< Lucam 21 >

1 Respiciens autem vidit eos, qui mittebant munera sua in gazophylacium, divites.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Vidit autem et quandam viduam pauperculam mittentem aera minuta duo.
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 Et dixit: Vere dico vobis, quia vidua haec pauper, plus quam omnes misit.
Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 Nam omnes hi ex abundanti sibi miserunt in munera Dei: haec autem ex eo, quo deest illi, omnem victum suum, quem habuit, misit.
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.»
5 Et quibusdam dicentibus de templo quod bonis lapidibus, et donis ornatum esset, dixit:
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 Haec, quae videtis, venient dies, in quibus non relinquetur lapis super lapidem, qui non destruatur.
»Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.»
7 Interrogaverunt autem illum, dicentes: Praeceptor, quando haec erunt, et quod signum cum fieri incipient?
Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?»
8 Qui dixit: Videte ne seducamini: multi enim venient in nomine meo, dicentes quia ego sum: et tempus appropinquavit: nolite ergo ire post eos.
Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Cum autem audieritis proelia, et seditiones, nolite terreri: oportet enim primum haec fieri, sed nondum statim finis.
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.»
10 Tunc dicebat illis: Surget gens contra gentem, et regnum adversus regnum.
Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 Et terraemotus magni erunt per loca, et pestilentiae, et fames, terroresque de caelo, et signa magna erunt.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 Sed ante haec omnia iniicient vobis manus suas, et persequentur tradentes in synagogas, et custodias, trahentes ad reges, et praesides propter nomen meum:
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 continget autem vobis in testimonium.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 Ponite ergo in cordibus vestris non praemeditari quemadmodum respondeatis.
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 ego enim dabo vobis os, et sapientiam, cui non poterunt resistere, et contradicere omnes adversarii vestri.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 Trademini autem a parentibus, et fratribus, et cognatis, et amicis, et morte afficient ex vobis:
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 et eritis odio omnibus hominibus propter nomen meum:
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 et capillus de capite vestro non peribit.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 In patientia vestra possidebitis animas vestras.
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 Cum autem videritis circumdari ab exercitu Ierusalem, tunc scitote quia appropinquavit desolatio eius:
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 tunc qui in Iudaea sunt, fugiant ad montes: et qui in medio eius, discedant: et qui in regionibus, non intrent in eam.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 quia dies ultionis hi sunt, ut impleantur omnia, quae scripta sunt.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 Vae autem praegnantibus, et nutrientibus in illis diebus. erit enim pressura magna super terram, et ira populo huic.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 Et cadent in ore gladii: et captivi ducentur in omnes Gentes. et Ierusalem calcabitur a Gentibus: donec impleantur tempora nationum.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 Et erunt signa in sole, et luna, et stellis, et in terris pressura Gentium prae confusione sonitus maris, et fluctuum:
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 arescentibus hominibus prae timore, et expectatione, quae supervenient universo orbi: nam virtutes caelorum movebuntur:
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 et tunc videbunt filium hominis venientem in nube cum potestate magna, et maiestate.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 His autem fieri incipientibus, respicite, et levate capita vestra: quoniam appropinquat redemptio vestra.
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»
29 Et dixit illis similitudinem: Videte ficulneam, et omnes arbores:
Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 cum producunt iam ex se fructum, scitis quoniam prope est aestas.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 Ita et vos cum videritis haec fieri, scitote quoniam prope est regnum Dei.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 Amen dico vobis, quia non praeteribit generatio haec, donec omnia fiant.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 Caelum, et terra transibunt: verba autem mea non transibunt.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 Attendite autem vobis, ne forte graventur corda vestra in crapula, et ebrietate, et curis huius vitae: et superveniat in vos repentina dies illa:
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 tamquam laqueus enim superveniet in omnes, qui sedent super faciem omnis terrae.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 Vigilate itaque, omni tempore orantes, ut digni habeamini fugere ista omnia, quae futura sunt, et stare ante Filium hominis.
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»
37 Erat autem diebus docens in templo: noctibus vero exiens, morabatur in monte, qui vocatur Oliveti.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Et omnis populus manicabat ad eum in templo audire eum.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

< Lucam 21 >