanga, akamdumula likutu la upandi wa kulyela.
Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
51 Nambu Yesu akajova, “Mleka! Yikoli.” Akampamisa likutu la mundu yula, akamlamisa.
Då svarade Jesus och sade: "Låten det gå så långt." Och han rörde vid hans öra och helade honom.
52 Kangi Yesu akavajovela, vakulu va vakulu va kuteta na vakulu va valonda va Nyumba ya Chapanga na vagogo vevabweli kumkamula, “Wu, mbweli na mapanga na vibonga kunikamula ngati nene namnyagaji?
Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
53 Penavi pamonga na nyenye magono goha Munyumba ya Chapanga mwanikamwili lepi. Nambu ulu ndi lukumbi lwinu, lukumbi lwa uchilongosi wa chitita.”
Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt."
54 Vakamkamula Yesu, na kumtola, kuhamba nayu kunyumba ya Mteta Mkulu wa Chapanga. Petili amlandili cha kutali.
Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
55 Vakakosa motu pagati ya luvanja lwa nyumba vakatama pamonga, na Petili avili pagati yavi.
Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
56 Muhengaji mmonga mdala peamuwene Petili atamili papipi na motu, akamlolokesa akajova, “Mundu uyu mewawa avi pamonga na Yesu.”
Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: "Också denne var med honom.
57 Nambu petili akabela akajova, “Mdala veve! Nene nimmanyili lepi.”
Men han nekade och sade: "Kvinna, jag känner honom icke."
58 Mwanakandahi, mundu yungi amuweni Petili, akajova “Veve wa mmonga wavi.” Nambu Petili akayangula “Bambu veve, lepi nene!”
Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: "Också du är en av dem." Men Petrus svarade: "Nej, det är jag icke."
59 Ngati lukumbi lwa saa yimonga palongolo, mundu yungi akajova, “Chakaka na mundu uyu avi pamonga na Yesu, ndava mwenuyu mewa Mgalilaya.”
Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: "Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé."
60 Nambu Petili akajova, “Bambu veve, nichimanyili lepi chewijova!” Bahapo peavi akona ilongela lijogolo likavika.
Då svarade Petrus: "Jag förstår icke vad du menar." Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
61 Bambu akamng'anamuka na kumlola Petili, ndi Petili agakumbwiki geajoviwi na Bambu gala, “Lelu kilu kwakona lijogolo kuvika yati ukunibela mala yidatu.”
Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig."
62 Penapo Petili akahuma kuvala akavemba neju.
Och han gick ut och grät bitterligen.
63 Vandu vevamyangalila Yesu vala, vakamtova na kumvevesa.
Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
64 Vakamgubika mihu na chitambala, vakavya kumkota, lotelayi yani mwaakutovili?
De höljde över honom och frågade honom och sade: "Profetera: vem var det som slog dig?"
65 Vakamjovela malovi ga mahele ga maligu.
Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
66 Kwapachili, vagogo va mulima na vakulu va kuteta na vawula va malagizu ga Musa, vakonganiki pamonga, vakamtola Yesu vakampeleka mulibanji lavi likulu la Vayawudi.
Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
67 Vene vakamjovela “Utijovela! Wu, veve ndi Kilisitu Msangula?” Nambu Yesu akayangula, “Hati ngati nivajovili, yati mwisadika lepi,
och sade: "Är du Messias, så säg oss det." Men han svarade dem: "Om jag säger eder det, så tron I det icke.
68 Na ngati nivakotili nyenye, yati nakuniyangula.
Och om jag frågar, så svaren I icke.
69 Nambu kutumbula hinu, Mwana wa Mundu yati itama upandi wa kulyela wa Chapanga ana makakala.”
Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida."
70 Voha vakamkota, “Ndi, veve Mwana wa Chapanga?” Mwene akayangula, “Mwavene ndi mujovili kuvya ndi nene.”
Då sade de alla: "Så är du då Guds Son?" Han svarade dem: "I sägen det själva, att jag är det."
71 Kangi vakajova, “Hinu, tigana lepi ujova wungi ndava yaki? Tavete timyuwini cheijova mumlomo waki mwene.”
Då sade de: "Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun."
