Luo Peter 2
1 Mwet palu sutuu tuh sikyak inmasrlon mwet uh in pacl meet ah, ac in ouiya sacna mwet luti sutuu ac fah sikyak pac inmasrlowos. Elos ac use mwe luti sutuu ma ac pwanma ongoiya nu suwos. Elos ac fah lafwekin Leum se su molelosla, pwanang ongoiya ac fah sa na in tuku nu faclos.
Men falske Propheter voro ock ibland folket, som ock ibland eder varda skola falske lärare; hvilke med ibland införa skola förderfvelig partier, och förneka Herran, som dem köpt hafver; och skola föra öfver sig sjelfva en hastig fördömelse.
2 Finne ouinge, mwet puspis ac fah fahsr tukun moul fohkfok lalos; ac ke sripen orekma lalos, mwet saya ac fah kaskas in akkolukye Inkanek pwaye.
Och månge skola efterfölja deras förderf; genom hvilka sanningenes väg blifver försmädd;
3 Ke sripen rapku lun mwet luti sutuu inge, elos ac kasrupi ke elos ac srumun nu suwos sramsram ma elos sifacna kinauk. Ke pacl na loeloes Mwet Nununku lalos El akola tari, ac El Su ac Kunauselosla El tiana mutul!
Och uti girighet, med diktad ord, skola de handla med eder; hvilkom domen nu längesedan icke sen är, och deras fördömelse sofver icke.
4 God El tia molela lipufan su orekma koluk, a El siselosla nu in hell, yen elos kapir we in acn lohsr lulap, ac soano Len in Nununku. (Tartaroō g5020)
Ty hafver Gud icke skonat Änglomen, som syndade, utan hafver dem med mörksens kedjor nederkastat till helvetes, öfverantvardandes till att förvaras till domen; (Tartaroō g5020)
5 God El tia molela faclu se meet ah, a El use sronot nu fin faclu su sessesla ke mwet su tia akos God. El molella Noah, su fahkak kas suwoswos lun God, wi mwet na itkosr saya.
Och hafver icke skonat den förra verldene; utan bevarat Noe, rättfärdighetenes Predikare, sjelf åttonde, och lät floden gå öfver de ogudaktigas verld;
6 God El furreak siti Sodom ac Gomorrah nwe ke apatla, ac oru tuh in mwe srikasrak ke ma ac fah sikyak nu sin mwet seakos God.
Och hafver gjort de städer Sodoma och Gomorra till asko, omstört och fördömt dem; och satt för ett efterdömelse dem ogudaktigom, som sedan komma skulle;
7 El molella Lot, sie mwet wo su toasrlana ke ouiyen moul fohkfok lun mwet koluk.
Och hafver frälst den rättfärdiga Lot, som var plågad af skamliga menniskor, genom deras sköraktiga umgängelse;
8 Mwet wo sac tuh muta in masrlolos, ac len nu ke len el keok ac toasr ke el liye ac lohng orekma koluk lalos.
Ty efter han var rättfärdig, och bodde ibland dem, och måste dock sådana se och höra, plågade de dageligen den rättfärdiga själen med sina onda gerningar.
9 Ouinge Leum God El etu lah El ac molela fuka mwet wo liki mwe srike nu selos, ac El ac fah tia tui in kalyei mwet koluk nwe ke Len in Nununku,
Herren kan frälsa de gudaktiga utaf frestelsen, men behålla de orättfärdiga till domedag, till att pinas;
10 yokna nu selos su fahsrna tukun lung koluk lun ikwa, ac pilesru ku lun God. Mwet luti sutuu inge elos sumwekin ac likkeke, ac wangin sunakinyen wolana lun mwet muta lucng; a elos kaskas in akkolukyalos.
Men aldramest dem som vandra efter köttet, uti orenom lusta, och försmå herrskapet, öfverdådige, ensinnade, och intet rädas försmäda väldigheterna;
11 Finne lipufan uh, su arulana ku liki mwet muta lucng inge, elos tia fahk kas in akkolukye mwet lucng ye mutun Leum God.
Ändock Änglarna, som i kraftene och starkhetene större äro, icke draga kunna den försmädeliga domen emot sig, af Herranom.
12 Tusruktu mwet inge elos oana kosro lemnak ma wangin nunka, su nuna isusla in sruhu ac anwuki. Elos kaskas akkolukye kutena ma su elos tia kalem kac. Ac fah kunausyukla elos oana kosro lemnak uh,
Men de äro såsom de oförnuftiga djur, som af naturen dertill födda äro, att de skola fångna och slagtade varda; försmäda det de intet förstå, och skola uti sitt förderfveliga väsende förgås;
13 ac elos ac fah akkeokyeyuk oana ke elos akkeokye mwet ngia. Elos pwarkin in orekma koluk ke srakna len, in akwoye lungse lun manolos. Elos mwe mwekin ac kupatol ke elos wi kowos in mongo, sruk elos mutana engankin inkanek kutasrik lalos!
Och få orättfärdighetenes lön. De hållat för vällust, att de lefva i timeliga kräselighet; de äro slemheter och skamfläckar; pråla af edra gåfvor, slösa med edart;
14 Wangin ma elos lungse liye sayen mutan kosro; elos tiana muti in oru ma koluk. Elos pwen mwet munas nu ke mwe kwasrip. Insialos arulana pahla in rapku. Elos oan ye selnga lun God!
Hafva ögonen full med horeri, låta icke förmena sig syndena, och locka till sig de ostadiga själar; hafva sin hjerta genomöfvad i girighet; förbannadt folk;
15 Elos fahsr liki inkanek suwohs, ac elos tuhlac. Elos fahsr ke inkanek ma Balaam wen natul Beor el fahsr kac, su lungse mani ma el eis ke sripen orekma koluk lal,
Öfvergifva rätta vägen, och gå ville, och efterfölja Balaams, Bosors sons väg, hvilken älskade vrånghetenes lön.
16 na kaiyuk el ke ma koluk lal. Donkey natul ah kaskas ke pusren mwet, ac tulokinya orekma lalfon lun mwet palu sac.
Men han blef straffad för sin vrånghet; det stumma arbetsdjuret talade med menniskoröst, och förtog Prophetens galenskap.
17 Mwet inge oana unon paola, oana pukunyeng su ukyukla ke paka. God El akoela acn selos in acn lohsr matoltol. (questioned)
De äro källor utan vatten, och molnskyr, som af vädret drifvas; hvilkom förvaradt är ett svart mörker, till evig tid. (questioned)
18 Elos fahk kas filang ac lalfon, ac orekmakin ouiya fohkfok lun mano in sang srifalos su tufahna mutawauk in kaingkunla mwet su moul koluk.
Ty de tala stolt ord, som äro fåfäng: och igenom otukt locka dem till köttslig lusta, som rättsliga undsluppne voro, och ännu vandra i villfarelse;
19 Mwet luti sutuu inge elos wuleang mu elos ac aksukosokye mwet uh, sruk elos sifacna mwet kohs nu ke ouiyen moul koluk — tuh sie mwet el mwet kohs nu ke kutena ma su el kofla kutangla.
Och lofva dem frihet, ändock de sjelfve äro förderfvelsens tjenare; ty af hvem någor öfvervunnen varder, hans tjenare är han vorden.
20 Ke mwet uh eis etauk lalos ke Leum ac Mwet Lango lasr Jesus Christ, elos kaingla liki ku kunausten lun faclu. Na elos fin sifil sruhu ac kutangyukla ke ma inge, saflaiyalos ac koluk liki na meet ah.
Ty sedan de, genom Herrans och Frälsarens Jesu Christi kunskap, undflytt hafva verldenes orenlighet, och hafva åter bevefvat sig deruti, och äro öfvervunne, är dem det yttersta värre vordet än det första.
21 Ac wona nu selos elos funu tia etu inkanek suwohs, liki na in etu tari ac sifil forla liki mwe luti mutal ma itukyang nu selos.
Och hade dem bättre varit intet förståndit rättfärdighetenes väg, än, sedan de förstodo, vända sig ifrå det helga budet, som de anammat hade.
22 Ma sikyak nu selos uh akkalemye lah soakas inge pwayena: “Soko kosro ngalngul ac sifil lohela ma el wihtacla” ac “Soko pig ma tetekinyukla tari el ac folokla ipippip ke fohk furarrar uh.”
Dem är vederfaret det som för ett sant ordspråk plägar sägas: Hunden går åter till sina spyo; och svinet, som tvaget är, sölar sig åter i träcken.
