Ebhikolwa bhya Jintumwa 15
1 Abhanu bhalebhe bhatelemukile okusoka mu Bhuyaudi no kwiingisha abhasu, nibhaika, mukalema “okutendwa kutyo ebhilagilo bha Musa, mtakutula okwelulwa.”
Och kommo någre neder af Judeen, och lärde bröderna: Utan I låten eder omskära efter Mose sätt, så kunnen I icke blifva salige.
2 Omwanya Paulo na barnaba anu bhaliga bhali no kubhambhashanya no kunyashanya amwi nabho, abhasu bhalamuye ati Paulo na Barnaba, na bhandi bhafuo bhagende Yerusalemu ku ntumwa na bhakaluka ingulu ya libhusho linu.
Då vardt en tvedrägt och träta, icke den minsta, så att Paulus och Barnabas föllo emot dem; och derföre skickade de att Paulus och Barnabas, och någre andre af dem, skulle uppfara till Apostlarna, och till Presterna i Jerusalem, för detta spörsmålets skull.
3 Kulwejo, kwo kutumwa kwebhe na Likanisa, bhalabhile Foinike na Samaria mbhalasha okuindulwa kwe mioyo ja bhanyamaanga. Bhaletele ekondelwa enene ku bhasu bhona,
Och så vordo de förfordrade af församlingene, och foro genom Phenicien och Samarien, och förtäljde Hedningarnas omvändelse; och gjorde dermed allom brödromen stor glädje.
4 bhejile bhakaja Yerusalemu, bhakalibhisibhwe na Likanisa na jintumwa na abhakaluka, no kukingya emisango jona jinu Nyamuanga akolele amwi nabho.
När de nu kommo till Jerusalem, vordo de undfångne af församlingene, och af Apostlarna, och de äldsta; och de förkunnade allt det Gud hade gjort med dem.
5 Mbhe nawe bhanu bhalebhe bhanu bhekilisishe, bhanu bhaliga bhali mwiijo lya bhafarisyo, bhanu bhaliga bhemeleguyu no kwaika,” ni bhusi-bhusi okubhatenda no kubhalagilila bhagwate ebhilagilo bhya Musa.”
Då reste sig upp någre af de Phariseers parti, som vid trona tagit hade, sägande att man måste omskära dem, och bjuda uppå att man hålla skulle Mose lag.
6 kwibhyo jintumwa na bhakaluka bhemeleguyu amwi mbaliganilisha lisango linu.
Då församlade sig Apostlarna och Presterna, till att ransaka om det ärendet.
7 okumala amaikano malela, Petro nemelegulu no kwaika ku bhene,”Abhasu omumenya ati omwanya mukonde gunu gwatulile Nyamuanga akolele obhwausi agati yemwe, ati kwo munwa gwani abhanyamaanga bhategeleshe omusango gwo bhwana, no kwikilisha.
Och när nu fast derom frågadt var, stod Petrus upp, och sade till dem: I män och bröder, I veten, att uti förgången tid ibland oss hafver Gud utvalt, att Hedningarna hörde Evangelii ord genom min mun, och trodde.
8 Nyamuanga, unu kamenya emyoyo, kabhambhalila ku bhene, kabhayana Mwoyo mwelu, kutyo akolele kweswe;
Och Gud, som hjertat känner, vittnade med dem, gifvandes dem den Helga Anda, så väl som oss;
9 no kukonja ubhuteshanya agati yeswe na bhene, najikola emyoyo jebhwe okubha mwelu ne likilisha.
Och gjorde ingen åtskilnad emellan oss och dem; utan rengjorde deras hjerta genom trona.
10 kwibhyo, kubhaki omumulegeja Nyamuanga ati mutule ingolwema mu bhicha bhya bheigisibhwa nolwo bhalata bheswe nolwo Eswe chitatulile kwikomesha?
Hvi fresten I då nu Gud, att I viljen lägga det ok på Lärjungarnas hals, det hvarken våra fäder eller vi bära kunde?
11 Nawe echikilisha ati echelulwa Kulwe chigongo cha Latabugenyi YESU kutyo bhaliga bhali.
Utan genom Herrans Jesu Christi nåd tro vi, att vi skole salige varda, såsom ock de.
12 Elikofyanyisho lyona lya jibhie anu bhaliga nibhamutegelesha Barnaba naPaulo anu bhaliga nibhasosha emisango ebhibhalikisho ne bhilugulo ebhyo Nyamuanga akolele amwi nabho agati ya bhanu bha maanga.
Då tigde hele hopen, och hörde på Barnabas, och Paulus, som förtäljde hvad tecken och under Gud, genom dem, ibland Hedningarna gjort hade.
13 Bhejile bhasiga okuloma, Yakobo nabhasubhya,”Abhasu mutegeleshe.
När de tystnade, svarade Jacobus, och sade: I män och bröder, hörer mig.
14 Simoni nabhelesha kwo kutyo Nyamuanga we chigongo abhasakie abhanyamaanga koleleki ati ebhonele okusoka ku bhanu webhwe kwa insonga ya lisina lyae.
Simeon hafver förtäljt, huruledes Gud först sökt hafver, och anammat ett folk till sitt Namn utaf Hedningarna.
15 Emisango ja abhalagi ejikilishanya na linu lyandikilwe.
Och med honom draga öfverens Propheternas ord; såsom skrifvet är:
16 ingulu ye misango jinu enisubha no kumbhaka lindi liyema lya Daudi. linu liguye ansi; enimusha no kuosha obhunyamuke bhalyo,
Derefter vill jag komma igen, och åter uppbygga Davids tabernakel, som förfallet är; och vill bota de refvor, som derpå äro, och upprätta det;
17 koleleki ati abhanu abho basigae bhamuige Latabugenyi, amwi na abhanu bha maanga abho bhabhilikiwe kwi Sina lyani.
Att det som qvart är af menniskorna skola spörja efter Herran, och desslikes alle Hedningar, öfver hvilka mitt Namn nämndt är, säger Herren, som allt detta gör.
18 Kutyo nikwo kutyo kaika Latabugenyi oyo akolele emisango jinu ejibhonekana okusoka munaku ja kala. (aiōn g165)
Gudi äro all hans verk kunnig, ifrå verldenes begynnelse. (aiōn g165)
19 kwibhyo woli, obhusombhosi bhani nati, chitaja kubhanyasha abhanu bha maanga abho bhamuindukie Nyamuanga;
Derföre besluter jag, att man icke skall bekymra dem som af Hedningarna omvändas till Gud;
20 Mbe nawe chandike kubhene ati bhekenge kula obhujabhi bhwe bhisusano, na jinabha jo obhulomesi, nebhyo kunyigwa, ne chamba
Utan att man skrifver dem till, att de hafva återhåll af afgudars besmittelse, och boleri och af det som förqvafdt är, och af blod.
21 Okusoka ku lwibhulo lwa bhakaluka bhalio abhanu ku bhuli musi abhamusimula no kumwaika Musa mumekofyanyisho bhuli Sabhato.”
Ty Moses hafver af ålder i alla städer dem som honom predika uti Synagogorna, der han på alla Sabbather läsen varder.
22 Kulwejo nijibhonekana ati jabhakondelesha jintumwa na bhakaluka, amwi na ikanisa yona okumwaula Yuda oyo aga nabhilikilwa Barsaba, na Silas, abho baliga bhatangasha bha Likanisa, no kubhatuma Antiokia amwi na Paulo na Barnaba.
Då belefvade Apostlarna och Presterna med hela församlingene, att man utvalde några män af dem, och sände till Antiochien med Paulo och Barnaba; nämliga Judas, som kallades Barsabas, och Silas, som voro yppersta männerna ibland bröderna.
23 Nibhandika kutya, “Jintumwa, abhakaluka na bhasu, ku bhasu abhanyamaanga abho bhali Antiokia, Shamu na kilikia, enibhakesha.
Och de fingo dem bref i händerna, vid detta sinnet: Vi Apostlar, och äldste, och bröder, önskom dem brödrom, som äro af Hedningomen uti Antiochien, och Syrien, och Cilicien, helso.
24 Chonguywe ati bhanu bhalebhe abho chitabhayanile ebhilangilo ebho, bhasokekele kweswe mbabhanyasha kwa meigisho ago agaleta Jinyako mu mitima jebhwe.
Efter vi hört hafve, att någre äro utgångne af oss, och hafva förvillt eder med läro, och förvändt edra själar, bjudandes att I skolen låta eder omskära, och hålla Lagen, dem vi det icke befallt hafve;
25 Kulwejo ebhibha bhye kisi kwiswe Bona okusola abhanu no kubhatuma kwemwe amwi na bhendwa bheswe Barnaba na Paulo,
Derföre syntes oss endrägteliga i våra församling att taga några män ut, och sända till eder, med oss älskeligom Barnaba och Paulo;
26 Abhanu abho bhasigalisishe obhulame bhwebhwe kulwa lisina lya Latabugenyi Yesu Kristo.
Som äro de män, som sina själar utsatt hafva, för vårs Herras Jesu Christi Namn.
27 Kulwejo chamutuma Yuda na sila, abhaja obhabhwila emisango ejo ejo.
Så sände vi nu Judas och Silas, de som ock med munnen skola säga eder det samma.
28 okubha bhabhonekene bhe kisi ku Mwoyo Mwelu na kwiswe, okusiga okutao ingulu yemwe emijigo minene kukila emisango ejo jili ja bhusi bhusi
Ty dem Helga Anda, och oss, syntes ingen yttermera tunga lägga på eder, utan dessa stycken som af nödene äro;
29 Ati muinduke musige ebhinu bhinu ebhisosibhwa ku bhisusano, e chamba ne bhinu byo kunyigwa, no bhulomesi. Mkabha kula na bhinu ebhibha bye kisi kwimwe. Mubheoga kwa kisi.”
Nämliga att I hafven återhåll af thy som afgudom offradt är, och af blod, och af det förqvafdt är, och af boleri; för hvilken stycke om I eder förvaren, så gören I väl. Farer väl.
30 kwibhyo, Bhejile bhabhanyalabhula, bhatukie Antiokia; Bhejile bhakumanya elikofyanyisho amwi, Mbe nibhasila Inyalubha.
När de nu hade fått sin afsked, kommo de till Antiochien; och församlade den meniga man, och fingo dem brefvet.
31 Bhejile bhakaisoma, nibhakondelwa ku nsonga bhasilisibhwe omwoyo.
När de det läsit hade, vordo de glade af den trösten.
32 Yuda na sila na abhalagi mbhabhasilisha omwoyo abhasu kwe misango myafu no kubhatamo amanaga.
Men Judas och Silas, efter de ock voro Propheter, förmanade de bröderna med mång ord, och styrkte dem;
33 Bejile bhakeyanja mwanya mulebhe eyo, bhabhanyalabue kwo mulembhe okusoka ku bhasu ku bhalia abho bhatumilwe.
Och blefvo der i någon tid; och vordo sedan igensände med fred ifrå bröderna till Apostlarna.
34 [Mbe nawe jabhee je kisi sila okusigala eyo].
Och Silas täcktes att blifva der.
35 Mbe nawe Paulo na bhandi abho bhekae Antiokia amwi na bhandi bhafu, anu bheigisishe no kusimula omusango gwa Latabugenyi.
Men Paulus och Barnabas vistades i Antiochien, lärandes och förkunnandes Herrans ord, med mångom androm.
36 Jejile jatulao naku nyafuo Paulo naika na Barnaba,” Woli chisubhe no kubhalibhatila abhasu bhulimusi no kusimula omusango gwa Latabugenyi, no kubhagonya kutyo bhali.
Men efter några dagar sade Paulus till Barnabas: Vi vilje fara tillbaka igen, och bese våra bröder, i alla städer der vi Herrans ord förkunnat hafve, huru de hafva sig.
37 Barnaba aliga nenda okumugega lindi abhe amwi nabho Yohana unu atogwaga Marko.
Men Barnabas rådde, att de skulle taga med sig Johannem, den ock Marcus kallades.
38 Mbe nawe Paulo eganilisishe ati jitali je kisi okumugega Marko, abho asigile eyo Pamfilia na atagendele nabho mu milimu.
Då ville icke Paulus, att den skulle följa dem, som hade trädt ifrå dem i Pamphylien, och icke följt dem till verket.
39 Okumala ao jibhonekanao jimamba jo okubhambhashanya bhunene kulwejo mbhaukana, Mbe Barnaba namugega Marko no kugenda mu Meli kukinga Kipro.
Och så skarp vardt deras träta, att den ene skiljdes ifrå den andra. Och Barnabas tog Marcum till sig, och seglade till Cypren.
40 Mbe nawe Paulo amusolele sila no kugenda, ejil e ayanwa na wasu mu chigogo cha Latabugenyi.
Men Paulus utvalde Silam, och for sina färde, befallder i Guds nåd af bröderna;
41 agendele atulile Shamu na kilikia, nakomesha amakanisa.
Och vandrade omkring i Syrien och Cilicien, styrkandes församlingarna.
