< Romanos 3 >

1 Quid ergo amplius Iudaeo est? aut quae utilitas circumcisionis?
Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen?
2 Multum per omnem modum. Primum quidem quia credita sunt illis eloquia Dei.
Jo, ett stort företräde, på allt sätt; först och främst det, att de hava blivit betrodda med Guds löftesord.
3 quid enim si quidam illorum non crediderunt? Numquid incredulitas illorum fidem Dei evacuavit? Absit.
Ty vad betyder det, om några av dem blevo trolösa? Kan då deras trolöshet göra Guds trofasthet om intet?
4 Est autem Deus verax: omnis autem homo mendax, sicut scriptum est: Ut iustificeris in sermonibus tuis: et vincas cum iudicaris.
Bort det! Må Gud stå såsom sannfärdig, om ock "var människa är en lögnare". Så är ju skrivet: "På det att du må finnas rättfärdig i dina ord och få rätt, när man sätter sig till doms över dig."
5 Si autem iniquitas nostra iustitiam Dei commendat, quid dicemus? Numquid iniquus est Deus, qui infert iram?
Men är det nu så, att vår orättfärdighet tjänar till att bevisa Guds rättfärdighet, vad skola vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba, vara orättfärdig? (Jag talar såsom vore det fråga om en människa.)
6 (secundum hominem dico.) Absit. alioquin quomodo iudicabit Deus hunc mundum?
Bort det! Huru skulle Gud då kunna döma världen?
7 Si enim veritas Dei in meo mendacio abundavit in gloriam ipsius: quid adhuc et ego tamquam peccator iudicor?
Och å andra sidan, om Guds sannfärdighet genom min lögnaktighet ännu mer har trätt i dagen, honom till ära, varför skall då jag likväl dömas såsom syndare?
8 et non (sicut blasphemamur, et sicut aiunt quidam nos dicere) faciamus mala ut veniant bona: quorum damnatio iusta est.
Och varför skulle vi icke "göra vad ont är, för att gott måtte komma därav", såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? -- Sådana få med rätta sin dom.
9 Quid ergo? praecellimus eos? Nequaquam. Causati enim sumus Iudaeos, et Graecos omnes sub peccato esse,
Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd.
10 sicut scriptum est: Quia non est iustus quisquam:
Så är ock skrivet: "Ingen rättfärdig finnes, icke en enda.
11 non est intelligens, non est requirens Deum.
Ingen förståndig finnes, ingen finnes som söker Gud.
12 Omnes declinaverunt, simul inutiles facti sunt, non est qui faciat bonum, non est usque ad unum.
Nej, alla hava de avvikit, allasammans hava de blivit odugliga, ingen finnes som gör vad gott är, det finnes ingen enda.
13 Sepulchrum patens est guttur eorum, linguis suis dolose agebant: Venenum aspidum sub labiis eorum:
En öppen grav är deras strupe, sina tungor bruka de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar.
14 Quorum os maledictione, et amaritudine plenum est:
Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.
15 Veloces pedes eorum ad effundendum sanguinem:
Deras fötter äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
16 Contritio, et infelicitas in viis eorum:
Förödelse och elände är på deras vägar,
17 et viam pacis non cognoverunt:
och fridens väg känna de icke.
18 Non est timor Dei ante oculos eorum.
Guds fruktan är icke för deras ögon."
19 Scimus autem quoniam quaecumque lex loquitur, iis, qui in lege sunt, loquitur: ut omne os obstruatur, et subditus fiat omnis mundus Deo:
Nu veta vi att allt vad lagen säger, det talar den till dem som hava lagen, för att var mun skall bliva tillstoppad och hela världen stå med skuld inför Gud;
20 quia ex operibus legis non iustificabitur omnis caro coram illo. Per legem enim cognitio peccati.
ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt inför honom. Vad som kommer genom lagen är kännedom om synden.
21 Nunc autem sine lege iustitia Dei manifestata est: testificata a lege et Prophetis.
Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittna om,
22 Iustitia autem Dei per fidem Iesu Christi in omnes, et super omnes, qui credunt in eum: non enim est distinctio:
en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tro. Ty här är ingen åtskillnad.
23 Omnes enim peccaverunt, et egent gloria Dei.
Alla hava ju syndat och äro i saknad av härligheten från Gud;
24 Iustificati gratis per gratiam ipsius, per redemptionem, quae est in Christo Iesu,
och de bliva rättfärdiggjorda utan förskyllan, av hans nåd, genom förlossningen i Kristus Jesus,
25 quem proposuit Deus propitiatorem per fidem in sanguine ipsius, ad ostensionem iustitiae suae propter remissionem praecedentium delictorum
honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod. Så ville Gud -- då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som förut hade blivit begångna -- nu visa att han dock var rättfärdig.
26 in sustentatione Dei, ad ostensionem iustitiae eius in hoc tempore: ut sit ipse iustus, et iustificans eum, qui est ex fide Iesu Christi.
Ja, så ville han i den tid som nu är lämna beviset för att han är rättfärdig. Härigenom skulle han både själv befinnas vara rättfärdig och göra den rättfärdig, som låter det bero på tro på Jesus.
27 Ubi est ergo gloriatio tua? Exclusa est. Per quam legem? Factorum? Non: sed per legem fidei.
Huru bliver det då med vår berömmelse? Den är utestängd. Genom vilken lag? Månne genom en gärningarnas lag? Nej, genom en trons lag.
28 Arbitramur enim iustificari hominem per fidem sine operibus legis.
Vi hålla nämligen före att människan bliver rättfärdig genom tro, utan laggärningar.
29 An Iudaeorum Deus tantum? Nonne et Gentium? Immo et Gentium.
Eller är Gud allenast judarnas Gud? Är han icke ock hedningarnas? Jo, förvisso också hedningarnas,
30 Quoniam quidem unus est Deus, qui iustificat circumcisionem ex fide, et praeputium per fidem.
så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro, så ock de oomskurna genom tron.
31 Legem ergo destruimus per fidem? Absit: sed legem statuimus.
Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.

< Romanos 3 >