Liber Numeri 15

1 locutus est Dominus ad Mosen dicens

Och Herren talade med Mose, och sade:

2 loquere ad filios Israhel et dices ad eos cum ingressi fueritis terram habitationis vestrae quam ego dabo vobis

Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;

3 et feceritis oblationem Domino in holocaustum aut victimam vota solventes vel sponte offerentes munera aut in sollemnitatibus vestris adolentes odorem suavitatis Domino de bubus sive de ovibus

Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;

4 offeret quicumque immolaverit victimam sacrificium similae decimam partem oephi conspersae oleo quod mensuram habebit quartam partem hin

Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;

5 et vinum ad liba fundenda eiusdem mensurae dabit in holocausto sive in victima per agnos singulos

Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.

6 et arietis erit sacrificium similae duarum decimarum quae conspersa sit oleo tertiae partis hin

Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;

7 et vinum ad libamentum tertiae partis eiusdem mensurae offeret in odorem suavitatis Domino

Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.

8 quando vero de bubus feceris holocaustum aut hostiam ut impleas votum vel pacificas victimas

Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;

9 dabis per singulos boves similae tres decimas conspersae oleo quod habeat medium mensurae hin

Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;

10 et vinum ad liba fundenda eiusdem mensurae in oblationem suavissimi odoris Domino

Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.

11 sic facietis

Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;

12 per singulos boves et arietes et agnos et hedos

Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.

13 tam indigenae quam peregrini

Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.

14 eodem ritu offerent sacrificia

Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.

15 unum praeceptum erit atque iudicium tam vobis quam advenis terrae

Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.

16 locutus est Dominus ad Mosen dicens

En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.

17 loquere filiis Israhel et dices ad eos

Och Herren talade med Mose, och sade:

18 cum veneritis in terram quam dabo vobis

Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;

19 et comederitis de panibus regionis illius separabitis primitias Domino

Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;

20 de cibis vestris sicut de areis primitias separatis

Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.

21 ita et de pulmentis dabitis primitiva Domino

Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.

22 quod si per ignorantiam praeterieritis quicquam horum quae locutus est Dominus ad Mosen

Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;

23 et mandavit per eum ad vos a die qua coepit iubere et ultra

Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;

24 oblitaque fuerit facere multitudo offeret vitulum de armento holocaustum in odorem suavissimum Domino et sacrificium eius ac liba ut caerimoniae postulant hircumque pro peccato

Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.

25 et rogabit sacerdos pro omni multitudine filiorum Israhel et dimittetur eis quoniam non sponte peccaverunt nihilominus offerentes incensum Domino pro se et pro peccato atque errore suo

Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;

26 et dimittetur universae plebi filiorum Israhel et advenis qui peregrinantur inter vos quoniam culpa est omnis populi per ignorantiam

Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.

27 quod si anima una nesciens peccaverit offeret capram anniculam pro peccato suo

Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.

28 et deprecabitur pro ea sacerdos quod inscia peccaverit coram Domino inpetrabitque ei veniam et dimittetur illi

Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.

29 tam indigenis quam advenis una lex erit omnium qui peccaverint ignorantes

Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.

30 anima vero quae per superbiam aliquid commiserit sive civis sit ille sive peregrinus quoniam adversum Dominum rebellis fuit peribit de populo suo

Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;

31 verbum enim Domini contempsit et praeceptum illius fecit irritum idcirco delebitur et portabit iniquitatem suam

Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.

32 factum est autem cum essent filii Israhel in solitudine et invenissent hominem colligentem ligna in die sabbati

Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.

33 obtulerunt eum Mosi et Aaron et universae multitudini

Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.

34 qui recluserunt eum in carcerem nescientes quid super eo facere deberent

Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.

35 dixitque Dominus ad Mosen morte moriatur homo iste obruat eum lapidibus omnis turba extra castra

Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

36 cumque eduxissent eum foras obruerunt lapidibus et mortuus est sicut praeceperat Dominus

Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.

37 dixit quoque Dominus ad Mosen

Och Herren sade till Mose:

38 loquere filiis Israhel et dices ad eos ut faciant sibi fimbrias per angulos palliorum ponentes in eis vittas hyacinthinas

Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.

39 quas cum viderint recordentur omnium mandatorum Domini nec sequantur cogitationes suas et oculos per res varias fornicantes

Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.

40 sed magis memores praeceptorum Domini faciant ea sintque sancti Deo suo

Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.

41 ego Dominus Deus vester qui eduxi vos de terra Aegypti ut essem vester Deus

Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.