Luka 23
1 Elikofyanya lyona nilimelegulu, nibhamusila imbele ya Pilato.
Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
2 Nibhamba okumukumila, nibhaikati, “Chamusanga omunu unu nayabhya liyanga lyeswe, naganya chisige okusosha likoti ku Kaisali, naikati, omwene niwe Kristo, Omukama.”
Där begynte de anklaga honom och sade: "Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung."
3 Pilato namubhusha, naikati,”Angu Nawe Omukama wa Bhayaudi?”Na Yesu nasubhya naikati,”Awe Nawe owaika kutyo”.
Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
4 Pilato namubhwila omugabhisi mukulu nebhise bhya bhanu ati,”Nitakulola chikayo kumunu unu”.
Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: "Jag finner intet brottsligt hos denne man."
5 Nawe abhene nibhesigombela, nibhaikati, “Kayoganya abhanu, neigisha mubhuyudi Yona, okwambila Galilaya na Woli alyanu.”
Då blevo de ännu ivrigare och sade: "Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit."
6 Pilato ejile ongwa ago, nabhusilisha labha omunu oyo ni wa Galilaya?
När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
7 Ejile amenya kutyo aliga ali mubhukama bhwa Helode, namusila Yesu ku Helode, okubha omwene aliga ali Yelusalemu munsiku ejo.
Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
8 Helode ejile amulola Yesu, akondelewe muno kulwokubha endaga okumulola nsiku nyamfu. Ongwaga jinkuma jae endaga okulola echilugusho nolo chimwi nchikolwa nage.
När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
9 Helode namubhusha Yesu magambo mamfu, nawe Yesu atamubhusishe chinu chona chona.
Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
10 Abhagabhisi bhakulu amwi na bhandiki nibhemelegulu kwo bhujaja nibhamusitaka
Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
11 Helode amwi na bhasilikale bhae, bhamufumile no kumujimya, nibhamugwata echifwalo bhya kisi, nibhamala nibhamusila a Yesu ku Pilato.
Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
12 Helode na Pilato nibhabha bhasani kwambila olwo (kulwokubha bhaliga bhasokene).
Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
13 Pilato nabhabhilikila abhagabhisi abhakulu na bhatungi ne bhise bhya bhanu,
Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
14 Nabhabhwila ati,”Mwandetela omunu unu kabhatangasha abhanu bhakole ebhijabhi, Lola, najomubhusha imbele yemwe, ntalola chikayo ingulu yo munu unu ingulu ya jinu omumusitakila.
och sade till dem: "I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
15 Uli, nolo Helode, kulwokubha amusubhya kwiswe, Lola gutalio musango gunu akolele gunu gwiile okwitwa.
Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
16 Kulwejo enimubhuma nimala nimutatilila.
Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom."
17 (Woli, kwiile Pilato okumutatilila omubhohywa umwi kumwanya gwa lusiku lukulu olwabhayaudi).
18 Nawe bhona nibhasekana, nibhaikati,”Musosheo oyo, nuchigulile Balaba!”
Då skriade hela hopen och sade: "Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös."
19 Balaba aliga ali munu unu abhoelwe kwo kukaya mumusi no kwita.
(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
20 Pilato Nabhabhwila lindi, nenda okumutatilila Yesu.
Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
21 Nawe abhene nibhayogana nibhaikati, “Mumubhambe, mumubhambe.”
Men de ropade emot honom: "Korsfäst, korsfäst honom!"
22 Nabhabhusha ku lwakasatu,”omunu unu akolele chikayoki? Ntabhona chikayo chinu chiile okufwa kwaye. Kulwejo nikamala okumubhuma enimutatila.”
Då talade han till dem för tredje gången och frågade: "Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom."
23 Nawe abhene nibhakomela kwo bhulaka bhwa ingulu, nibhenda abhambhwe. Nobhulaka bhwebhwe nibhukola Pilato nekilisha.
Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
24 Kulwejo Pilato nabhakolela kutyo bhendaga.
Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
25 Namutatila unu bhendaga unu abhoelwe kwo kusamba no kwita. Nawe namusosha Yesu kwe lyenda lyebhwe.
Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
26 Bhejile bhakamusila, nibhamugwata munu umwi unu atogwaga Simoni wa Ukilene, nasoka muchalo, nibhamusila omusalabha abhatule, namulubhaga Yesu.
När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
27 Ebhise bhya bhanu bhamfu, na bhagasi bhanu bhajubhaga nokulila ingulu yae, bhaliga nibhamulubha.
Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
28 Nawe nabhekebhukila, Yesu Nabhabhwila ati,”Bhaalakaji bha Yelusalemu, musige kundilila anye, mwililile emwe abhene na ingulu ya bhana bhemwe.
Då vände Jesus sig om till dem och sade: "I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
29 Lola, jinsiku ejija bhalyaikati,”Bhana libhando bhanu bhatebhuye na mabhele ganu gatanenishe.
Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
30 Niwo bhalyamba okubhwila ebhima,'Chigwile, ne bhisaka,'Muchifundikile.
Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
31 Kulwokubha bhakakola emisango ejo kwiti libhisi, ejibhakutiki kwiti elyumu?”
Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!"
32 Abhalume abhandi, bhakayi bhabhili, bhasililwe amwi nage koleleki bhetwe.
Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
33 Bhejile bhakinga Anu katogwa Fuvu la kichwa, niwo nibhamubhuma amwi na bhakayi, oumwi mukubhoko kwe bhulyo no oundi mukubhoko kwe bhumosi.
Och när de hade kommit till den plats som kallades "Huvudskallen" korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
34 Yesu naikati,”Rata, ubhasasile, kulwokubha bhatakumenya chinu abhakola.”Nibhagabhana emyenda jae kwa jikula.
Men Jesus sade. "Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
35 Bhanu bhaliga bhemeleguyu nibhalola abhatangasha nibhamujimya, nibhaikati,”Abhakisishe abhandi. Woli ikisha omwene, labha uli Kristo wa Nyamuanga, omwaulwa.”
Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: "Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde."
36 Abhasilikale bhona bhamugaile, bhamufogelee omwene nibhamuyana isiki,
Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
37 nibhaikati,”Labha awe uli Mukama wa Bhayaudi ikisha awe omwene”
och sade: "Är du judarnas konung, så hjälp dig själv."
38 Yaliga chilio echibhalikisho ingulu yae inu yaliga yandikilwe “UNU NIWE OMUKAMA WA BHAYAUDI.”
Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: "Denne är judarnas konung."
39 Oumwi was bhakayi unu abhambilwe amufumile naikati, “Awe utali Kiristo? ikisha awe neswe”
Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: "Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss."
40 Nawe oundi uliya nasubhya, namugonya naikati, “Awe utamubhaya Nyamuanga, awona uli mundamu eyoeyo?
Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: "Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
41 Eswe chilio anu kwe chimali, kulwokubha eswe echibhona chinu chiile kulwebhikolwa bhyeswe. Nawe omunu unu atakolele chibhibhi.”
Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort."
42 Ongesishe, “Yesu, unyichuke anu ulengila mubhukama bhwao.”
Sedan sade han: "Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike."
43 Yes namubhwila ati, “Ikilisha enikubhwila ati, lelo linu oubha nanye Mupaladiso.”
Han svarade honom: "Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."
44 Awo jaliga nijifogela saa sita mumwisi, echisute nichijula ingulu ye chalo okukinga saa tisa,
Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
45 Obhwelu bhwa lisubha bhasimile. Ndiya lipaziya lya muyekalu niligabhanyika katikati okwambila ingulu.
i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
46 Nalila kwo bhulaka bhunene, Yesu naikati, “Rata mumabhoko gao natamo omwoyo gwani,”ejile amala okwaikago, nafwa.
Och Jesus ropade med hög röst och sade: "Fader, i dina händer befaller jag min ande." Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 Awo omukulu wabhasilikale ejile alola ganu gakolekene namukuya Nyamuanga naikati, “Chimali unu sanga ali munu mulengelesi.”
Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: "Så var då denne verkligen en rättfärdig man!"
48 Anu ebhise bhya bhanu bhejile amwi okulola bhejile okulola jinu gakolekene, bhasubhileyo nibhebhuma kubhifubha bhyebhwe.
Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
49 Nawe abhasani bhae, na bhagasi bhanu bhamulubhile okusoka Galilaya, bhemeleguyu kula nibhalolaga emisango ejo.
Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
50 Lola, aligalio omunu unu atogwaga Yusufu, unu aliga umwi wa libhalaja, munu wakisi na mulengelesi,
Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
51 (aliga atekilishanyishe bhulamusi bhwebhwe ne bhikolwa bhyebhwe), okusoka Alimathaya, omusi gwe Chiyaudi, unu aliga nalindilila obhukama bhwa Nyamuanga.
som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
52 Omunu unu, amufogelee Pilato, namusabhwa amuyane omubhili gwa Yesu.
Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
53 Amutelemusishe, na guta mwisanda, naguta mumfwa inu yaliga isimbilwe kwibhui, munu aliga achali kusikwamo munu.
Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
54 Lwaliga luli lusiku lwo kwilabha, na Isabhato niilila.
Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
55 Abhagasi, bhanu ejile nabho Yesu okusoka Galilaya, nibhamala nibhaja, nibhalola imfwa na kutyo mubhili gwae gwamamibhwe.
Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
56 Nibhasubha nibhamba okwilabha ebhinu ebhilange na mafuta amalange. Mbeya olusiku lwa isabhato nibhaumula okulubhana nebhilagilo.
Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
