< Zefanaia 2 >

1 Tamagaze zama omane Juda vahe'mota, tamagra magopi eme eritru hiho, eme eritru hiho.
Sammelt euch zusammen, sammelt euch, o Völkerschaft, die nicht erblaßt.
2 Anumzamo'ma keagama huramantesiana knamo'ma ome'nesigeno, kagrama kagu'ama rukrahe'ma hanana knamo'ma witi honama zaho'mo ame huno eri hareno viaza huno ovanigeno, Ra Anumzamofo arimpa ahe'zama ome'nesire,
Ehe die Satzung gebiert, wie Spreu der Tag vorübergeht, ehe denn das Entbrennen des Zorns Jehovahs über euch komme, ehe der Tag des Zornes Jehovahs über euch komme.
3 tamavufga eri anteramita nemanita, Ra Anumzamo'ma hihoma hianke'ma amage'ma nentaza vahe'mota Anumzamofonku hakeho. Fatgo avu'ava zana hankavetita nehuta, tamavufga anteramita maniho. Ana'ma hanageno'a Anumzamofo arimpa he'zamo'ma esania knazupa, Agrama kegava huramantesigu'enena ontahi'naze.
Suchet Jehovah, alle ihr Sanftmütigen des Landes, die ihr nach Seinem Recht handelt! Suchet Gerechtigkeit, sucht Sanftmut, ob ihr vielleicht am Tage des Zorns Jehovahs verborgen werdet.
4 Hagi Gaza kumapina vahera omanitfa hanageno Askeloni kumara maka eri havizantfa hanageno, Astoti kumapi vahera kinagama senkeno'a ha' vahe'mo'za e'za eme zamahe panini hanage'za nefresage'za, Ekroni kumapi vahera trazama vati'netreaza hu'za maka zamahe vagaregahaze.
Denn Gazah wird verlassen sein und Aschkelon verwüstet, Aschdod am hellen Mittag ausgetrieben und Ekron ausgewurzelt werden.
5 Hageri anke'nama nemaniza Kereti vahe'mota kva hiho. Na'ankure Ra Anumzamo'a Kenani mopafima nemaniza Filistia vahe'mota keaga huramanteno, tamazeri haviza hanigeta maka vahera omanita huza fanane hugahaze hu'ne.
Wehe euch, die ihr den Landstrich des Meeres bewohnt, du Völkerschaft der Kereter; wider euch ist Jehovahs Wort, Kanaan, der Philister Land, Ich werde dich zerstören, daß niemand da wohnen soll.
6 Hagi hageri ankenaregama me'nea Filistia vahe mopafina, traza nehagesigeno, sipisipi afu'ma kegavama nehaza vahe'mokizmi nontamimo'ene sipisipi afutamimofo keginamo'ene anampina megahie.
Und es soll der Landstrich am Meere zu Wohnorten, zu Ausgrabungen der Hirten und zu Hürden des Kleinviehs werden.
7 Juda naga nofipinti vahe'ma osi'ama ofri manisaza vahe'mo'za anampina trazama nenaza afu'zamia kegava hu'za manigahaze. Ana nehu'za hanima hanige'za Askeloni vahe'mokizmi nompi umasesageno Ra Anumzana zamagri Anumzamo'a kegava hunezmanteno, zamazeri knare hugahie. Kumapinti vahe'mo'za atre'za fresageno azumateni'a nontamimpi eri nafa'a hu'za manigahaze. Na'ankure Juda vahe'mokizmi Anumzana Ra Anumzamo so'e avu'ava hune zamanteno, ete zamazeri knare nehanige'za makazampina knare hu'za manigahaze.
Und soll der Landstrich dem Überrest des Hauses Jehudah werden, sie sollen darauf weiden, am Abend in den Häusern Aschkelons sich lagern; denn Jehovah, ihr Gott, wird sie heimsuchen und zurückwenden ihre Gefangenschaft.
8 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Moapu vahemo'zane Amoni vahe'mo'zama Nagri vahe'ma huhavizama hunezmante'za kiza zokago kema hunezmante'za, mopazmima zamazeri koro hu'za erinaku'ma nehaza zana Nagra ko antahi'noe.
Ich habe Moabs Schmähen gehört und die Verhöhnungen der Söhne Amons, wie sie Mein Volk geschmäht und wider ihre Grenze sich groß gemacht haben.
9 Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Nagra kasefa hu'na mani'noa Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'na tamage huanki'na, Moapu vahe'mo'za Sodomu vahe'mo'zama hu'nazaza nehanage'za, Amoni vahera Gomora vahe'ma hu'noaza hu'na ozamatre maka zamazeri haviza hanugeno, anampina ave'ave trazamoke nehanigeno hagema kafiza eri'naza kerimoke'za hugahie. Nagri naga'ma osi'ama manisaza vahe'mo'za, ana vahe'mokizmi fenozana rohu zamare'za e'neriza, mopazmia eri nafa'a hugahaze.
Darum, bei Meinem Leben, spricht Jehovah der Heerscharen, der Gott Israels, wie Sodom soll Moab und wie Gomorrah Ammons Söhne werden, überlassen den Nesseln, und wo man gräbt Salz, und verwüstet ewiglich. Der Überrest von Meinem Volk soll sie berauben, und die übrigen Meiner Völkerschaft sollen sie beerben.
10 Hagi Moapu vahe'mo'zane Amoni vahe'mo'zama zamavufaga rama hu'naza zamofo mizama'a erigahaze. Na'ankure zamagra Monafi sondia vahe'mokizmi Ra Anumzamofo vahera huhaviza hunezamante'za, kiza zokago ke huzamante'nagu anara hugahaze.
Dies wird ihnen für ihren Stolz, daß sie schmähten und sich groß machten über das Volk Jehovahs der Heerscharen.
11 Ra Anumzamo'a maka ama mopafima me'nea havi anumzantamina eri haviza huvaga nereno, vahera zamazeri koro hugahie. Ana hanige'za kokankokama nemaniza vahe'mo'za mopazamire manitere hu'ne'za, Ra Anumzamofona monora huntegahaze.
Furchtbar wird über ihnen Jehovah sein; denn alle Götter des Landes läßt Er dahinschwinden; und sie werden Ihn anbeten, jeder Mann aus seinem Orte, alle Inseln der Völkerschaften.
12 Hagi Itiopia vahe'motanena Nagri bainati kazimo tamahe frigahie!
Auch ihr, Kuschiter; durch Mein Schwert sollen sie erschlagen werden.
13 Ra Anumzamo'a azana rusuteno noti kazigama nemaniza vahera hara hunezamanteno, Asiria vahera zamazeri haviza hugahie. Ana nehuno ugagotama hu'nea Ninive kumara eri haviza hina, vahera omanisigeno ka'ma koka fore hugahie.
Und Er wird Seine Hand ausrecken über Mitternacht, und Aschur zerstören, und Niniveh legt Er in Verwüstung, dürre wie die Wüste.
14 Hagi ana kumapina trazante afu'tamimo'za e'za anampina eme vano nehanageno, afi zagagafamo'za e'za anampina emanigahaze. Ana nehanage'za komutomo'za nontamimofo azeri hanaveti zafare umani emani hu'ne'za krafa nehanageno, zamagerumo'a zaho'ma eri kafanteti atiramino evu evu hugahie. Faragu vaziramino hihima hania haveramimo, nomofo kafaramina rehiza hugahie. Ana nehanigeno noma vazisgama hu'nea sida zafaramimo'a amate megahie.
Und in ihrer Mitte werden Herden lagern, alles wilde Tiere der Völkerschaften, so der Pelikan und der Entenadler übernachten in ihren Knäufen; im Fenster singt eine Stimme, die Öde ist auf der Schwelle, denn die Zedernbretter hat Er bloßgelegt.
15 Ninive ran kumapima nemaniza vahe'mo'za kora tusi muse nehu'za zamavufaga erisga nehu'za, zamagrama antahi'zana mago zana tavatera fore osanigeta knare huta manigahune hu'za antahi'naze. Zamagra hu'za mago kumamo'e huno tagri kuma knara osu'ne hu'za nehaza kumamo'agi menina evuramino haviza hige'za, afi zaga kfamo'za anampi eme nogi'za mani'naze. Ana hazage'za karankama evaza vahe'mo'za ana kuma'ma nege'za, kiza zokago ke hunente'za zamazana ruharakihariki hu'naze.
Das ist die Stadt, die jauchzende, die sicher dasaß, die in ihrem Herzen sprach: Ich bin es, und keine außer mir! Wie ward sie zur Verwüstung, zum Lagerplatz dem wilden Tier! Ein jeder, der an ihr vorübergeht, zischt, er schwenkt seine Hand.

< Zefanaia 2 >