Ebhikolwa bhya Jintumwa 13
1 Woli mwikanisa llya Antiokia, bhaliga bhalio abhalagi abhandi amwi na bheigisha. Bhaliga Barnaba, Simeoni (unu aliga natogwa Nigeri). Lukio awa Krene, Manaeni (omuili unu atali wa manyiga ga Herode omutangasha wa lijimbho) na Sauli.
Och voro uti den församling i Antiochien någre Propheter och Lärare; ibland dem var Barnabas, och Simeon, som kallas Niger; och Lucius af Cyrenen, och Manahen, som var uppfödd med Herode Tetrarcha; och Saulus.
2 Anu bhaliga nibhamulamya Latabugenyi ne chisibho, Mwoyo Mwelu aikile, “munyaulile kumbhali Barnaba na Sauli, bhakole emilimu jinu nabhabhilikie.”
När de samme tjente Herranom, och fastade, sade den Helge Ande: Skiljer mig ut Barnabam och Saulum, till det verk, som jag hafver kallat dem till.
3 Likanisa lyejile lyamala echisibho, okusabhwa no kubhatelako amabhoko abhanu bhanu, mbe nibhabhasiga bhagende.
Då fastade de, och bådo, och lade händer på dem, och läto dem fara.
4 Kulwejo Barnaba na Sauli bhamwolobhee Mwoyo Mwelu nibhatelemuka okuja Seleukia; Okusokeyo mbhalabha KU nyanja okuja mwisinga elya Kipro.
Och som de sände voro af den Helga Anda, drogo de till Seleuciam; och seglade dädan intill Cypren.
5 Anu bhaliga mu musi gwa Salami, bhalasishe omusango gwa Nyamuanga mu mekofyanyisho ga Abhayaudi. one nokubha bhaliga amwi na Yohana Marko kuti msakisi webhwe.
Och då de voro i den staden Salamine, predikade de Guds ord uti Judarnas Synagogor; och Johannem hade de för en tjenare.
6 Bhejile bhagenda mwisiga lyona bhakiga Pafo, bhasangile munu mulebhe mulosi, Omuyaudi omulagi wo lubheyi, unu lisina lyae aliga ali Bar Yesu.
Och då de öfverfarit hade öna allt intill ( den staden ) Paphum, funno de der en trollkarl, som var en falsk Prophet, en Judo som het BarJesus.
7 Omulosi unu aliga ali amwi no Mtwale Sergio Paulus, unu aliga ali munu wo bhenge. Omunu unu abhakokele Barnaba na Sauli, kulwo kubha aganenda okungwa omusango gwa Nyamuanga.
Han var med landshöfdinganom, som het Sergius Paulus, hvilken en förståndig man var. Han kallade till sig Barnabam och Saulum, och begärade höra Guds ord.
8 Mbe nawe Elima “Omulosi ulya” (Nkokutyo lisina lyae lyagajuywe) abhaganyishe; alegejishe okumuindula omutwale ulya asoke mulikilisha.
Men trollkarlen Elymas, ty hans namn uttydes så, stod dem emot, och ville vända landshöfdingan ifrå trone.
9 Mbe nawe Sauli unu aliga nabhilikilwa Paulo, aliga ejusibhwe na Mwoyo Mwelu, Mbe namulolelela neke-neke.
Men Saulus, den ock Paulus het, full med den Helga Anda, såg på honom;
10 Mbe naika “awe omwana wa nyakusheta unu wijusibhe no bhwijigi-jigi bha bhuli nyami no bhulenga. Awe uli musoko wa bhuli chinu che chimali. Utakusiga okujiindula jinjila ja Latabugenyi, angu outula?
Och han sade: O du djefvulsbarn, full med allt bedrägeri, och med alla list, fiende till allt det rättfärdigt är, du låter icke af att förvända Herrans rätta vägar.
11 Mbe Lola woli, okubhoko kwa Latabugenyi kuli ingulu yao, na ouja okuofula. Utakulilola lisubha ko mwanya” Ao nao oluwe ne chisute nibhimugwila Elimas; Nabha okwiinda-inda aliya-la no kusabhwa abhanu bhamutangashe kwo kumugwata okubhoko.
Och nu, si, Herrans hand är öfver dig, och du skall varda blind, och icke se solena en tid långt. Och straxt föll på honom töcken och mörker; och han gick omkring, sökandes efter att någor måtte tågan vid handena, och ledan.
12 Omutwale ejile alola ganu gabhonekene, ekilisishe, kulwo kubha atang'ang'asibhwe kwo kulubhana na meigisho ga Latabugenyi.
Då landshöfdingen såg hvad skedt var, trodde han, och förundrade sig öfver Herrans lärdom.
13 Mbe woli Paulo na bhasani bhae nibhagenda mu lugendo lwa mumaji nibhasoka Pafo nibhakinga Perge mu Pamfilia. nawe Yohana abhasigile nasubha Yerusalemu.
Då Paulus, och de med honom voro, foro ifrå Papho, kommo de till Pergen i Pamphylien; och Johannes skiljdes ifrå dem, och for igen till Jerusalem.
14 Paulo no musani wae nibhagenda mulugendo lwo kusoka Perge nibhakinga Antiokia eya Pisidia. Eyo bhagendele mulikofyanyisho ku lusiku olwa isabhato nibhakinga nibhenyanja.
Men de drogo genom de landsändar ifrå Pergen, och kommo till Antiochien, i det landet Pisidien; och gingo in uti Synagogon, om Sabbathsdagen, och satte sig.
15 Bhejile bhamala okusoma ebhilagilo na bhalagi, abhatangasha bhe likofyanyisho abhasilie omusango nibhaika, “Bhaili, mkabha ne misango jo kubhatamo omwoyo abhanu anu, mwaike.”
Och sedan lagen var läsen och Propheterna, sände de öfverste af Synagogon till dem, sägande: I män och bröder, hafven I något att tala till folkets förmanelse, så taler.
16 Kulwejo Paulo emeleguyu no kubhaungisha okubhoko; aikile, “Emwe abhalume bha Israel bhanu omumwolobhela Nyamuanga, Mbe mutegeleshe.
Då stod Paulus upp, och gaf tecken med handene, att de skulle vara tyste, och sade: I män af Israel, och I som frukten Gud, hörer härtill.
17 Nyamuanga wa bhanu bhanu abha Israeli bhanu asolele bha lata weswe no kubhakola bhanu bhafu anu bhaliga bhekae mu Chalo cha Misri, na kulwo kubhoko kwae nabhatangasha.
Detta folks Israels Gud hafver utvalt våra fäder, och upphöjt folket, då de främlingar voro uti Egypti land, och fört dem derut med högom arm.
18 Mu miaka makumi gana nabhegumilisha mwibhala.
Och vid fyratio år långt led han deras seder uti öknen;
19 Wejile amala okugasingalisha amanga musanju mu Chalo cha Kanani, abhayanile abhanu bheswe echalo chebhwe okulya omwandu.
Och nederlade sjuhanda folk uti Canaans land; och skifte deras land emellan dem med lott.
20 Ganu gone gabhonekene kwiya kafu mu myaka magana gana na makumi gatanu. Okumala ebhinu bhinu bhyona, Nyamuanga nabhayana abhalamusi kukinga ku Samweli Omulagi.
Och sedan, vid femtio och fyrahundrade år, gaf han dem domare, intill Propheten Samuel.
21 Okumala ganu, abhanu mbhasabhwa Omukama, kwibhyo Nyamuanga nabhayana Sauli omwana wa Kisi, omunu wo luganda lwa Benjamini, kubha mukama kwa myaka makumi gana
Och derefter begärade de Konung; och Gud gaf dem Saul, Kis son, en man af BenJamins slägte, i fyratio år.
22 Eishe Nyamuanga namusoshako ku bhukama nabhatelako Daudi abhe mukama webhwe. Okulubhana ne bhya Daudi Nyamuanga aikile ati,”namubhene Daudi omwana wa Yese omunu unu kakondelesha omwoyo gwani; unu kajokola bhuli chinu chinu enenda.”
Sedan satte han honom af, och uppsatte öfver dem David till en Konung, hvilkom han gaf vittnesbörd, och sade: Jag hafver funnit David, Jesse son, en man efter mitt hjerta; han skall göra all min vilja.
23 Okusoka mu luganda Lwo munu unu Nyamuanga abhaletee abhaisraeli omwelusi, Yesu, lwa kutyo alagile okukola.
Af hans säd hafver Gud upptagit Israels Frälsare, Jesum, efter som han lofvat hade;
24 Gunu gwambhile okubhonekana, anu Yesu aliga achali kuja, okwamba Yohana nalasha obhubhatijo bhwo kuta ku bhanu bhona abhaisraeli.
Såsom Johannes predikade Israels folke döpelse till bättring, förr än han begynte.
25 Mbe omwene Yohana Anu aliga namalisha emilimu jae, aikile, “Omunyiganilisha ati anye nanye ga? Anye ntali ulya. Mbe mutegeleshe, unu kaja inyuma yani, niteile okugesha ebhilato bhya mu bhigele bhae.
Och när Johannes hade uppfyllt sitt lopp, sade han: Den I hållen mig före, den är jag icke; men si, han kommer efter mig, hvilkens skor jag icke värdig är draga af hans fötter.
26 Bhana bhasu, abhana bho lwibhulo lwa Abraham, na bhalya mwimwe bhanu omumulamya Nyamuanga, ni ingulu yemwe ati omusango gunu gwo mwelulo gwatumilwe.
I män och bröder, Abrahams slägtes barn, och de som ibland eder frukta Gud, eder är denna salighetenes ord sändt.
27 Mu bhalya bhanu bhekae Yerusalemu, na abhatungi bhebhwe, bhatamumenyele mu chimali, nolwo bhatagumenyele omusango gwa bhalagi bhanu abhasomwa bhuli sabhato; Kulwejo bhakumisishe omusango gwa bhalagi ogwo kumulamula Yesu kufwa.
Ty de som bodde i Jerusalem, och deras öfverste, efter de icke kände honom, eller Propheternas röster som alla Sabbather läsas, uppfyllde de dem med sin dom.
28 Nolwo kutyo bhatabhwene nsonga yona yona ye kisi yo kufwa kwa Yesu, nawe bhamusabhile Pilato amwite.
Och ändock de ingen dödssak funno med honom, beddes de likväl af Pilato, att han skulle dräpa honom.
29 Bhejile bhamala bhyona bhinu bhyandikilwe okulubhana no mwene bhamwisishe okusoka kwiti no kumumamya munfwa.
Och när de hade fullbordat allt det som skrifvet var om honom, togo de honom neder af trät, och lade honom i grafvena.
30 Mbe nawe Nyamuanga namusulula okusoka mu bhafuye.
Men Gud hafver uppväckt honom ifrå de döda;
31 Abhonekene KU nsiku nyafu kubhalya bhanu bhalibhataga nage okusoka Galilaya no kuja Yerusalemu. Abhanu bhanu woli ni bhabhambhansi bha bhanu.
Och han hafver varit sedder i många dagar af dem, som med honom uppkomne voro ifrå Galileen till Jerusalem, hvilke hans vittne äro till folket.
32 Kwibyo echibhaletela emisango jo bhwana okulubhana ne milago jinu bhasaja bheswe bhayanilwe.
Och vi förkunnom eder, att det löfte som till fäderna gjordt var, det hafver Gud fullkomnat oss, deras barnom, i det han uppväckt hafver Jesum;
33 Nyamuanga ateyeo emilago jinu kwiswe, abhana bhebhwe kwijo amusuluye Yesu no kumkola kubha muanga lindi. Gunu gwone gwandikilwe mu jabhuli eya kabhili: “Awe uli mwana wani, lelo nabha esomwana”
Såsom i andra Psalmen skrifvet är: Du äst min Son, i dag hafver jag födt dig.
34 One ejibhonekana mu chimali na ati amusuluye okusoka mubhafue koleleki omubhili gwae gwasiga kunyamuka, kaika kutya: “Enijokuyana obhulengelesi na amabhando ge chimali mu Daudi.”
Men att han uppväckte honom ifrå de döda, så att han icke skall mer igenkomma till förgängelighet, sade han så: Den nåd, som David lofvad är, skall jag eder troliga hålla.
35 Inu niyo insonga kaika one mu jabhuli eindi, “utakwikilisha omwelu wao abhonekane no bhubhosi.”
Derföre säger han ock annorstäds: Du skall icke tillstädja, att din helige skall se förgängelse.
36 Wejile Daudi amala okukolela elyenda lya Nyamuanga mu lwibhulo lwae, amamile, amamibhwe amwi na bhesemwene, na abhubhwene obhunyamuke,
Ty då David i sinom tid hade tjent Guds vilja, afsomnade han, och vardt lagd till sina fäder, och såg förgängelse.
37 Mbe nawe unu asuluywe na Nyamuanga atabhwene bhunyamke.
Men den som Gud uppväckt hafver han såg ingen förgängelse.
38 Kwibyo na jimenyekane kwimwe, Bhaili, okulabha ku munu unu okusasilwa kwe bhikayo kwasimuywe.
Så skall eder nu vetterligit vara, I män och bröder, att genom honom varder eder förkunnad syndernas förlåtelse;
39 Ku mwene bhuli unu kekilisha kabhalilwa echimali na masango gona age bhilagilo bhya Musa bhitakabhayanile chimali.
Och af allo der I icke med kunden rättfärdige varda, uti Mose lag; men hvilken som tror på denna, han varder rättfärdigad.
40 Kwibyo mubhega bhekengi ati chinu bhaikilie abhalagi chitabhonekana kwimwe:
Så ser nu till, att eder icke öfverkommer det som sagdt är i Propheterna:
41 Mbe Lola, emwe bhanu omugaya, mulugule no kusimagila; lwa kutyo enikola emilimu mu nsiku jemwe, omulimu gunu mtakutula kugwikilisha, nolwo omunu akabhelesha.”
Ser till, I föraktare, och förundrer eder, och varder till intet; ty jag skall verka i edra dagar ett verk, det I icke tro skolen, om någor det eder förtäljer.
42 Mumwanya ogwo Paulo na Barnaba Bhejile bhasokao, abhanu nibhabhasabhwa bhaike emisango jo lusiku lwa Isabhato Inu eija.
När nu Judarna voro gångne utu Synagogon, bådo Hedningarna, att de ville hafva dessa orden för dem på nästa Sabbathen.
43 Mu mwanya gwe likofyanyisho gwejile gwawa, Abhayaudi bhafu nabheikanyibhwa mu chimali bhabhalubhile Paulo na Barnaba, bhanu bhaikile nabho na nibhakomelesha bhagendelele mu chigongo cha Nyamuanga.
Då folket var åtskildt, följde Paulum och Barnabam månge Judar och gudfruktige Proselyter; till hvilka de talade, och rädde dem, att de skulle blifva stadige i Guds nåd.
44 Isabhato Inu yalubhie, kuti musi gwona gwekofanyishe okutegelesha omusango gwa Nyamuanga.
Men på nästa Sabbathen derefter församlade sig så när hele staden, till att höra Guds ord.
45 Abhayaudi Bhejile bhalola elikofyanya, mbhejula lifuwa no kwaika amasango ago gagailwe ku bhinu bhinu bhyaikwaga na Paulo no kumufuma.
Och när Judarna sågo folket, vordo de fulle med nit, och sade tvärtemot det som Paulus sade, emotsägandes och talandes hädelse.
46 Mbe nawe Paulo na Barnaba bhaikile kwo bhubhasi no kwaika, “kwaliga kuli kwa bhusi-bhusi ati omusango gwa Nyamuanga gwaikililwe kwimwe okwamba. kwo kubha mwangukuliye kula okusoka kwimwe no kwilola ati mwaliga muteile kubhona obhuwanga bha kajanende, mbe mulole echijobhaindukila abhanyamaanga. (aiōnios g166)
Då togo Paulus och Barnabas tröst till sig, och sade: Eder borde man först säga Guds ord; men efter det I drifven det ifrån eder, och hållen eder ovärdiga till evinnerligit lif, si, så vilje vi vända oss till Hedningarna. (aiōnios g166)
47 Lwa kutyo Latabugenyi Achilagilie, naika ati, “nibhateyeo emwe kuti bhelu ku bhanu bha maanga, koleleki mulete omwelulo ku mabhala gone age chalo.”
Ty Herren hafver så budit oss: Jag hafver satt dig Hedningomen för ett Ljus, att du skall vara salighet intill jordenen ända.
48 Amaanga gejile gogwa gunu, bhukondeleywe no kugukusha omusango gwa Latabugenyi. Bhafu bhanu bhasolelwe kwo bhuanga bha kajanende bhekilisishe. (aiōnios g166)
Och Hedningarna hörde detta med glädje, och prisade Herrans ord; och trodde så månge, som beskärde voro till evinnerligit lif. (aiōnios g166)
49 Omusango gwa Latabugenyi niguswila chalo chona.
Och Herrans ord vardt utspridt öfver alla den ängden.
50 Mbe nawe Abhayaudi bhabhelembelejishe bhanu bhesosishe na Abagasi abha insonga, amwi na abhatangasha bho musi. Ganu gasoelesishe Jinyako KU Paulo na Barnaba okwiya mbhabhesa anja yo lubibi lwo musi.
Men Judarna togo till att egga gudeliga och ärliga qvinnor, och de öfversta i staden; och uppväckte förföljelse emot Paulum och Barnabam, och drefvo dem utu sina landsändar.
51 Mbe nawe Paulo na Barnaba nibhakukumula oluteli mu magulu gebhwe. Okumala nibhagenda mu musi gwa Ikonia.
Men de skuddade stoftet af sina fötter på dem, och kommo till Iconien.
52 Abheigisibhwa nibhejusibhwa no kukondelwa amwi na Mwoyo Mwelu.
Och Lärjungarna vordo uppfyllde med fröjd och den Helga Anda.
