1 Abhakorintho 11
1 Mundubhilishe anye, lwakutyo anye enimulubhilisha Kristo.
Varer mine efterföljare, såsom ock jag Christi.
2 Olyanu enibhakuya kulwa kutyo omunyichuka ku magambo gona. Enibhakuya kulwa kutyo mugwatile a ijadi lwakutyo nailetele kwimwe.
Käre bröder, jag prisar eder, att I tänken på mig i all stycke, och hållen det sätt, som jag eder föresatt hafver.
3 Mbe enenda mumenye kutiya, Kristo ni mutwe gwa bhuli mulume, ko omulume ni mutwe gwo omugasi, na kutyo jili Nyamuanga ni mutwe gwa Kristo.
Så vill jag, att I veta skolen, att Christus är hvars och ens mans hufvud; men mannen är qvinnones hufvud; men Gud är Christi hufvud.
4 Bhuli mulume unu kasabhwa amo unu kasosha obhulagi aswikiliye omutwe kaswasha omutwe gwaye.
Hvar och en man, som beder, eller propheterar, och hafver något på hufvudet, han skämmer sitt hufvud.
5 Nawe omugasi unu kasabhwa amo nasosha obhulagi omutwe gwaye guli abhwelu kaswasha omutwe gwaye. Okubha kasusa kuti amwegelwe.
Men en qvinna, som beder eller propheterar med ohöljdt hufvud, hon skämmer sitt hufvud; ty det vore icke annars, än som hon vore rakad.
6 Akasanga omugasi ataswikiliye omutwe gwaye, amwege jimfwili Jaye jibhe mfuyi. Jikabha jili nswalo omugasi okutema amo okumwega jimfwili jaye, mbe aswikilile omutwe gwaye.
Vill hon icke hölja sig, så skare ock håret med af; nu, efter det står illa att henne är håret afskoret, eller afrakadt, så hölje sig.
7 Kubhaki jiteile omulume okuswikilila omutwe gwaye, kulwokubha omwene ni chijejekanyo na likusho lya Nyamuanga. Nawe omugasi nikusho lyo omulume.
Men mannen skall icke hölja sitt hufvud; ty han är Guds beläte och ära; men qvinnan är mansens ära.
8 Kulwokubha omulume atasokene no omugasi. Tali omugasi asokene no omulume.
Ty mannen är icke af qvinnone; utan qvinnan af mannenom.
9 Nolwo jitalyati omulume amogelwe okujuna omugasi. Tali omugasi amogelwe ajune omulume.
Och mannen är icke skapad för qvinnones skull; utan qvinnan för mansens skull.
10 Inu niyo insonga omugasi jimwiile okubha no olunyamo lwo obhuinga ingulu yo omutwe gwaye, kulwa injuno yo bhuinga
Derföre skall qvinnan hafva ena magt på hufvudet, för Änglarnas skull.
11 Kulwejo, Kulata bhugenyi, omugasi atakubha enyele akabha atalio omulume, nolwo omulume ona nikwo kutyo jili.
Dock är hvarken mannen utan qvinnone, eller qvinnan utan mannen, i Herranom.
12 Okubha lwakutyo omugasi asokele kumulume, nyabhuliko omulume ona asokele kumugasi. Ne ebhinu bhyona ebhisokaga ku Nyamuanga.
Ty såsom qvinnan är af mannenom, så är ock mannen genom qvinnona; men alltsammans af Gudi.
13 Mbe mulamule emwe abhene, Nibhabhushe, nijakisi omugasi okusabhwa Nyamuanga omutwe gwaye guli abhwelu?
Dömer vid eder sjelfva, om det är dägeligit, att en qvinna beder Gud ohöljd?
14 Mbe nolwo obhusimuka ona bhutabheigisha lwakutyo omulume akabha na jimfwili ndela ejimuswasha?
Eller lärer icke naturen eder det, att enom man är vanheder, om han hafver långt hår;
15 Ko obhusimuka bhutakubheigisha ati omugasi akabha na jimfwili ndela nikusho kumwene? Kulwokubha ayabhwile jimfwili ndela lwe echifwalo chaye.
Men qvinnone är ära, att hon hafver långt hår? Håret är henne gifvet till att skyla sig med.
16 Nawe omunu wonawona akabha nenda okubhambala ingulu yo omusango gunu, eswe chitali na bhutulo bhundi, nolwo amakanisa ga Nyamuanga ona gatakutula.
Är det ock någor ibland eder, den i detta ärendet enträten är, han vete, att vi hafve icke den seden; och icke Guds församlingar heller.
17 Kubhilagilo bhinu anu, nitakubhakuya. Kulwokubha mukekofyanya, mutakubhona mugaso tali omubhulwa chonachona.
Men detta måste jag befalla: Jag kan icke prisa, att I tillhopakommen, icke till förbättring, utan till förvärring.
18 Kulwokubha enungwa ati, oungwa mwekofyanya mwikanisa, umubha umutasikene, na enikilishanya nejo kutoto.
I förstone, när I kommen tillhopa i församlingene, hörer jag att ibland eder är skiljaktighet; det jag ock väl endels tror.
19 Kunsonga nibhusi bhusi bhubheo obhuyombo agati yemwe, koleleki bhanu bhekilisibhwe bhamenyekane kwimwe.
Ty ibland eder måste ju vara parti, på det de rättsinnige skola varda uppenbare ibland eder.
20 Kwolokubha mukekofyanya, echo omulya bhitali bhilyo bhyo Omukama.
När I nu tillhopakommen, så håller man då icke Herrans Nattvard.
21 Ungwa mwalya, bhuli munu kalya ebhaye wenyele nibhelabhila abhandi bhachali kulya, nolwo oundi ali no momweko, oundi atamilile.
Ty då man skall hålla nattvard, tager hvar och en sin egen nattvard framföre åt; och den ene hungrar, den andre är drucken.
22 Mtali na nyumba ejo kulilamo nokunywelamo? Mbe omuligaya likanisa lya Nyamuanga nokubheta emitima bhanu bhatali na chinu? Emwe nibhabhwileki? Nibhakuye? Nitabhakuya kulwo omusango gunu!
Hafven I nu icke hus, der I uti äta eller dricka mågen? Eller förakten I Guds församling, och skämmen dem som intet hafva? Hvad skall jag säga eder? Skall jag prisa eder? Häruti prisar jag eder intet.
23 Kulwokubha nalamiye okusoka Kumukama echo nabhayana emwe, lwakutyo Omukama Yesu, ingeta iliya bhejile bhamulila iniku, agegele omukate.
Ty jag hafver undfått af Herranom, det jag ock eder gifvit hafver: ty Herren Jesus, i den natten, då han förrådder vardt, tog han brödet;
24 Ejile amala okusima, nagubheganya naika ati, “Gunu nigwo omubhili gwani, guliwo kulwa injuno yemwe. Mukolega kutiyo mukenda okunyichuka.”
Tackade, bröt det, och sade: Tager, äter; detta är min lekamen, som för eder brytes; detta görer till min åminnelse.
25 Munjila eyo bhejile bhamala okulya nagega echikombe, naika ati, “Echikombe chinu ni mulago omuyaya mu manyinga gani. Mukolega kutyo kwiya ngendo Nyafu mukasanga ni munywa, koleleki munyichuke.”
Sammalunda ock kalken, efter nattvarden, och sade: Denne kalk är det nya Testamentet i minom blod; detta görer, så ofta I dricken, till min åminnelse.
26 Mukasanga nimulya no okunywela Echikombe chinu, omulasha olufu lwo Omukama okukingila ao alijila
Ty så ofta I äten af detta bröd, och dricken af denna kalk, skolen I förkunna Herrans död, tilldess han kommer.
27 Kulwejo, bhuli munu unu kalya omukate nokunywela Echikombe echo Omukama atambukile amalagililo, alibha eyumbakiye echikayo cho omubhili na amanyinga ago Omukama.
Hvilken nu ovärdeliga äter af detta bröd, eller dricker af Herrans kalk, han blifver saker på Herrans lekamen och blod.
28 Omunu nambe okwikeselesha omwene okwamba, niwo alye no okunywela echikombe.
Men pröfve menniskan sig sjelfva, och äte så af det brödet, och dricke af den kalken.
29 Kulwokubha unu kalya no okunywa atagajue omubhili, kalya no okunywa indamu yaye omwene.
Ty den ovärdeliga äter och dricker, han äter och dricker sig sjelfvom domen, icke åtskiljandes Herrans lekamen.
30 Inu niyo injuno abhanu bhafu agati yemwe ni bhalwaye na nibhalenga, na abhandi agati yemwe bhafuye.
Derföre äro ock månge svage och kranke ibland eder, och en stor del sofva.
31 Nawe chikekengela abhene chitaligwa mundamu.
Ty om vi sjelfve dömde oss, så vorde vi icke dömde.
32 Tali chikalamulwa no Omukama, echigonyibhwa, koleleki chasiga okulamulwa amwi ne echalo.
Men då vi dömde varde, så varde vi näpste af Herranom; på det vi icke med verldene skole fördömde varda.
33 Kulwejo, bhamula na bhayala bhasu, mukekofyanya okulya, mulindililane.
Derföre, mine käre bröder, när I tillhopakommen till att äta, så bide den ene den andra.
34 Akasanga omunu ali nainjala, alye ika owaye, koleleki mukekofyanya amwi mutakola kutyo kwa indamu. Na ingulu ya amagambo agandi ganu mwandikile, nilibha naja nilibhasombolela.
Men hungrar någor, han äte hemma; på det I icke tillhopakommen till fördömelse. Det andra vill jag skicka, när jag kommer.
