< Ruku 23 >

1 Ana maka vahe'mo'za erihantage'za Paerotinte, Jisasina avre'za vu'za,
Ils se levèrent en masse, et conduisirent Jésus devant Pilate.
2 amanage hu'za erigafa hu'za naneke hunte'za, tagra konkeno ama ne'mo'a havi kante Jiu vahetia zmareno nevuno, Sisana takesi zagoa omiho nehuno, Agra'agura huno Nagra Kraisina kini mani'noe hu'ne.
Ils se mirent à l'accuser, disant: «Nous avons trouvé cet homme qui poussait notre nation à la révolte, et qui défendait de payer le tribut à César, se prétendant lui-même Messie, Roi.»
3 Ana hazageno, Paeroti'a Jisasina anage huno antahigene, Kagra Jiu vahe'mofo kinio? Jisasi'a ana kenona'a anage huno hu'ne, Ha e'i kagraka'a nehane.
Pilate l'interrogea, disant: «Tu es le roi des Juifs?» — «Tu le dis, » lui répondit Jésus.
4 Anante Paeroti'a ugagota pristi vahe'ene, ana vahe kevugura anage huno zmasamine, nagra ama ne'mofompina mago hazenke zama'a kena eri fore osue.
Pilate dit aux principaux sacrificateurs et à la foule: «Je ne trouve rien de criminel en cet homme.»
5 Hianagi zamagra hu hankveti'za, agra rama'a vahe'mokizmi zamarimpa zamazeri otino, maka Judia kaziga rempi huzami'ne. Anazamo'a Galiliti agafa huno amarera ehanati'ne.
Mais ils insistèrent, disant: «Il agite le peuple, en enseignant par toute la Judée, après avoir commencé par la Galilée, et être venu jusqu'ici.»
6 Paeroti'a ana naneke nentahino, Jisasi'a Galili ne' mani'neo huno hu'ne.
Pilate, entendant nommer la Galilée, demanda si cet homme était Galiléen;
7 Hagi Paerotima antahiama, Jisasi'a Heroti kvagri'nea mopafinti e'ne nehuno'a, Herotinte hunte'ne. Heroti'a ana knafina Jerusalemi emaninegeno huntege'za avare'za vu'naze.
et ayant appris qu'il était de la juridiction d'Hérode, il le renvoya à Hérode, qui était aussi à Jérusalem en ces jours-là.
8 Herotinte avare'za vazageno, Heroti'a Jisasima negeno'a tusi muse hu'ne. Na'ankure Jisasina agenke'a hakare zupa antahitere nehuno, magokna Agra kaguvaza eri fore hanigena kesue huno antahinegu hu'ne.
Hérode eut une grande joie de voir Jésus, car depuis longtemps il en avait le désir, parce qu'il avait entendu parler de lui, et qu'il espérait le voir faire quelque miracle.
9 Heroti'a rama'a antahige naneke hianagi, Jisasi'a kenona'a osu mani'ne.
Il lui adressa un grand nombre de questions, mais Jésus ne lui répondit rien.
10 Hagi ugagota pristi vahe'mo'zane, kasegere ugota hu'naza vahe'mo'za, anante oti'za mani'ne'za, hu hankveti'za Jisasina kegaga hunte'naze.
Or les principaux sacrificateurs et les scribes étaient là, qui l'accusaient avec véhémence;
11 Hanki Heroti'ene sondia vahe'ane, Jisasina revatga vatago nehu'za, azanava anteza azeri haviza hute'za, knare avonke kukena eri antaninente'za, huzmantege'za Paerotinte ete avre'za vu'naze.
mais Hérode avec sa garde le traita avec mépris: il le fit revêtir par dérision d'un magnifique manteau, et le renvoya à Pilate.
12 Na'ankure zanagra kora ha' vahe tro hune manina'ankino, ana knazupage, Paeroti'ene Herotikea erimago zanarimpa hu'na'e.
Le jour même, Pilate et Hérode devinrent amis, d'ennemis qu'ils étaient auparavant.
13 Hagi Paeroti'a ugota pristi vahezagane, kva vahezagane, vahetamine kehutru huno,
Pilate, ayant assemblé les principaux sacrificateurs, les sénateurs et le peuple, leur dit:
14 anage huno zamasami'ne, Ama ne'ma avretma nagritema aza nekura hutma, vahetamina avreno havi kante nevie hutma hazanagi keho, nagrama tamagri tamavuga Agri'ma rezaganena koana, tamagrama hunentaza kemofona agafa'a kena erifore osue.
«Vous avez traduit devant moi cet homme, comme excitant le peuple à la révolte, et, après l'avoir interrogé en votre présence, je ne l'ai trouvé coupable d'aucun des crimes dont vous l'accusez.
15 Heroti'enena magozahu antahintahi hu'negu, ama nera huntegeno tagritega e'ne. Antahiho, ama nera magore huno ahefriga hazenke osu'ne.
Hérode non plus, car je vous ai renvoyés à lui, et, vous le voyez, cet homme n'a rien fait qui mérite la mort.
16 E'ina hu'negu, kanonkeve amitena atresugeno vugahie huno Paeroti'a hu'ne.
Je le relâcherai donc, après l'avoir fait châtier.»
17 [Amanahukna nehazane, kafune kafunena Anumzamo'ma Israeli vahema ozamahe zamagtere'negu antahimi ne'za neknarera, Paeroti'a kina nompinti mago vahe kazufe zamitere nehiane.]
[Or il était obligé à chaque fête de leur relâcher un prisonnier]
18 Hianagi maka vahe'mo'za ranke hu'za kezati'za, Jisasina avreta ome ahenefrita, Barabasi katufe tamio! hu'naze.
Mais ils crièrent tous à la fois: «Fais-le mourir! Relâche-nous Barabbas.»
19 [Barabasi'a, Jerusalemi rankumate kamani vahe ha' renezmanteno, mago vahe ahefrigeza kina huntageno mani'nea nere.]
Ce Barabbas avait été mis en prison pour une sédition qui avait eu lieu dans la ville, et pour un meurtre.
20 Paeroti Jisasima atresigeno vanigu, mago'ene veara zamantahigene.
Pilate, qui désirait relâcher Jésus, les harangua donc de nouveau;
21 Hianagi zamagra mago'ane kezatiza, Rugeka zafare aheta hantiho! Rugeka zafare aheta hantiho! Huza nehazageno,
mais ils répondirent par les cris de «crucifie-le! crucifie-le!»
22 Paeroti'a mago'ene 3'a zupa zamantahigeno, Nagafarere? Nankna hazenke ama ne'mo'a hu'negeta nehaze? Nagrama kena eri fore'ma huana, friga hazenke'a osu'ne. E'ina hu'negu nagra kanonkeve amitena atresugeno vugahie.
Il leur dit pour la troisième fois: «Quel mal a-t-il donc fait? Je n'ai rien trouvé en lui qui mérite la mort; je le relâcherai donc, après l'avoir fait châtier?»
23 Hianagi zamagra kazigazi hu'za, rankefinti antahige'za, Rugeka zafare ahefrio hu'zama hazankemo, Paerotina agu'a azeri rukrehe hu'ne.
Mais ils insistèrent, demandant à grands cris qu'il fût crucifié, et leurs clameurs et celles des principaux sacrificateurs prévalurent,
24 Hagi kema hazare, Paeroti'a antahintahi'a retrohuno Jisasinkura ahefriho hu'ne.
et Pilate prononça que ce qu'ils demandaient serait exécuté:
25 Hagi zamagrama kamani vahe ha' renezmanteno vahe zamahe fri'nege'za kina hunte'naza neku'ma antahigaza ne' katufe nezamino, hanki Jisasina ahefrisunema hazagu avarezami'ne.
il leur relâcha celui qui avait été mis en prison pour sédition et pour meurtre, et qu'ils réclamaient; et il leur abandonna Jésus.
26 Jisasima avare'za nevazageno mago Sailiniti (Afrika) nera agi'a Saimonikino, Jerusalemi ne-ege'za kantega ome nege'za, Jisasi rugeka zafa erio hu'za eri kofintageno erino Jisasina avaririno vu'ne.
Comme ils l'emmenaient au supplice, ils prirent un nommé Simon, de Cyrène, qui venait des champs, et ils le chargèrent de la croix, pour qu'il la portât derrière Jésus.
27 Jisasina tusi'a vea kevumo'za avaririza nevazageno, ananpina mago'a a'nenagamo'za zamasunku hunente'za, zavite'za vu'naze.
Or, Jésus était suivi d'une grande foule de peuple, et particulièrement de femmes qui se frappaient la poitrine et pleuraient sur lui.
28 Hianagi Jisasi'a rukrahe huno nezmageno amanage huno zamasmi'ne, Jerusalemi kumate a'nemota nagrikura zavira oteta, tamagragu'ene mofavretamigu'enenku zavira ateho.
Il se tourna vers elles, et leur dit: «Filles de Jérusalem, ne pleurez pas sur moi, mais pleurez sur vous-mêmes et sur vos enfants;
29 Antahiho, mago kna ne-eankiza vahe'mo'za anage hugahaze, narvo a'ne mo'zane, mofavre onte'anene, mofavre ami anuntage nosnamo'za muse hiho hu'za hugahaze.
car les temps viennent où l’on dira: «Heureuses les stériles! Heureux le sein qui n'a point enfanté! Heureuses les mamelles qui n'ont point nourri!»
30 Ana nehu'za zamagra agafa huza, ra agonamoka ankrisenka refiteranto, hu'za nehu'za, osi 'agonagura refiteranto hu'za hugahaze. (Hos 10:8)
Alors on se mettra à dire aux montagnes: «Tombez sur nous; » et aux collines: «Couvrez-nous; »
31 Na'ankure kasefa huno me'nenia zafamofoma e'inahuma huntesuza, osapa zafamofona inanknaza fore hugahie?
car si l'on fait ces choses au bois vert, que fera-t-on au bois sec?»
32 Tare kumzafa netrene, Jisasine magoka zanahe frisazegu zanavre'za vu'naze.
Les soldats conduisaient en même temps deux malfaiteurs pour être mis à mort avec lui.
33 Aseni zaferine (Golkote) nehaza agonarema zamagra vute'za, Jisasine tare kumzafa netrena keka zafare zamahe'za hanti'naze. Magomofona Jisasi azantmaga ahe'za nehantiza, magomofona aza hoga hanti'naze.
Quand ils furent arrivés au lieu appelé Calvaire, ils y crucifièrent Jésus, ainsi que les malfaiteurs, l'un à sa droite, l'autre à sa gauche;
34 Hianagi Jisasi'a anage hu'ne, Nafanimoke, ontahine'za anara nehazanki, kumizmia atrezmanto. Anage nehige'za sondia vahe'mo'za zaza kena'a refko huza erinaku taisi zokogo re'naze. (Sam-Zga 22:18)
et Jésus dit: «Père, pardonne-leur, car ils ne savent ce qu'ils font.» Ils se partagèrent ses vêtements en les tirant au sort.
35 Ana nehazageno, hakare veamo'za anante otine'za uruha nehazageno, kva vahe'mo'zanena azanvanke hunte'za, vahe'mokizmia zamza nehia neki, Anumzamo huhamprintenemo Kraisi'ma mani'nesuno'a atregeno agra'a agu'vazisnigura kamaneno hu'za nehazageno,
Le peuple était là qui regardait. Les sénateurs se moquaient et disaient: «Il en a sauvé d'autres, qu'il se sauve lui-même, s'il est le Messie, l'élu de Dieu.»
36 sondia vahe'mo'zanena azanava ke nehu'za, akahe'nea waini tina eme nemiza,
Les soldats aussi, s'approchant pour lui présenter du vinaigre, le raillaient,
37 Kagra Jiu vahe'mokizmi kinima mani'nesunka, kagra ka'a kaguvazio! hu'za hu'naze.
et disaient: «Si tu es le roi des Juifs, sauve-toi toi-même.»
38 Hanki asenirega anage hu'za avona kreza ome hentenaze, ama'i Jiu vahe'mokizmi kinie.
Il y avait même une inscription au-dessus de sa tête, portant: «Celui-ci est le Roi des Juifs.»
39 Mago kumzafa ne'ma aheza hantinaza nemo'enena Jisasina kesuno, Kagra Kraisiga omaninano? Kagraka'a kagu'nevazinka, tagri'enena taguvzio!
L'un des malfaiteurs pendus à la croix, l'injuriait, disant: «N'es-tu pas le Messie? Sauve-toi toi-même, et nous avec toi.»
40 Hianagi mago'mo'a azerikorino, kagra Anumzamofonkura korera nosano? Ana mikomota anahukna knazampi mani'none.
Mais l'autre le reprenait: «N'as-tu point de crainte de Dieu, toi qui subis le même jugement?
41 Tagra tamage huta hazenke hu'noa zamofo nona'a, eriga knaza eneru'e. Hianagi ama ne'mo'a mago hazenke osu'ne.
Pour nous, c'est justice; car nous recevons la peine que nos crimes ont méritée; mais lui, il n'a rien fait de mal.»
42 Anantera anage huno ana ne'mo'a hu'ne, Jisasiga hihamukafima manisunka kagesa antahinamio.
Et il dit à Jésus: «Souviens-toi de moi, quand tu seras dans ton règne.»
43 Higeno Jisasi'a anage huno ana nera asami'ne, Tamage hu'na negasamue, kagra menina Nagrane mona avasese zama'ane kumapina Paradaisi umanigahane.
Et Jésus répondit: «Je te dis en vérité, qu'aujourd'hui même tu seras avec moi dans le paradis.»
44 Hagi 12 kilokinaza higeno, maka mopafina hanimo refitegeno, kinaga 3 kilokuma higeno rumsa hu'ne.
Il était déjà environ la sixième heure, quand des ténèbres se répandirent sur tout le pays jusqu’à la neuvième heure.
45 Na'ankure zagemo'a ananknafina remsa osu'ne. Hagi ra mono nompi tafinaza tavravemo'a amu'nompinti ruhakeke huno fenkamu uramine.
Le soleil pâlit; le voile du temple se déchira par le milieu;
46 Jisasi'a ranke huno, Nafa'nimoka kagri kazampi avamuni'a antoe nehuno vagare asimu atreno frine. (Sam-Zga 31:5)
et Jésus s'écria d'une voix forte: «Père, je remets mon esprit entre tes mains.» En prononçant ces mots, il expira.
47 Sondia vahe'mokizmi kva ne'mo'a anazama hiazama negeno'a, agafa huno Anumzamofo agi erisaga nehuno, tamage ama fatgo nekino hazenkea omnene hu'ne.
Le centurion, témoin de ces événements, donna gloire à Dieu, disant: «Assurément cet homme était juste; »
48 Hanki maka vea kevumo'za anazama fore hu'neaza ome kete'za ne-eza, zamasunku zampi zamarimpare zamaza refiteriri hu'za vu'naze.
et les foules que ce spectacle avait attirées, voyant ce qui s'était passé, s'en retournaient toutes en se frappant la poitrine.
49 Hanki maka Jisasi rone'amo'zane, Galili kazigati Agrane e'naza a'nanemo'zane, ogantu umani'ne'za ana zama fore hiazana ke'naze.
Mais tous ceux qui connaissaient Jésus, et les femmes qui l'avaient suivi de Galilée, se tenaient là, à l'écart, regardant ce qui se passait.
50 Mago nera Josefe'e nehaza nekino knare huno fatgo avu'va ene ne', kanisol vahe'pina mani'ne.
Il y avait un sénateur, nommé Joseph, homme droit et juste,
51 Kanisol vahe'mo'za Jisasima ahenakuma kema retroma hazankerera agra mago rimpa osu'nea nere. Ana nera Jiu vahe'mofo rankumapinti Aramatia nekino, Anumzamofo kumaku avega ante'ne.
qui ne s'était associé ni au dessein, ni aux actes des autres sénateurs; il était originaire d'Arimathée. ville des Juifs, et il attendait le royaume de Dieu.
52 Ana ne'mo'a Jisasi avufga erino ome asentenigu, Paeroti ome antahigeteno,
Il se rendit auprès de Pilate et lui demanda le corps de Jésus.
53 vuno rugeka zafareti Jisasi avufga ome eri fenkma atreno, efeke tavravefi anovazino erino have fregeno hanagatinte'nea kampi ome antene. Magore huno ana havegampina kora fri vahera ome ontenefi ome ante'ne.
Il le descendit de la croix, l'enveloppa d'un linceul, et le déposa dans un sépulcre taillé dans le roc, où personne n'avait encore été mis.
54 Mani fruhu kna (Sabat) eza hige'za ana knarera retrotra nehaza kna fore hu'ne.
C'était le jour de la préparation, et le sabbat allait commencer.
55 Galiliti Jisasi amagema ante'za e'naza a'nemo'za, ana havegampima avufga'ama antazana ke'naze.
Les femmes qui étaient venues de la Galilée avec Jésus, ayant accompagné Joseph, virent le sépulcre et la manière dont le corps de Jésus y fut placé,
56 Anante rukrahe hu'za vu'za mana nentake'zane, masavene retro ome hu'naze. Mani fruhu kna (Sabat) zupa kasegemoma hu'nea kante anteza manigsa hu'naze.
puis, s'en étant retournées, elles préparèrent des aromates et des parfums.

< Ruku 23 >