Timotheum Ii 3
1 Hoc autem scito, quod in novissimis diebus instabunt tempora periculosa:
Men detta skall du veta, att uti yttersta dagarna tillstunda farliga tider.
2 erunt homines seipsos amantes, cupidi, elati, superbi, blasphemi, parentibus non obedientes, ingrati, scelesti,
Ty der varda kommande menniskor, som älska sig sjelfva; girige, stortalige, högfärdige, försmädare, föräldromen olydige, otacksamme, ogudaktige,
3 sine affectione, sine pace, criminatores, incontinentes, immites, sine benignitate,
Okärlige, hårdnackade, skändare, okyske, omilde, hatande det goda,
4 proditores, protervi, tumidi, et voluptatum amatores magis quam Dei:
Förrädare, öfverdådige, uppblåste, de der mer älska vällust än Gud;
5 habentes speciem quidem pietatis, virtutem autem eius abnegantes. Et hos devita:
Hafvandes ett sken till Gudaktighet; men dess kraft försaka de. Och fly sådana.
6 ex his enim sunt, qui penetrant domos, et captivas ducunt mulierculas oneratas peccatis, quae ducuntur variis desideriis:
Af dem äro de som löpa utu det ena huset i det andra, och föra qvinnfolk fångna, som med synder betungade äro, och drifvas af mångahanda lustar.
7 semper discentes, et numquam ad scientiam veritatis pervenientes.
Alltid läras de, och kunna dock aldrig komma till sanningens kunskap.
8 Quemadmodum autem Iannes, et Mambres restiterunt Moysi: ita et hi resistunt veritati, homines corrupti mente, reprobi circa fidem,
Men såsom Jannes och Jambres stodo emot Mose, så stå ock desse emot sanningene; det äro menniskor, förderfvade i sitt sinne, odugelige till trona.
9 sed ultra non proficient: insipientia enim eorum manifesta erit omnibus, sicut et illorum fuit.
Men de skola icke länger hafva framgång; ty deras galenskap varder allom uppenbar, såsom ock de förras var.
10 Tu autem assecutus es meam doctrinam, institutionem, propositum, fidem, longanimitatem, dilectionem, patientiam,
Men du hafver förnummit min lärdom, mitt sätt, mitt uppsåt, mina tro, min långmodighet, min kärlek, mitt tålamod;
11 persecutiones, passiones: qualia mihi facta sunt Antiochiae, Iconii, et Lystris: quales persecutiones sustinui, et ex omnibus eripuit me Dominus.
Mina förföljelser, mina bedröfvelser, som mig öfvergingo i Antiochien, Iconio, Lystris; hurudana förföljelser jag der led; och af allt hafver Herren förlossat mig.
12 Et omnes, qui pie volunt vivere in Christo Iesu, persecutionem patientur.
Och alle, de der gudeliga vilja lefva i Christo Jesu, måste lida förföljelse.
13 Mali autem homines, et seductores proficient in peius, errantes, et in errorem mittentes.
Men med onda menniskor och bedragare varder det ju länger ju argare; de förföra, och varda förförde.
14 Tu vero permane in iis, quae didicisti, et credita sunt tibi: sciens a quo didiceris.
Men du, blif vid det du lärt hafver, och det dig betrodt är, vetandes af hvem du det lärt hafver.
15 et quia ab infantia sacras litteras nosti, quae te possunt instruere ad salutem, per fidem, quae est in Christo Iesu.
Och efter du af barndom hafver kunnat den Helga Skrift, kan hon dig undervisa till salighet, genom trona på Christum Jesum.
16 Omnis enim scriptura divinitus inspirata utilis est ad docendum, ad arguendum, ad corripiendum, et erudiendum in iustitia:
Ty all skrift af Gudi utgifven är nyttig till lärdom, till straff, till bättring, till tuktan i rättfärdighet;
17 ut perfectus sit homo Dei, ad omne opus bonum instructus.
Att en Guds menniska skall vara fullbordad, till alla goda gerningar skickelig.
