Exodus 21

1 Haec sunt iudicia quae propones eis.

Dessa äro de rätter, som du skall ditt folk föregifva:

2 Si emeris servum Hebraeum, sex annis serviet tibi: in septimo egredietur liber gratis.

Om du köper en Ebreisk träl, han skall tjena när dig i sex år; på sjunde årena skall han utgå fri och ledig.

3 Cum quali veste intraverit, cum tali exeat: si habens uxorem, et uxor egredietur simul.

Är han allena kommen, så skall han ock allena utgå; är han kommen gifter, så skall hans hustru utgå med honom.

4 Sin autem dominus dederit illi uxorem, et pepererit filios et filias: mulier et liberi eius erunt domini sui, ipse vero exibit cum vestitu suo.

Hafver hans herre gifvit honom hustru, och hon hafver födt söner eller döttrar, så skall hustrun och barnen höra herranom till, och han skall gå allena ut.

5 Quod si dixerit servus: Diligo dominum meum et uxorem ac liberos, non egrediar liber:

Om trälen säger: Jag hafver min herra, och min hustru, och min barn kär; jag vill icke varda fri;

6 offeret eum dominus diis, et applicabitur ad ostium et postes, perforabitque aurem eius subula: et erit ei servus in saeculum.

Så hafve hans herra honom bort för gudarna, och hålle honom intill dörrena eller dörraträn; och borre honom igenom örat med en syl; och han vare hans träl evärdeliga.

7 Si quis vendiderit filiam suam in famulam, non egredietur sicut ancillae exire consueverunt.

Om någor säljer sina dotter till en trälinno, så skall hon icke utgå såsom trälar.

8 Si displicuerit oculis domini sui cui tradita fuerat, dimittet eam: populo autem alieno vendendi non habebit potestatem, si spreverit eam.

Behagar hon icke sinom herra, och han hafver ingom förlofvat henne, han skall låta henne fri; men till främmande folk hafver han ingen magt att sälja henne, efter han hafver försmått henne.

9 Sin autem filio suo desponderit eam, iuxta morem filiarum faciet illi.

Gifver han henne sinom son, då skall han låta henne njuta dotters rätt.

10 Quod si alteram ei acceperit, providebit puellae nuptias, et vestimenta, et pretium pudicitiae non negabit.

Gifver han honom ena andra, så skall han icke förvägra desso hennes kost, kläder och äktenskapsplikt.

11 Si tria ista non fecerit, egredietur gratis absque pecunia.

Gör han icke denna tre stycken, så skall hon fri utgå, och intet betala.

12 Qui percusserit hominem volens occidere, morte moriatur.

Den som slår ena mennisko, så att hon dör, han skall döden dö.

13 Qui autem non est insidiatus, sed Deus illum tradidit in manus eius: constituam tibi locum in quem fugere debeat.

Hafver han det icke gjort med vilja, utan Gud hafver låtit henne oförvarandes falla honom i händer, så skall jag sätta dig ett rum före, dit han fly skall.

14 Si quis per industriam occiderit proximum suum, et per insidias: ab altari meo evelles eum, ut moriatur.

Om någor går sin nästa efter med arghet, och dräper honom med försåt; den skall du taga ifrå mitt altare, så att man skall dräpa honom.

15 Qui percusserit patrem suum aut matrem, morte moriatur.

Den som sin fader eller moder slår, han skall döden dö.

16 Qui furatus fuerit hominem, et vendiderit eum, convictus noxae, morte moriatur.

Den som stjäl ena mennisko, och säljer henne, så att man finner honom dermed, han skall döden dö.

17 Qui maledixerit patri suo, vel matri, morte moriatur.

Den som bannar fader eller moder, han skall döden dö.

18 Si rixati fuerint viri, et percusserit alter proximum suum lapide vel pugno, et ille mortuus non fuerit, sed iacuerit in lectulo:

Der som någre män kifva tillhopa, och den ene slår den andra med en sten, eller med näfvan, så att han icke dör, utan ligger på sängene;

19 si surrexerit, et ambulaverit foris super baculum suum, innocens erit qui percusserit, ita tamen ut operas eius, et impensas in medicos restituat.

Fås han vid, så att han utgår vid sin staf, så skall han, som slog honom, vara ursaker; undantagno, att han skall betala honom hvad han försummat hafver, och gifva honom hans läkarelön.

20 Qui percusserit servum suum, vel ancillam virga, et mortui fuerint in manibus eius, criminis reus erit.

Den sin träl eller trälinno slår med en staf, så att han dör under hans händer, han skall lida der straff före.

21 Sin autem uno die vel duobus supervixerit, non subiacebit poenae, quia pecunia illius est.

Lefver han öfver en eller två dagar, så skall han icke lida der straff före; ty det är hans penningar.

22 Si rixati fuerint viri, et percusserit quis mulierem praegnantem, et abortivum quidem fecerit, sed ipsa vixerit: subiacebit damno quantum maritus mulieris expetierit, et arbitri iudicaverint.

Om män kifva tillhopa, och någondera stöter någon qvinno, som hafvandes är, så att henne förgås barn, och henne dock eljest intet skadar; så skall man näpsa honom till penningar, så mycket som qvinnones man honom pålägger; och skall det utgifva efter mäklares känning.

23 Sin autem mors eius fuerit subsecuta, reddet animam pro anima,

Skader henne något, då skall han gifva själ för själ,

24 oculum pro oculo, dentem pro dente, manum pro manu, pedem pro pede,

Öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot,

25 adustionem pro adustione, vulnus pro vulnere, livorem pro livore.

Brännande för brännande, sår för sår, blånad för blånad.

26 Si percusserit quispiam oculum servi sui aut ancillae, et luscos eos fecerit, dimittet eos liberos pro oculo quem eruit.

Den som slår sin träl eller trälinno i ögat, och förderfvar det, han skall låta dem fri lös för ögat.

27 Dentem quoque si excusserit servo vel ancillae suae, similiter dimittet eos liberos.

Sammalunda, om han slår sin träl eller trälinno en tand ut, skall han dem fri lös låta för tandena.

28 Si bos cornu percusserit virum aut mulierem, et mortui fuerint, lapidibus obruetur: et non comedentur carnes eius, dominus quoque bovis innocens erit.

Om en oxe stångar en man eller qvinna, så att han dör, så skall man den oxan stena, och icke äta hans kött; och så är oxans herre ursaker.

29 Quod si bos cornupeta fuerit ab heri et nudiustertius, et contestati sunt dominum eius, nec recluserit eum, occideritque virum aut mulierem: et bos lapidibus obruetur, et dominum eius occident.

Var oxen tillförene van att stångas, och hans herre är derom tillsagd, och han icke bevarade honom, och deröfver dräper en man eller qvinno; så skall man stena den oxan, och hans herre skall dö.

30 Quod si pretium fuerit ei impositum, dabit pro anima sua quidquid fuerit postulatus.

Varda honom penningar pålagde, så skall han gifva till att lösa sitt lif så mycket, som honom pålagdt varder.

31 Filium quoque et filiam si cornu percusserit, simili sententiae subiacebit.

Sammalunda skall man ock med honom handla, om han en son eller dotter stångar.

32 Si servum, ancillamque invaserit, triginta siclos argenti domino dabit, bos vero lapidibus opprimetur.

Stångar han en träl eller trälinno, så skall han gifva deras herra tretio silfversiklar, och oxan skall man stena.

33 Si quis aperuerit cisternam, et foderit, et non operuerit eam, cecideritque bos aut asinus in eam,

Om någor öppnar ena grop, eller gräfver ena grop, och täcker henne icke till, och en oxe eller åsne faller så deruti;

34 reddet dominus cisternae pretium iumentorum: quod autem mortuum est, ipsius erit.

Då skall gropenes herre lösa det med penningar, och gifva dem dess herra igen; men kroppen skall vara hans.

35 Si bos alienus bovem alterius vulneraverit, et ille mortuus fuerit: vendent bovem vivum, et divident pretium, cadaver autem mortui inter se dispertient.

Om någors mans oxe stångar ens annars oxa, så att han dör; då skola de sälja den lefvande oxan, och byta penningarna, och desslikes byta kroppen.

36 Sin autem sciebat quod bos cornupeta esset ab heri et nudiustertius, et non custodivit eum dominus suus: reddet bovem pro bove, et cadaver integrum accipiet.

Var det vetterligit, att oxen var tillförene van att stångas, och hans herre icke bevarade honom; då skall han gifva en oxa för den andra, och behålla kroppen.