< Psalmorum 6 >

1 In finem in carminibus, Psalmus David, pro octava. Domine, ne in furore tuo arguas me, neque in ira tua corripias me,
En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Ack! Herre, straffa mig icke i dina vrede, och näps mig icke i dine grymhet.
2 Miserere mei Domine quoniam infirmus sum: sana me Domine quoniam conturbata sunt ossa mea.
Herre, var mig nådelig, ty jag är svag; hela mig, Herre, ty mine ben äro förskräckte;
3 Et anima mea turbata est valde: sed tu Domine usquequo?
Och min själ är svårliga förskräckt; ack! Herre, huru länge?
4 Convertere Domine, et eripe animam meam: salvum me fac propter misericordiam tuam,
Vänd dig, Herre, och undsätt mina själ; hjelp mig för dina mildhets skull.
5 Quoniam non est in morte qui memor sit tui: in inferno autem quis confitebitur tibi? (Sheol h7585)
Ty i döden tänker man intet på dig; ho vill tacka dig i helvete? (Sheol h7585)
6 Laboravi in gemitu meo, lavabo per singulas noctes lectum meum: lacrymis meis stratum meum rigabo.
Jag är så trött af suckande; jag gör mina säng flytande i hela nattene, och väter mitt lägre med mina tårar.
7 Turbatus est a furore oculus meus: inveteravi inter omnes inimicos meos.
Mitt ansigte är förfallet af sorg, och är gammalt vordet; ty jag varder trängd på alla sidor.
8 Discedite a me omnes qui operamini iniquitatem: quoniam exaudivit Dominus vocem fletus mei.
Viker ifrå mig, alle ogerningsmän; ty Herren hörer min gråt.
9 Exaudivit Dominus deprecationem meam, Dominus orationem meam suscepit.
Herren hörer mina bön; mina bön anammar Herren.
10 Erubescant, et conturbentur vehementer omnes inimici mei: convertantur et erubescant valde velociter.
Alle mine fiender komme på skam, och förskräckes svårliga; vände sig tillbaka, och komme på skam hasteliga.

< Psalmorum 6 >