< Mattheum 24 >

1 Et egressus Iesus de templo, ibat. Et accesserunt discipuli eius, ut ostenderent ei aedificationes templi.
Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader.
2 Ipse autem respondens dixit illis: Videtis haec omnia? Amen dico vobis, non relinquetur hic lapis super lapidem, qui non destruatur.
Då svarade han och sade till dem: "Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet."
3 Sedente autem eo super Montem oliveti, accesserunt ad eum discipuli secreto, dicentes: Dic nobis, quando haec erunt? et quod signum adventus tui, et consummationis saeculi? (aiōn g165)
När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: "Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände." (aiōn g165)
4 Et respondens Iesus, dixit eis: Videte ne quis vos seducat.
Då svarade Jesus och sade till dem: "Sen till, att ingen förvillar eder.
5 multi enim venient in nomine meo, dicentes: Ego sum Christus: et multos seducent.
Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.
6 Audituri enim estis proelia, et opiniones proeliorum. Videte ne turbemini. oportet enim haec fieri, sed nondum est finis.
Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
7 consurget enim gens in gentem, et regnum in regnum, et erunt pestilentiae, et fames, et terraemotus per loca.
Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
8 haec autem omnia initia sunt dolorum.
men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'.
9 Tunc tradent vos in tribulationem, et occident vos: et eritis odio omnibus gentibus propter nomen meum.
Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull.
10 Et tunc scandalizabuntur multi, et invicem tradent, et odio habebunt invicem.
Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre.
11 Et multi pseudoprophetae surgent, et seducent multos.
Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.
12 Et quoniam abundabit iniquitas, refrigescet charitas multorum.
Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.
13 qui autem perseveraverit usque in finem, hic salvus erit.
Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
14 Et praedicabitur hoc Evangelium regni in universo orbe, in testimonium omnibus gentibus: et tunc veniet consummatio.
Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.
15 Cum ergo videritis abominationem desolationis, quae dicta est a Daniele propheta, stantem in loco sancto, qui legit, intelligat:
När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats -- den som läser detta, han give akt därpå --
16 tunc qui in Iudaea sunt, fugiant ad montes:
då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
17 et qui in tecto, non descendat tollere aliquid de domo sua:
och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus,
18 et qui in agro, non revertatur tollere tunicam suam.
och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
19 Vae autem praegnantibus, et nutrientibus in illis diebus.
Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!
20 Orate autem ut non fiat fuga vestra in hieme, vel sabbato.
Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
21 erit enim tunc tribulatio magna, qualis non fuit ab initio mundi usque modo, neque fiet.
Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
22 Et nisi breviati fuissent dies illi, non fieret salva omnis caro: sed propter electos breviabuntur dies illi.
Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
23 Tunc si quis vobis dixerit: Ecce hic est Christus, aut illic: nolite credere.
Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke.
24 Surgent enim pseudochristi, et pseudoprophetae: et dabunt signa magna, et prodigia, ita ut in errorem inducantur (si fieri potest) etiam electi.
Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.
25 Ecce praedixi vobis.
Jag har nu sagt eder det förut.
26 Si ergo dixerint vobis, Ecce in deserto est, nolite exire: ecce in penetralibus, nolite credere.
Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke.
27 Sicut enim fulgur exit ab Oriente, et paret usque in Occidentem: ita erit et adventus Filii hominis.
Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. --
28 Ubicumque fuerit corpus, illic congregabuntur et aquilae.
Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.
29 Statim autem post tribulationem dierum illorum sol obscurabitur, et luna non dabit lumen suum, et stellae cadent de caelo, et virtutes caelorum commovebuntur:
Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.
30 et tunc parebit signum Filii hominis in caelo: et tunc plangent omnes tribus terrae: et videbunt Filium hominis venientem in nubibus caeli cum virtute multa, et maiestate.
Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet.
31 Et mittet angelos suos cum tuba, et voce magna: et congregabunt electos eius a quattuor ventis, a summis caelorum usque ad terminos eorum.
Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.
32 Ab arbore autem fici discite parabolam: cum iam ramus eius tener fuerit, et folia nata, scitis quia prope est aestas:
Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
33 ita et vos cum videritis haec omnia, scitote quia prope est in ianuis.
Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
34 Amen dico vobis, quia non praeteribit generatio haec, donec omnia haec fiant.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
35 Caelum, et terra transibunt, verba autem mea non praeteribunt.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
36 De die autem illa, et hora nemo scit, neque angeli caelorum, nisi solus Pater.
Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.
37 Sicut autem in diebus Noe, ita erit et adventus Filii hominis.
Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
38 sicut enim erant in diebus ante diluvium comedentes et bibentes, nubentes et nuptum tradentes, usque ad eum diem, quo intravit Noe in arcam,
Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken;
39 et non cognoverunt donec venit diluvium, et tulit omnes: ita erit et adventus Filii hominis.
och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allasammans bort -- så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
40 Tunc duo erunt in agro: unus assumetur, et unus relinquetur.
Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
41 duae molentes in mola: una assumetur, et una relinquetur.
Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
42 Duo in lecto, unus assumetur, et unus relinquetur. Vigilate ergo, quia nescitis qua hora Dominus vester venturus sit.
Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer.
43 Illud autem scitote, quoniam si sciret paterfamilias qua hora fur venturus esset, vigilaret utique, et non sineret perfodi domum suam.
Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus.
44 Ideo et vos estote parati: quia qua nescitis hora Filius hominis venturus est.
Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.
45 Quis, putas, est fidelis servus, et prudens, quem constituit dominus suus super familiam suam, ut det illis cibum in tempore?
Finnes nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att giva dem mat i rätt tid --
46 Beatus ille servus, quem cum venerit dominus eius, invenerit sic facientem.
salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
47 amen dico vobis, quoniam super omnia bona sua constituet eum.
Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
48 Si autem dixerit malus servus ille in corde suo: Moram fecit dominus meus venire:
Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart',
49 et coeperit percutere conservos suos, manducet autem, et bibat cum ebriosis:
och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som äro druckna,
50 veniet dominus servi illius in die, qua non sperat, et hora, qua ignorat:
då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det,
51 et dividet eum, partemque eius ponet cum hypocritis. illic erit fletus, et stridor dentium.
och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan."

< Mattheum 24 >