Psalmorum 84

1 In finem, Pro torcularibus filiis Core, Psalmus. Quam dilecta tabernacula tua Domine virtutum:

För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm. Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!

2 concupiscit, et deficit anima mea in atria Domini: Cor meum, et caro mea exultaverunt in Deum vivum.

Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.

3 Etenim passer invenit sibi domum: et turtur nidum sibi, ubi ponat pullos suos: altaria tua Domine virtutum: Rex meus, et Deus meus.

Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.

4 Beati, qui habitant in domo tua Domine: in sæcula sæculorum laudabunt te.

Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. (Sela)

5 Beatus vir, cuius est auxilium abs te: ascensiones in corde suo disposuit,

Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.

6 in valle lacrymarum in loco, quem posuit.

När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.

7 Etenim benedictionem dabit legislator, ibunt de virtute in virtutem: videbitur Deus deorum in Sion.

De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.

8 Domine Deus virtutum exaudi orationem meam: auribus percipe Deus Iacob.

HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. (Sela)

9 Protector noster aspice Deus: et respice in faciem Christi tui.

Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.

10 Quia melior est dies una in atriis tuis super millia. Elegi abiectus esse in domo Dei mei: magis quam habitare in tabernaculis peccatorum.

Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.

11 Quia misericordiam, et veritatem diligit Deus: gratiam, et gloriam dabit Dominus.

Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet.

12 Non privabit bonis eos, qui ambulant in innocentia: Domine virtutum, beatus homo, qui sperat in te.

HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig.