< 1 Thesoloniite 5 >

1 Joon awaan loong, erah loong ah maatok doh ang ah nyia tumjih tokdoh ang raaha ih tapalak raangke.
Men om tider och stunder, käre bröder, är icke behof att skrifva eder.
2 Tumeah sen teeteewah ih rapne ne jat ehan Teesu Rangwuung ah rangphe doh ehuh thok ha rah likhiik ih thok ha.
Ty I veten väl, att Herrans dag skall komma såsom en tjuf om nattena.
3 Mina loong ih li ah, “Jirep ah semroongroong nyia punpiipi boh angkah eah,” eno erah pootdoh baphuk ih minuh no tup suh dongsat arah likhiik ih chamnaang theng ah thok ha, eno o mina uh tapuika ang ah.
Derföre, när de varda sägande: Det är frid, och all ting utan fara; då skall dem hasteligit förderf öfverkomma, lika som födslopinan qvinnone påkommer, som hafvandes är; och de skola icke kunna undfly.
4 Enoothong, joon awaan loong, sen bah rangnak mina tah angkan, eno erah Sa doh sen ah ehuh paatja arah likhiik lapaatja theng.
Men I, käre bröder, ären icke uti mörkret, att den dagen, såsom en tjuf, skall få eder fatt.
5 Sen loong thoontang ah weephaak nyia rangwuung ni tongte mina. Seng loong ah rangnak nyia laamang ni tongte mina tah angke.
Alle I ären ljusens barn, och dagsens barn; vi hörom icke nattene till, icke heller mörkret.
6 Erah ang abah, seng wahoh loong mokjup arah likhiik lamokjup theng; seng loong ah motseng nyia thungsek ih bantong theng.
Så låter oss nu icke sofva, såsom de andre; utan låter oss vaka och nyktre vara;
7 Mina ah rangnak di ba jupla, nyia rangnak di ba khammok ang rumla.
Ty de som sofva, de sofva om nattena; och de som druckne äro, de äro druckne om nattena.
8 Enoothong seng loong abah rangwuung mina, eno seng ah thungsek angtheng. Seng minchan nyia seng tuungmaang ah seng teekhuh laak jaatjaat et kap theng, eno khopiiroidong laalom ah seng khopok et kap theng.
Men vi, som dagen tillhöre, skole nyktre vara, iklädde trones och kärlekens kräfveto, och salighetenes hopp för en hjelm.
9 Rangte ih seng loong ah heh tenkhat nah chamnaang thuk suh tadanje tahe, erah nang ih Teesu Jisu Kristo jun ih khopiiroidong ah chosuh danje tahe,
Ty Gud hafver icke satt oss till vrede, utan att äga salighet, genom vår Herra Jesum Christum;
10 heh ah seng raangtaan ih ti ra taha eno seng loong ah heh raaha tokdoh ething ang koji bah uh adoleh tekcho ang koji bah uh heh damdoh roong songtong thuk he.
Den för oss död är; på det, ehvad vi vake eller sofve, skole vi lefva samt med honom.
11 Erah raang ih, esiit esiit suh sen chamchi nah amadi chosok muilan nyia chaankot muilan ah likhiik ah eje angtheng.
Derföre förmaner eder inbördes, och uppbygger hvar den andra, såsom I ock gören.
12 Joon awaan loong, seng ih sen lasih johi, sen chamchi ni o mina sapre anno Kristo roidong tiit nyootsoot halan nyia ban sok halan loong esoomtu et theng.
Men vi bedje eder, käre bröder, att I kännen dem som arbeta ibland eder, och stå eder före i Herranom, och förmana eder;
13 Neng loong mootkaat thaang ah sen ih naririh et soongraang an nyia minchan ah noisok an. Sen chamchi nah semroongroong ih tongtha an.
Håller dem dess kärare, för deras verks skull; och varer fridsamme med dem.
14 Joon awaan loong, seng ih sen suh baat suh ramli, edem loong asuh choophaan baat et an, choophoot loong asuh tarong tiit baat an, enaangte loong ah chosok et an, mirep damdoh enaan mui ean.
Men vi bedje eder, käre bröder, förmaner de osediga, tröster de klenmodiga, hjelper de svaga, varer långmodige vid hvar man.
15 Ejat et an o doh moong ataang je ah jiidaak lahoon muitheng, erah nang ih saarookwih sen loong chamchi nah nyia mirep damdoh ese ih re raangtaan ih banthun ruh etheng.
Ser till, att ingen vedergäller någrom ondt för ondt; utan alltid farer efter det goda inbördes, och med hvar man.
16 Jaarookwih tenroon ang an,
Varer alltid glade.
17 saapoot rookwih rangsoom an,
Bedjer utan återvändo.
18 ethih ese saapoot rep doh lakookmi li an. Emah ih reeraang ah Rangte ih sen dowa jam halan, sen roidong Jisu Kristo damdoh roop anno tong anrah ah.
Varer tacksamme i all ting; ty det är Guds vilje om eder, genom Jesum Christum.
19 Esa Chiiala we ah nak met thuk an;
Utsläcker icke Andan.
20 Rangte tiit toombaat arah nak thaangju an.
Förakter icke Prophetier.
21 Jaatrep ah thaaksok anno: ese ah kap,
Men pröfver all ting, och behåller det godt är.
22 eno jaatrep ethih ah thiinhaat et an.
Flyr allt det som ondt synes.
23 Seng suh semroongroong kotte wah Rangte ih sen loong puh asak nyia jirep nah esa toom ang thuk han—Chiiala nah angkojao, laalam nah angkojao, nyia puh asak nah angkojao—Jisu Kristo raaha sa doh jaatrep moong ataang ah nak toom je ah.
Men sjelfver fridsens Gud helge eder öfver allt, att edar hele ande, och själ, och kropp, måtte vara behållen utan straff, i vårs Herras Jesu Christi tillkommelse.
24 Sen poonte wah ah ere jaat eah tumeah heh ah hanpi etheng mina.
Han är trofast, som eder kallat hafver; den det ock väl fullbordar.
25 Joon awaan loong, seng suh nep uh rangsoom kohe.
Käre bröder, beder för oss.
26 Hanpiite loongtang suh semroongroong jengkhaapse ah raajeng koh an.
Helser alla bröderna uti en helig kyss.
27 Ngah ih Teesu chaan nawa ih baat rumhala arah le ah loongtang hanpiite loong suh wetkot weetheng.
Jag besvär eder vid Herran, att I denna Epistelen läsa låten för alla heliga bröderna.
28 Seng Teesu Jisu Kristo minchan ah sen damdam toom tongha.
Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med eder. Amen.

< 1 Thesoloniite 5 >