< Psalmorum 105 >

1 Alleluia. Confitemini Domino, et invocate nomen eius: annunciate inter gentes opera eius.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Cantate ei, et psallite ei: narrate omnia mirabilia eius.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Laudamini in nomine sancto eius: laetetur cor quaerentium Dominum.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Quaerite Dominum, et confirmamini: quaerite faciem eius semper.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Mementote mirabilium eius, quae fecit: prodigia eius, et iudicia oris eius.
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 Semen Abraham, servi eius: filii Iacob electi eius.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Ipse Dominus Deus noster: in universa terra iudicia eius.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Memor fuit in saeculum testamenti sui: verbi, quod mandavit in mille generationes:
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 Quod disposuit ad Abraham: et iuramenti sui ad Isaac:
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Et statuit illud Iacob in praeceptum: et Israel in testamentum aeternum:
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Dicens: Tibi dabo Terram Chanaan, funiculum hereditatis vestrae.
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 Cum essent numero brevi, paucissimi et incolae eius:
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Et pertransierunt de gente in gentem, et de regno ad populum alterum.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Non reliquit hominem nocere eis: et corripuit pro eis reges.
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 Nolite tangere christos meos: et in prophetis meis nolite malignari.
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 Et vocavit famem super terram: et omne firmamentum panis contrivit.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Misit ante eos virum: in servum venundatus est Ioseph.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Humiliaverunt in compedibus pedes eius, ferrum pertransiit animam eius,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 donec veniret verbum eius. Eloquium Domini inflammavit eum:
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 misit rex, et solvit eum; princeps populorum, et dimisit eum.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Constituit eum dominum domus suae: et principem omnis possessionis suae:
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 Ut erudiret principes eius sicut semetipsum: et senes eius prudentiam doceret.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Et intravit Israel in Aegyptum: et Iacob accola fuit in Terra Cham.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Et auxit populum suum vehementer: et firmavit eum super inimicos eius.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 Convertit cor eorum ut odirent populum eius: et dolum facerent in servos eius.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Misit Moysen servum suum: Aaron, quem elegit ipsum.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Posuit in eis verba signorum suorum, et prodigiorum in Terra Cham.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Misit tenebras, et obscuravit: et non exacerbavit sermones suos.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Convertit aquas eorum in sanguinem: et occidit pisces eorum.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Edidit terra eorum ranas in penetralibus regum ipsorum.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Dixit, et venit cynomyia: et cinifes in omnibus finibus eorum.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Posuit pluvias eorum grandinem: ignem comburentem in terra ipsorum.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Et percussit vineas eorum, et ficulneas eorum: et contrivit lignum finium eorum.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Dixit, et venit locusta, et bruchus, cuius non erat numerus:
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Et comedit omne foenum in terra eorum: et comedit omnem fructum terrae eorum.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Et percussit omne primogenitum in terra eorum: primitias omnis laboris eorum.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Et eduxit eos cum argento et auro: et non erat in tribubus eorum infirmus.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Laetata est Aegyptus in profectione eorum: quia incubuit timor eorum super eos.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Expandit nubem in protectionem eorum, et ignem ut luceret eis per noctem.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Petierunt, et venit coturnix: et pane caeli saturavit eos.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Dirupit petram, et fluxerunt aquae: abierunt in sicco flumina;
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Quoniam memor fuit verbi sancti sui, quod habuit ad Abraham puerum suum.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Et eduxit populum suum in exultatione, et electos suos in laetitia.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Et dedit illis regiones gentium: et labores populorum possederunt:
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 Ut custodiant iustificationes eius, et legem eius requirant.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

< Psalmorum 105 >