Marcum 10
1 Et exiit inde exurgens venit in fines Iudaeae ultra Iordanem: et conveniunt iterum turbae ad eum: et sicut consueverat, iterum docebat illos.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 Et accedentes Pharisaei interrogabant eum: Si licet viro uxorem dimittere: tentantes eum.
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 At ille respondens, dixit eis: Quid vobis praecepit Moyses?
Men han svarade och sade till dem: "Vad har Moses bjudit eder?"
4 Qui dixerunt: Moyses permisit libellum repudii scribere, et dimittere.
De sade: "Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne."
5 Quibus respondens Iesus, ait: Ad duritiam cordis vestri scripsit vobis praeceptum istud.
Då sade Jesus till dem: "För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 ab initio autem creaturae masculum, et feminam fecit eos Deus.
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 Propter hoc relinquet homo patrem suum, et matrem, et adhaerebit ad uxorem suam:
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 et erunt duo in carne una. Itaque iam non sunt duo, sed una caro.
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Quod ergo Deus coniunxit, homo non separet.
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
10 Et in domo iterum discipuli eius de eodem interrogaverunt eum.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 Et ait illis: Quicumque dimiserit uxorem suam, et aliam duxerit, adulterium committit super eam.
Och han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 Et si uxor dimiserit virum suum, et alii nupserit, moechatur.
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 Et offerebant illi parvulos ut tangeret illos. Discipuli autem comminabantur offerentibus.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Quos cum videret Iesus, indigne tulit, et ait illis: Sinite parvulos venire ad me, et ne prohibueritis eos: talium enim est regnum Dei.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 Amen dico vobis: Quisquis non receperit regnum Dei velut parvulus, non intrabit in illud.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
16 Et complexans eos, et imponens manus super illos, benedicebat eos.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 Et cum egressus esset in via, procurrens quidam genu flexo ante eum, rogabat eum dicens: Magister bone, quid faciam ut vitam aeternam percipiam? (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
18 Iesus autem dixit ei: Quid me dicis bonum: Nemo bonus, nisi unus Deus.
Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Praecepta nosti: Ne adulteres, Ne occidas, Ne fureris, Ne falsum testimonium dixeris, Ne fraudum feceris, Honora patrem tuum et matrem.
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'"
20 At ille respondens, ait illi: Magister, haec omnia observavi a iuventute mea.
Då svarade han honom: "Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom."
21 Iesus autem intuitus eum, dilexit eum, et dixit ei: Unum tibi deest: vade, quaecumque habes vende, et da pauperibus, et habebis thesaurum in caelo: et veni, sequere me.
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: "Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
22 Qui contristatus in verbo, abiit moerens: erat enim habens multas possessiones.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Et circumspiciens Iesus, ait discipulis suis: Quam difficile qui pecunias habent, in regnum Dei introibunt!
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!"
24 Discipuli autem obstupescebant in verbis eius. At Iesus rursus respondens ait illis: Filioli, quam difficile est, confidentes in pecuniis, in regnum Dei introire!
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: "Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 Facilius est, camelum per foramen acus transire, quam divitem intrare in regnum Dei.
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
26 Qui magis admirabantur, dicentes ad semetipsos: Et quis potest salvus fieri?
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: "Vem kan då bliva frälst?"
27 Et intuens illos Iesus, ait: Apud homines impossibile est, sed non apud Deum: omnia enim possibilia sunt apud Deum.
Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt."
28 Et coepit ei Petrus dicere: Ecce nos dimisimus omnia, et secuti sumus te.
Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig."
29 Respondens Iesus, ait: Amen dico vobis: Nemo est, qui reliquerit domum, aut fratres, aut sorores, aut patrem, aut matrem, aut filios, aut agros propter me, et propter Evangelium,
Jesus svarade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
31 Multi autem erunt primi novissimi, et novissimi primi.
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första."
32 Erant autem in via ascendentes Ierosolymam: et praecedebat illos Iesus, et stupebant: et sequentes timebant. Et assumens iterum duodecim, coepit illis dicere quae essent ei eventura.
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 Quia ecce ascendimus Ierosolymam, et Filius hominis tradetur principibus sacerdotum, et Scribis, et senioribus, et damnabunt eum morte, et tradent eum gentibus:
"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 et illudent ei, et conspuent eum, et flagellabunt eum, et interficient eum: et tertia die resurget.
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen."
35 Et accedunt ad eum Iacobus, et Ioannes filii Zebedaei, dicentes: Magister, volumus ut quodcumque petierimus, facias nobis.
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig."
36 At ille dixit eis: Quid vultis ut faciam vobis?
Han frågade dem: "Vad viljen I då att jag skall låta eder få?"
37 Et dixerunt: Da nobis ut unus ad dexteram tuam, et alius ad sinistram tuam sedeamus in gloria tua.
De svarade honom: "Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
38 Iesus autem ait eis: Nescitis quid petatis: potestis bibere calicem, quem ego bibo: aut baptismo, quo ego baptizor, baptizari?
Men Jesus sade till dem: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?"
39 At illi dixerunt ei: Possumus. Iesus autem ait eis: Calicem quidem, quem ego bibo, bibetis; et baptismo, quo ego baptizor, baptizabimini:
De svarade honom: "Det kunna vi." Då sade Jesus till dem: "Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 sedere autem ad dexteram meam, vel ad sinistram, non est meum dare vobis, sed quibus paratum est.
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt."
41 Et audientes decem indignati sunt de Iacobo, et Ioanne.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Iesus autem vocans eos, ait illis: Scitis quia hi, qui videntur principari gentibus, dominantur eis: et principes eorum potestatem habent ipsorum.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: "I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Non ita est autem in vobis, sed quicumque voluerit fieri maior, erit vester minister:
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 et quicumque voluerit in vobis primus esse, erit omnium servus.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 Nam et Filius hominis non venit ut ministraretur ei, sed ut ministraret, et daret animam suam redemptionem pro multis.
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
46 Et veniunt Iericho: et proficiscente eo de Iericho, et discipulis eius, et plurima multitudine, filius Timaei Bartimaeus caecus, sedebat iuxta viam mendicans.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 Qui cum audisset quia Iesus Nazarenus est, coepit clamare, et dicere: Iesu fili David, miserere mei.
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
48 Et comminabantur ei multi ut taceret. At ille multo magis clamabat: Fili David miserere mei.
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
49 Et stans Iesus praecepit illum vocari. Et vocant caecum dicentes ei: Animaequior esto: surge, vocat te.
Då stannade Jesus och sade: "Kallen honom hit." Och de kallade på den blinde och sade till honom: "Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig."
50 Qui proiecto vestimento suo exiliens, venit ad eum.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 Et respondens Iesus dixit illi: Quid tibi vis faciam? Caecus autem dixit ei: Rabboni, ut videam.
Och Jesus talade till honom och sade: "Vad vill du att jag skall göra dig?" Den blinde svarade honom: "Rabbuni, låt mig få min syn."
52 Iesus autem ait illi: Vade, fides tua te salvum fecit. Et confestim vidit, et sequebatur eum in via.
Jesus sade till honom: "Gå; din tro har hjälpt dig." Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
