< Luke 20 >

1 Ek din jitia Jisu ekta jagate manu khan ke mondoli te sikhai thakise aru susamachar prochar kori thakise, mukhyo purohit khan aru niyom jana manu aru cholawta khan Tai logot ahise.
Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram
2 Taikhan pora Taike eneka hudise, “Amikhan ke kobi ki adhikar pora Apuni etu kori ase, aru kun ase jun pora etu kori bole Apuni ke adhikar dise.”
och talade till honom och sade: "Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?"
3 Jisu taikhan ke koise, “Moi bhi tumikhan ke ekta kotha hudibo, aru tumikhan Moike kobi.
Han svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.
4 John laga baptizma: Isor pora hoise na manu pora hoise?”
Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?"
5 Taikhan ekjon-ekjon logote kotha patikena, koise, “Jodi moi khan koi, ‘Isor pora ase,’ Tai kobo, ‘Tenehoile tumikhan taike kele biswas kora nai?’
Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
6 Kintu amikhan jodi koi, ‘Manu pora ase’ koile, sob manu amikhan ke pathor maribo, kele koile taikhan John to ekjon bhabobadi ase koi kene biswas kore.”
Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet."
7 Taikhan Jisu ke koise etu kot pora ahise taikhan najane koi kene.
De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.
8 Titia Jisu taikhan ke koise, “Moi bhi tumikhan ke nokobo ki adhikar pora Moi eitu khan kori ase.”
Då sade Jesus till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta."
9 Titia Tai manu khan ke etu dristanto koise, “Ekjon manu kheti te angur ghas hali se, aru tai etu kheti kora manu khan ke di dise, aru tai dusra desh te bisi din nimite jai jaise.
Och han framställde för folket denna liknelse: "En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.
10 Aru jitia homoi ahise tai ekjon noukar ke kheti kora khan logot pathaise, kheti te angur ulaikene thakile, tai nimite pothabole. Kintu kheti kora manu khan etu noukar ke marise aru khali hath pathai dise.
När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.
11 Aru dusra manu ke pathaise, kintu taike bhi marise aru bisi sorom khilai dise, aru taike khali hath pathai dise.
Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.
12 Titia aru ekjon ke pathaise, kintu taike bhi jokhom kori kene bahar te phelai dise.
Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.
13 Titia kheti laga malik pora nijorke koise, ‘Moi ki koribo? Moi bisi morom kori thaka bacha ke pathai dibo. Eneka korile taikhan taike adar koribo pare.’
Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'
14 Kintu jitia kheti kora manu khan pora taike dikhise, taikhan ekjon-ekjon logote kotha patise, aru koise, ‘Etu uttoradhikari ase. Ahibi taike morai dibo, titia etu sob kheti to moi khan laga hoi jabo.’
Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'
15 Aru taikhan pora chokra ke kheti pora bahar te phelai dise aru taike morai dise. Titia hoile kheti laga malik pora taikhan ke ki koribo?
Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. "Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?
16 Kheti malik to ahi kene etu kheti kora manu khan ke khotom kori dibo aru etu kheti to dusra manu khan ke di dibo.” Kintu jitia manu khan etu hunise, taikhan koise, “Eneka kitia bhi hobo nadibo!”
Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra." När de hörde detta, sade de: "Bort det!"
17 Titia Jisu taikhan ke saikene koise, “Tinehoile Isor kotha te etu likhi kene rakha to ki ase: ‘Juntu pathor ghor bona manu khan pora phelai dise, etu pathor he ghor ke khara kori kene rakha pathor hoi jaise’?
Då såg han på dem och sade: "Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?
18 Jun manu etu pathor te giribo, tai bhangi kene tukra hoi jabo. Kintu jun manu uporte etu gire, taike mihin kori dibo.”
Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula."
19 Titia niyom likha aru mukhyo purohit khan etu homoi te Tai uporte hath laga bole bisarise, kelemane taikhan jani jaise Jisu to etu dristanto taikhan nimite he koise. Kintu taikhan manu khan ke bhoi kori thakise.
Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.
20 Etu karone Taike taikhan bhal kori kene sai thakise, aru Tai pichete manu lagai dise, jun dharmik thaka nisena dikhai thakise kintu Jisu laga kotha khan te golti bisari thakise, aru taikhan laga cholawta khan laga aru governor laga hathte di dibole karone.
Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.
21 Titia, Yehudi cholauta khan pora manu potha khan to ahi kene Jisu ke hudise, “Probhu, moi khan jane Apuni hosa kotha he sikhai, aru kun logote bhi alag pora bebohar nakore, aru Apuni Isor laga kotha to hosa pora sikhai.
Dessa frågade honom och sade: "Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.
22 Moi khan ke koi dibi, Caesar ke poisa diya to niyom te thik ase na nai?”
Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
23 Kintu Jisu taikhan laga chalaki jani jaise, aru taikhan ke koise,
Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:
24 “Moike etu denarius dikha bhi. Kun laga chehera aru kotha ta te likha ase?” Titia taikhan koise, “Caesar laga.”
"Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?" De svarade: "Kejsarens."
25 Titia Tai koise, “Etu nimite ji to Caesar laga ase etu Caesar ke dibi aru ji to Isor ke dibo lage etu Isor ke dibi.”
Då sade han till dem: "Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
26 Etu kotha pora taikhan Jisu ke manu majot pora dhori bole para nai, kintu Jisu laga jowab te sob asurit hoi thakise, aru taikhan chup-chap hoi jaise.
Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.
27 Titia kunba Sadducee khan, kunkhan jun jee utha te biswas nakore, Jisu usorte ahikena hudise,
Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom
28 “Probhu, Moses pora moi khan ke likhise, jodi kunba laga bhai ase aru tai maiki chari kene mori jaise, aru tai bacha nai, tenehoile etu morija laga bhai to maiki ke lobo pare aru tai laga morija bhai naam te bacha jonom kori kene khandan ulabo pare.
och sade: "Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.
29 Ta te sat-ta bhai thakise, aru dangor wala pora maiki ke shadi korise, kintu bacha nathakikena mori jaise;
Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.
30 aru dusra pora etu maiki ke loise kintu tai bhi bacha nathaki kene mori jaise.
Då tog den andre i ordningen henne
31 Aru tisra jon pora bhi maiki ke loise, kintu tai bhi eneka he mori jaise, aru etu nisena sath jon bhi maiki ke loise, kintu tai bhi bacha nathaki kene mori jaise.
och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.
32 Aru hekh te maiki bhi mori jaise.
Slutligen dog ock hustrun.
33 Etu nimite jee utha dinte, tai kun laga maiki hobo? Kelemane tai sat jon laga bhi maiki thakise.”
Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru."
34 Titia Jisu taikhan ke koise, “Etu yug laga manu khan shadi kore aru shadi koribo nimite di diye. (aiōn g165)
Jesus svarade dem: "Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män; (aiōn g165)
35 Hoilebi jun khan etu yug te thaki bole nimite layak hoise, aru mori kene jee uthibo, taikhan to shadi bhi nakore, aru shadi te bhi nadiye; (aiōn g165)
men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män. (aiōn g165)
36 kelemane taikhan kitia bhi namoribo, taikhan sorgodoth hoi jabo; aru taikhan jinda thaka Isor laga bacha khan ase kobo, kelemane taikhan jee utha laga chokra khan ase.
De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.
37 Aru Moses pora bhi juli thaka ghas pora morija uthai diya dikhai dise, jitia tai Probhu ke Abraham laga Isor, Isaac laga Isor aru Jacob laga Isor matise.
Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';
38 Etiya Tai to mora laga Isor nohoi kintu jinda khan laga ase, kelemane moi khan sob tai logote jinda ase.”
Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla."
39 Titia kunba niyom likha khan pora Jisu ke koise, “Probhu, Apuni bhal pora koise.”
Då svarade några av de skriftlärde och sade: "Mästare, du har talat rätt."
40 Kelemane taikhan aru Taike hudibole himot kora nai.
De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.
41 Titia Jisu pora taikhan ke hudise, “Taikhan kineka kobo pare, Khrista to David laga chokra ase?
Men han sade till dem: "Huru kan man säga att Messias är Davids son?
42 David nijor pora Bhajan Geet laga kitab te likhise, Probhu pora moi laga Probhu ke koise, ‘Moi laga dyna hathte bohibi,
David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
43 Jitia tak moi dushman khan ke tumi laga theng nichete giribole nadiye.’
till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
44 David tai nijor pora Khrista ke ‘Probhu’ mate, tinehoile Tai kineka tai laga chokra hobo?”
David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?"
45 Jitia sob manu khan huni thakise, Jisu pora chela khan ke koise,
Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:
46 “Etu niyom likha khan pora hoshiar thakibi, jun khan lamba kapra te bera bole bisare, aru bajar te sob pora bhal jaga bisare, aru mondoli te sob pora untcha jagate bohi bole bisare, aru kha luwa jagate bhi bhal he bisare.
"Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
47 Bidhowa khan laga ghor khan khotom kori diye aru dikha bole nimite lamba prathana kore. Eitu khan nisena pichete dangor sajai pabo.”
detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom."

< Luke 20 >