Job 38
1 Respondens autem Dominus Iob de turbine, dixit:
Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
2 Quis est iste involvens sententias sermonibus imperitis?
Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
3 Accinge sicut vir lumbos tuos: interrogabo te, et responde mihi.
Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
4 Ubi eras quando ponebam fundamenta terrae? indica mihi si habes intelligentiam.
Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
5 Quis posuit mensuras eius, si nosti? vel quis tetendit super eam lineam?
Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
6 Super quo bases illius solidatae sunt? aut quis demisit lapidem angularem eius,
Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
7 Cum me laudarent simul astra matutina, et iubilarent omnes filii Dei?
Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
8 Quis conclusit ostiis mare, quando erumpebat quasi de vulva procedens:
Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
9 Cum ponerem nubem vestimentum eius, et caligine illud quasi pannis infantiae obvolverem?
Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
10 Circumdedi illud terminis meis, et posui vectem, et ostia:
Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
11 Et dixi: Usque huc venies, et non procedes amplius, et hic confringes tumentes fluctus tuos.
Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
12 Numquid post ortum tuum praecepisti diluculo, et ostendisti aurorae locum suum?
Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
13 Et tenuisti concutiens extrema terrae, et excussisti impios ex ea?
Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
14 Restituetur ut lutum signaculum, et stabit sicut vestimentum:
Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
15 Auferetur ab impiis lux sua, et brachium excelsum confringetur.
Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
16 Numquid ingressus es profunda maris, et in novissimis abyssi deambulasti?
Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
17 Numquid apertae sunt tibi portae mortis, et ostia tenebrosa vidisti?
Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
18 Numquid considerasti latitudinem terrae? indica mihi, si nosti, omnia,
Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
19 In qua via lux habitet, et tenebrarum quis locus sit:
Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
20 Ut ducas unumquodque ad terminos suos, et intelligas semitas domus eius.
Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
21 Sciebas tunc quod nasciturus esses? et numerum dierum tuorum noveras?
Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
22 Numquid ingressus es thesauros nivis, aut thesauros grandinis aspexisti,
Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
23 Quae praeparavi in tempus hostis, in diem pugnae et belli?
Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
24 Per quam viam spargitur lux, dividitur aestus super terram?
Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
25 Quis dedit vehementissimo imbri cursum, et viam sonantis tonitrui,
Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
26 Ut plueret super terram absque homine in deserto, ubi nullus mortalium commoratur,
Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
27 Ut impleret inviam et desolatam, et produceret herbas virentes?
Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
28 Quis est pluviae pater? vel quis genuit stillas roris?
Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
29 De cuius utero egressa est glacies? et gelu de caelo quis genuit?
Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
30 In similitudinem lapidis aquae durantur, et superficies abyssi constringitur.
Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
31 Numquid coniungere valebis micantes stellas Pleiadas, aut gyrum Arcturi poteris dissipare?
Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
32 Numquid producis Luciferum in tempore suo, et Vesperum super filios terrae consurgere facis?
Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
33 Numquid nosti ordinem caeli, et pones rationem eius in terra?
Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
34 Numquid elevabis in nebula vocem tuam, et impetus aquarum operiet te?
Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
35 Numquid mittes fulgura, et ibunt, et revertentia dicent tibi: Adsumus?
Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
36 Quis posuit in visceribus hominis sapientiam? vel quis dedit gallo intelligentiam?
Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
37 Quis enarrabit caelorum rationem, et concentum caeli quis dormire faciet?
Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
38 Quando fundebatur pulvis in terra, et glebae compingebantur?
När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
39 Numquid capies leaenae praedam, et animam catulorum eius implebis,
Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
40 Quando cubant in antris, et in specubus insidiantur?
Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
41 Quis praeparat corvo escam suam, quando pulli eius clamant ad eum, vagientes, eo quod non habeant cibos?
Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
