Luke 18
1 Na Jesus el fahk sie pupulyuk nu sin mwet tumal lutlut in akkalemye nu selos lah elos enenu in pre pacl nukewa ac tia fuhleak.
Sade han ock en liknelse till dem derom, att man skall alltid bedja, och icke förtröttas;
2 “Oasr sie mwet nununku in sie siti srisrik su tiana sangeng sin God, ku akfulatye kutena mwet.
Sägandes: En domare var uti en stad, den icke fruktade Gud, och ej heller hade försyn för några mennisko;
3 Oasr pac katinmas se su muta pac in acn sac, su fahsri na mwet nununku sac ac kwafe sel elan kasrel aksuwosye lokoalok se inmasrol ac mwet se ma alein nu sel.
Så var i samma stad en enka; hon kom till honom, och sade: Hjelp mig ifrå min trätobroder.
4 Pacl na paht mwet nununku sac tiana oru kutu ma, na tok el sifacna nunku in el mu, ‘Nga finne tia sangeng sin God, ku sunakin kutena mwet,
Och han ville icke till någon tid. Sedan sade han vid sig: Ändock jag icke fruktar Gud, ej heller hafver försyn för någon mennisko;
5 tusruk ke lupan lokoalok mutan se inge oru nu sik, nga ac kasrel elan eis suwohs ma el suk uh. Nga fin tia, na el ac sifil pacna fahsriyu nwe ke na nga totola na sel!’”
Dock, fördenskull att denna enkan öfverfaller mig så svåra, måste jag fly henne rätt, att hon icke skall komma på det sista, och ropa på mig.
6 Ac Jesus el sifilpa fahk, “Porongo ma mwet nununku koluk sac fahk inge.
Och sade Herren: Hörer här, hvad den orätta domaren säger.
7 Na mea, ya God El ac tia oru pac nununku lal in wo nu sin mwet lal su pang nu sel ke len ac fong in suk kasru sel? Ya El ac pahtlac in kasrelos?
Skulle ock icke Gud hämnas sina utkorade, som ropa till honom dag och natt; skulle han hafva tålamod dermed?
8 Nga fahk nu suwos, El ac fah sa na in oru kasru lal nu selos. Tusruktu, ke Wen nutin Mwet el tuku, ya el ac konauk lulalfongi fin faclu?”
Jag säger eder, att han skall hämnas dem snarliga. Dock likväl, då menniskones Son kommer, månn han skall finna tro på jordene?
9 Jesus el oayapa fahk pupulyuk se inge nu sin mwet su pangon mu elos mwet suwoswos, ac elos pilesru mwet nukewa sayalos.
Sade han ock till somliga, som tröste på sig sjelfva, att de voro rättfärdige, och försmådde andra, denna liknelsen:
10 “Sie pacl ah mwet luo utyak nu in Tempul in pre. Sie selos mwet Pharisee, ac el ngia mwet eisani tax.
Två män gingo upp i templet till att bedja; den ene en Pharisee, och den andre en Publican.
11 Mwet Pharisee sac tuyak ac mukena pre, ‘O God, nga kulo nu sum lah nga tia oana mwet ngia, su rapku ac oru ma sesuwos ac kosro. Nga kulo pac lah nga tia oana mwet eisani tax se ingo.
Phariseen stod och bad så vid sig sjelf: Jag tackar dig Gud, att jag är icke såsom andra menniskor, röfvare, orättfärdige, horkarlar, eller ock såsom denne Publicanen.
12 Nga lalo len luo ke wik se, ac nga sot nu sum sie tafu singoul ke ma nukewa luk!’
Jag fastar två resor i veckone, och gifver tiond af allt det jag äger.
13 A mwet eisani tax sac tu oetok ah, ac el tia pacna keyak nu lucng ke el pre, a el puok iniwal ac fahk, ‘O God, pakoten nu sik, tuh nga sie mwet koluk!’”
Och Publicanen stod långt ifrån, och ville icke lyfta sin ögon upp till himmelen; utan slog sig för sitt bröst, och sade: Gud, miskunda dig öfver mig syndare.
14 Ac Jesus el fahk, “Nga fahk nu suwos, mwet eisani tax sac pa God El insewowo se ke el folokla nu lohm sel ah, ac tia mwet Pharisee sac. Tuh kutena mwet su sifacna akfulatyal ac fah akpusiselyeyuk, ac el su sifacna akpusiselyal fah akfulatyeyuk.”
Jag säger eder: Denne gick dädan hem igen rättfärdigad, mer än den andre; ty den sig upphöjer, han varder förnedrad; och den sig förnedrar, han varder upphöjd.
15 Kutu mwet uh use tulik srisrik natulos nu yurin Jesus tuh elan filiya paol faclos. Ke mwet tumal lutlut elos liye, elos multikin nu sin mwet ah.
Så båro de ock barn till honom, att han skulle taga på dem; då hans Lärjungar det sågo, näpste de dem.
16 A Jesus el pangon tulik uh in tuku nu yorol, ac el fahk, “Lela tulik in tuku nu yuruk, ac nikmet ikololosi, tuh Tokosrai lun God ma lalos su oana elos.
Men Jesus kallade dem till sig, och sade: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till.
17 Pwayena nga fahk nu suwos, elos na su eis Tokosrai lun God oana sie tulik srisrik ac fah utyak nu we.”
Sannerliga säger jag eder: Hvilken som icke tager Guds rike som ett barn, han skall icke komma derin.
18 Sie mwet kol lun mwet Jew el siyuk sin Jesus, “Mwet Luti wo, mea nga enenu in oru tuh nga fah usrui moul ma pahtpat?” (aiōnios g166)
Och frågade honom en öfverste, sägandes: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
19 Ac Jesus el siyuk sel, “Efu kom ku pangonyu wo? Wangin sie mwet wo, a God mukena.
Sade Jesus till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god, utan allena Gud.
20 Kom etu ma sap uh: ‘Nik kom kosro; nik kom akmas; nik kom pisrapasr; nik kom orek loh kikiap lain mwet; sunakin papa tomom ac nina kiom.’”
Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor; du skall icke dräpa; du skall icke stjäla; du skall icke säga falskt vittnesbörd; du skall ära din fader och dina moder.
21 Ac mwet sac topuk, “Nga nuna akos ma sap inge nukewa oe ke nga tulik me.”
Då sade han: Allt detta hafver jag hållit af min ungdom.
22 Ke Jesus el lohng ma inge, el fahk nu sel, “Oasr pac ma se lula kom enenu in oru. Kukakunla ma lom nukewa ac sang mani kac an nu sin mwet sukasrup, na ac fah oasr mwe kasrup lom inkusrao; na kom fahsru fahsr tukuk.”
Då Jesus det hörde, sade han till honom: Än fattas dig ett; sälj bort allt det du hafver, och skift emellan de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, och följ mig.
23 Tusruk ke mwet sac lohng ma inge, arulana toasrla insial, mweyen el arulana kasrup.
Då han det hörde, vardt han storliga bedröfvad; ty han var ganska rik.
24 Jesus el liye lah mwet sac toasrla ac el fahk, “Arulana upa nu sin mwet kasrup in ilyak nu in Tokosrai lun God!
Då Jesus såg honom vara mägta bedröfvad, sade han: O! med huru stor plats komma de i Guds rike, som penningar hafva;
25 Ac fisrasr soko camel in fahsr sasla ke mutun soko nilul, liki sie mwet kasrup in utyak nu in Tokosrai lun God.
Ty snarare kan en camel gå igenom ett nålsöga, än en riker komma in i Guds rike.
26 Na mwet ma lohng kas ma el fahk uh siyuk, “Fin ouingan, su ac ku in moul?”
Då sade de som det hörde: Ho kan då varda salig?
27 Jesus el topuk, “Ma su kofla orek sin mwet uh, God El ku in oru.”
Men han sade: Det omöjeligit är för menniskom, det är möjeligit för Gud.
28 Na Peter el fahk, “Liye, kut filiya ma lasr nukewa ac fahsr tukum.”
Då sade Petrus: Si, vi hafve all ting öfvergifvit, och följt dig.
29 Ac Jesus el fahk nu selos, “Pwayena nga fahk nu suwos, kutena mwet su filiya lohm sel, ku mutan kial, ku mwet wial, ku papa tumal ac nina kial, ku tulik natul ke sripen Tokosrai lun God,
Sade han till dem: Sannerliga säger jag eder; ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller föräldrar, eller bröder, eller hustru, eller barn, för Guds rikes skull;
31 Jesus el srela mwet singoul luo uh nu saya ac fahk nu selos, “Lohng akwoye! Kut ac som nu Jerusalem pa inge, yen se ma nukewa mwet palu elos tuh simusla ke Wen nutin Mwet ac akpwayeyuk we.
Då tog Jesus till sig de tolf, och sade till dem: Si, vi gåm upp till Jerusalem, och all ting skola fullbordad varda, som skrifven äro af Propheterna om menniskones Son.
32 Ac fah itukyang el nu inpoun mwet pegan, su ac fah aksruksrukel, fahk kas koluk kacl, ac anel.
Ty han skall öfverantvardas Hedningom, och begabbas, och försmädas, och bespottas.
33 Elos ac fah srunglul ac unilya, tusruktu tukun len tolu el ac fah sifil moulyak.”
Och sedan de hafva hudflängt honom, skola de döda honom; och tredje dagen skall han uppstå igen.
34 Mwet tumal lutlut elos tiana kalem ke ma inge; kalmen kas inge wikla nu selos, ac elos tia etu ma Jesus el kaskas kac uh.
Men de förstodo der intet af, och talet var dem så fördoldt, att de icke förstodo hvad som sades.
35 Ke Jesus el tuku apkuranyang nu Jericho, oasr mwet kun se muta sisken inkanek uh ac ngusr.
Så hände sig, att när han kom in mot Jericho, satt en blinder vid vägen, och tiggde.
36 Ke el lohng ke un mwet uh fahsr alukella el siyuk, “Mea se inge?”
Och när han hörde folket framgå, frågade han hvad det var?
37 Ac elos fahk nu sel, “Jesus lun Nazareth el a fahsryak ngi.”
Då sade de till honom, att Jesus af Nazareth gick der fram.
38 Mwet kun sac wowoyak ac fahk, “Jesus! Wen nutin David! Pakomutuk!”
Då ropade han, och sade: Jesu, Davids Son, varkunna dig öfver mig.
39 Mwet ma fahsr meet uh mulat nu sel ac fahk elan misla. Tusruk el wowoyak yohk liki meet, “Wen nutin David! Pakoten nu sik!”
Men de, som föregingo, näpste honom, att han skulle tiga; men han ropade dessmer: Davids Son, varkunna dig öfver mig.
40 Ke ma inge Jesus el tui, ac sap in utuku mwet sac nu yorol. Ke el tuku apkuranyang, Jesus el siyuk sel,
Då stadnade Jesus, och böd leda honom till sig. Då han kom fram, frågade han honom,
41 “Mea kom lungse nga in oru nu sum?” Ac el topuk, “Leum, nga ke nga in sifilpa ku in liye.”
Sägandes: Hvad vill du, att jag skall göra dig? Då sade han: Herre, att jag måtte få min syn.
42 Jesus el fahk nu sel, “Kwal, kom in liye! Lulalfongi lom akkeyekomla.”
Och Jesus sade till honom: Haf din syn; din tro hafver frälst dig.
43 In pacl sacna el ku lac in liye, ac el fahsr tukun Jesus ac sang kulo nu sin God. Ke un mwet uh liye ma inge, elos nukewa kaksakin God.
Och straxt fick han sin syn igen, och följde honom, prisandes Gud. Och allt folket, som detta sågo, lofvade Gud.
