Waiata 121

1 He waiata; he pikitanga. Ka anga atu oku kanohi ki nga maunga; no reira nei te awhina moku.

En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?

2 No Ihowa te awhina moku, no te kaihanga o te rangi, o te whenua.

Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.

3 E kore ia e tuku i tou waewae kia nekehia; e kore tou kaitiaki e moe.

Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!

4 Ina, e kore te kaitiaki o Iharaira e parangia, e moe.

Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.

5 Ko Ihowa tou kaitiaki, ko Ihowa tou whakamarumaru i tou matau.

HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.

6 E kore koe e pakia e te ra i te awatea, e te marama ranei i te po.

Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.

7 Ma Ihowa koe e tiaki i roto i nga kino katoa; mana e tiaki tou wairua.

HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.

8 Ma Ihowa e tiaki tou haerenga atu, me tou haerenga mai aianei a ake tonu atu.

HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.