< 2 Kva 14 >

1 Hanki Jehohasi nemofo Jehoasi'ma tare kafuma Israeli vahe kinima nemanigeno'a, Juda vahe kini ne' Joasi nemofo Amasi'a Juda vahe kinia efore huno mani'ne.
Dans la deuxième année du règne de Joas, fils de Joachaz, roi d’Israël, Amacia, fils de Joas, devint roi de Juda.
2 Amasia'a 25fua kafu nehuno kinia efore huno, Jerusalemia mani'neno 29ni'a kafufi kini eri'zana eri'ne. Hagi nerera agi'a Jehoadinikino Jerusalemiti a' mani'ne.
Agé de vingt-cinq ans lors de son avènement, il régna vingt-neuf ans à Jérusalem. Le nom de sa mère était Yehoaddân, de Jérusalem.
3 Hanki Amasia'a Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'avaza hu'ne. Hianagi negeho Devitima hu'nea knara osu'neanki, maka zama tro'ma hu'neana nefa Joasi'ma hu'nea avu'avaza amage anteno hu'ne.
Il fit ce qui est droit aux yeux de l’Eternel, non à la vérité autant que son aïeul David, mais il suivit en tout l’exemple de Joas, son père.
4 Ana nehuno havi anumzama mono'ma hunentaza agona kumatamina eri havizana osu'nege'za, anantega vu'vava hu'za ofa ome Kresramana nevu'za, mnanentake zana tevefi kremna vu'naze.
Néanmoins, les hauts-lieux ne disparurent pas: le peuple continua d’offrir des sacrifices et de l’encens sur les hauts-lieux.
5 Hanki henka Amasia'ma kinima mani hankavema netino'a, nefama ahe fri'naza vahera, zamahe fri'ne.
Lorsque la royauté se trouva consolidée entre ses mains, il frappa ses serviteurs qui avaient assassiné le roi son père.
6 Hianagi anama zamahe fri'za vahe'mokizmi mofavre nagara zamahe ofri'naze. Na'ankure Ra Anumzamo'ma Mosese'ma asamigeno kasege avontafepima krente'neana, nefa'ma hu'nesia kumitera mofavre'a ahe ofrisigeno, mofavre'amo'ma hu'nesia kumitera nefana ahe ofrigahie. Hianagi magoke magokemo'ma agra'ama hu'nesia kumite zamahe fritere hugahaze hu'ne.
Mais il ne fit point périr les enfants des meurtriers, suivant en cela ce qui est écrit dans le livre de la Loi de Moïse, promulguée par l’Eternel: "Les parents ne seront pas mis à mort à cause des enfants, ni les enfants à cause des parents; mais chacun subira la mort pour son seul méfait."
7 Hanki mago zupa Amasia'ene sondia naga'amo'za, hage nehaza agupofi Idomu sondia vahera 10tauseni'a hara huzmagatenere'za, Selae nehaza rankumara eri'naze. Ana hute'za ana rankuma'ma kasefa agima ami'nazana Joktelie hazage'za, meninena ana agi nehaze.
Le même Amacia tua à Edom, dans la vallée du Sel, dix mille hommes et conquit Séla par la guerre. Il donna à cette ville le nom de Yokteël, qu’elle porte encore aujourd’hui.
8 Mago'a kna evutegeno Amasia'a mago'a vahe huzmantege'za ke eri'za Jehu negeho Jehoahasi nemofo Israeli kini ne' Jehoasintega vu'naze. Ana vahe'mo'za Joasinte vu'za amanage hu'za ome asmi'naze, Kini ne' Amasia'a tamagri Israeli nagamotma ha' eme huramantegahue huno hu'ne.
Ensuite Amacia envoya des messagers à Joas, fils de Joachaz, fils de Jéhu, lui faisant dire: "Allons nous mesurer ensemble!"
9 Hianagi Israeli kini ne' Jehoasi'a amanage huno Juda kini ne' Amasia kerera kenona huno kea atrente'ne, Mago Lebanoniti ave've trazamo amanage huno kea atrentegeno mago Lebanoni me'nea sida zafarega vu'ne. Kagra mofaka'a atregeno nagri ne'mofavremo a' avreno hu'ne. Hanki ave've trazamo'ma anagema hutegeno'a, Lebanoniti mago afi zagamo eno, ana ave've trazana agiareti rentrako higeno haviza hu'ne.
Joas, roi d’Israël, adressa à son tour ce message à Amacia, roi de Juda: "Le buisson sur le Liban fit dire au cèdre dix Liban: Accorde ta fille comme épouse à mon fils. Mais une bête sauvage du Liban vint à passer et écrasa le buisson.
10 Anagema huteno'a Amasia kerera mago'ene amanage huno kea atrente'ne, Kagrama Idomu vahe'ma ha'ma huzmagatere'nana zanku musenkase hunka rankagia enerine. E'ina hu'negu nonka'afi mani'nenka ana musenkasea huo, kagrama ha'ma eme hurantesunka, kagra haviza nehananke'za, Juda vahe'mo'zanena haviza hugahaze.
A la vérité, tu as battu Edom et ton cœur s’est gonflé. Garde ton honneur et reste à la maison. Pourquoi courir au-devant d’un désastre et t’exposer à tomber, toi et Juda avec toi?"
11 Hianagi Amasia'a anankea ontahi'ne. Ana higeno Israeli kini ne' Jehoasi'a sondia naga'ane vuno, Juda vahe'mokizmi mopafi me'nea rankuma Betsemesi kumate Amasiane sondia naga'anena hara ome huzmante'naze.
Mais Amacia ne voulut rien entendre. Alors Joas, roi d’Israël, monta, et ils en vinrent aux mains, lui et Amacia, roi de Juda, à Beth-Chémech, sur le territoire de Juda.
12 Hanki ana hapina Israeli naga'mo'za Juda nagara hara huzmagatere'naze. Anama hazage'za maka Juda sondia vahe'mo'za atre'za koro fre'za seli nonkuma zamirega ete'za vu'naze.
Juda essuya une défaite devant Israël, et ils s’enfuirent tous dans leurs tentes.
13 Hanki Israeli kini ne' Jehoasi'a Juda kini ne' Ahasia negeho Joasi nemofo Amasiana Betsemesi rankumate azerino kina hunte'ne. Anama huteno'a Jehoasi'a sondia naga'ane Betsemesitira atre'za Jerusalemi rankumate uhanatite'za, Jerusalemi rankumamofo have kegina, Efraemi rankafanteti agafa huteno vuno ome renagentetema me'nea kahante vu'neana, 184'a mitanaza ana kegina ru faragu farage vazi'za eri haviza hutre'naze.
Quant à Amacia, roi de Juda, fils de Joas, fils d’Achazia, Joas, roi d’Israël, le fit prisonnier à Beth-Chémech; ensuite, il se rendit à Jérusalem, dont il abattit le rempart, depuis la porte d’Ephraïm jusqu’à la porte de l’Angle, sur une longueur de quatre cents coudées.
14 Ana'ma huteno Jehoasi'a Ra Anumzamofo mono nompi umarerino ana maka goline silvane, anampima me'nea zantamina, ana maka enerino, kinimofo nompima zagoma nentafima marerisa fenozama me'nea zantaminena eri vagare'ne. Ana nehuno mago'a vahera zamahe ofri zamavareno Sameria vu'ne.
Il enleva tout l’or et l’argent, et tous les vases qui se trouvaient dans la maison de Dieu et dans les trésors du palais royal ainsi que les otages, et s’en retourna à Samarie.
15 Hanki Israeli kini ne' Jehoasi'ma kinima mani'nea knafima hankave eri'zama enerino, ruga'a zantamima tro'ma hu'nea zamofo agenkene, Juda kini ne' Amasiama ha'ma hugatere'nea zamofo agenkenena Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
Quant au surplus des faits accomplis par Joas, ses exploits et ses luttes avec Amacia, roi de Juda, ils sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
16 Hanki Jehoasi'a frige'za Israeli kini vahe'ma asenezmantafi Sameria asente'naze. Ana hutazageno Jeroboamu'a nefa nona erino kinia mani'ne.
Joas s’endormit avec ses aïeux et fut enterré à Samarie à côté des rois d’Israël. Jéroboam, son fils, lui succéda dans la royauté.
17 Hagi Israeli kini ne' Joasi ne'mofo Jehoasi'ma fritegeno'a, Juda kini ne' Jehoasi nemofo Amasia'a 15ni'a kafu maniteno henka fri'ne.
Après la mort de Joas, fils de Joachaz, roi d’Israël, Amacia, fils de Joas, roi de Juda, régna encore quinze ans.
18 Hagi Amasiama mago'a zama tro'ma hu'nea zamofo agi agenkea, Juda kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
Le reste des actes d’Amacia se trouve consigné dans le livre des annales des rois de Juda.
19 Hagi Amasia'ma Jerusalema mani'nege'za mago'a vahe'mo'za ahe frinaku kea retro hu'naze. Ana nanekema Amasia'ma nentahino'a, atreno koro freno Lakisi rankumate vu'ne. Hianagi mago'a vahe huzmantage'za vu'za Lakisi rankumate ome ahe fri'naze.
On forma un complot contre lui à Jérusalem; il se réfugia à Lakhich. On envoya des gens à sa poursuite dans cette ville, et ils l’y mirent à mort.
20 Anama hute'za Amasia avufga hosi afu agumpi erinte'za eri'za e'za, Jerusalemi Deviti rankumapi afahe'ima asenezmantazafi asente'naze.
Puis on le transporta à dos de cheval, et il fut enseveli à Jérusalem, avec ses aïeux, dans la Cité de David.
21 Anante maka Juda vahe'mo'za oti'za Amasia nemofo Azariana nefa no erino kini mani'nogu azeri oti'naze. Hagi 16ni'a kafu nehige'za Azariana kinia azeri fore hu'naze.
Tout le peuple de Juda prit Azaria, alors âgé de seize ans, et le proclama roi à la place de son père Amacia.
22 Hagi Amasia'ma fritegeno'a henka, Azaria'a kinima nemanino'a, ete Elati rankumara eriteno, ana kuma'ma havizama hu'neama'a eriso'e hu'ne.
Il rebâtit Elat et la restitua à Juda, après que le roi se fut endormi avec ses aïeux.
23 Hagi Joasi nemofo Amasia'ma Juda vahe kinima manino egeno 15nima hia kafufi, Jehoasi nemofo Jeroboamu'a Israeli vahe'mokizmi kinia fore huteno, 41ni'a kafufi Sameria kinia manino kegava hu'ne.
La quinzième année d’Amacia, fils de Joas, roi de Juda, Jéroboam, fils de Joas, devint roi d’Israël à Samarie, où il régna quarante et un ans.
24 Hagi agra Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza huno, Nebati nemofo nampa 1ni Jeroboamu'ma kumi nehuno Israeli vahe zamatufege'za hu'naza kumira, amefi huomino, ana kumira agranena zamavaririno hu'ne.
Il fit le mal aux yeux de l’Eternel, et n’évita aucun des pêchés de Jéroboam, fils de Nebat, qui avait égaré Israël.
25 Hagi Israeli vahe mopama ha' vahe zamazampima me'nea mopama nampa 2 Jeroboamu'ma ete eri'nea mopamofo agema'amo'a noti kaziga Lebo-Hamatiti agafa huteno, uramino fenkamu sauti kaziga fri hagerintega vu'ne. Hagi ana mopama eri'neana Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'ma, Kathefa kumateti kasnampa ne' Amitai nemofo Jona agipima huvazino hu'nea nanekemo nena'a efore hu'ne.
Il rétablit la frontière d’Israël depuis les environs de Hamat jusqu’à la mer de la Plaine, accomplissant la parole de l’Eternel, Dieu d’Israël, énoncée par l’organe de son serviteur Jonas, fils d’Amittaï, le prophète originaire de Gath-Hahêfer.
26 Hagi Israeli vahe'mo'zama tusi zamatazampima mani'naza zana Ra Anumzamo'a keno antahino hu'ne. Hagi kazokzo eri'za vahero, amne vahero ana knazampike manizageno mago'mo'e huno zamazama huga vahera omanigeno, Ra Anumzamo'a Jeroboamu aza higeno anara hu'ne.
L’Eternel avait, en effet, vu la misère extrêmement cruelle d’Israël, son manque de ressources, grandes ou petites, sans personne pour lui prêter assistance.
27 Hanki Ra Anumzamo'a Israeli nagara ama mopa agofetutira zamahe vagaregahue hunora osu'neankino, Joasi nemofo Jeroboamumpi sotu huno, Israeli nagara zamagu'vazi'ne.
Ne voulant pas effacer le nom d’Israël de dessous les cieux, l’Eternel leur porta secours par la main de Jéroboam, fils de Joas.
28 Hagi Jeroboamu'ma kinima fore huno mani'nea knafima fore hu'nea zane, mago'a zama tro'ma hu'nea zamofo agenkene, Damaskasine Hamati rankumatrema ha'ma huno ete eri'nea zamofo agenkea Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
Le reste des actes de Jéroboam, tous les faits accomplis par lui, les victoires qu’il remporta et qui lui permirent de restituer à Israël Damas et Hamat, jadis possessions de Juda, tout cela est consigné dans le livre des annales des rois d’Israël.
29 Hagi nampa 2 Jeroboamu'a frige'za afahe'ima asenezmantazafi asentazageno, nemofo Zekaraia'a nefa no erino Israeli vahe kinia mani'ne.
Jéroboam s’endormit avec ses aïeux, les rois d’Israël, et son fils Zacharie lui succéda sur le trône.

< 2 Kva 14 >