詩篇 55
1 ダビデうたのかみに琴にてうたはしめたる教訓のうた 神よねがはくは耳をわが祈にかたぶけたまへ わが懇求をさけて身をかくしたまふなかれ
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
2 われに聖意をとめ 我にこたへたまへ われ歎息によりてやすからず悲みうめくなり
Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
3 これ仇のこゑと惡きものの暴虐とのゆゑなり そはかれら不義をわれに負せ いきどほりて我におひせまるなり
vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
4 わが心わがうちに憂ひいたみ死のもろもろの恐懼わがうへにおちたり
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
5 おそれと戦慄とわれにのぞみ甚だしき恐懼われをおほへり
Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
6 われ云ねがはくは鴿のごとく羽翼のあらんことを さらば我とびさりて平安をえん
Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
7 みよ我はるかにのがれさりて野にすまん (セラ)
Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
8 われ速かにのがれて暴風と狂風とをはなれん
Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
9 われ都のうちに強暴とあらそひとをみたり 主よねがはくは彼等をほろぼしたまへ かれらの舌をわかれしめたまへ
Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
10 彼等はひるもよるも石垣のうへをあるきて邑をめぐる 邑のうちには邪曲とあしき企圖とあり
Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11 また惡きこと邑のうちにあり しへたげと欺詐とはその街衢をはなるることなし
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12 われを謗れるものは仇たりしものにあらず もし然りしならば尚しのばれしなるべし 我にむかひて己をたかくせし者はわれを恨みたりしものにあらず若しかりしならば身をかくして彼をさけしなるべし
Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13 されどこれ汝なり われとおなじきもの わが友われと親しきものなり
Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14 われら互にしたしき語らひをなし また會衆のなかに在てともに神の家にのぼりたりき
du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
16 されど我はただ神をよばんヱホバわれを救ひたまふべし
Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17 夕にあしたに昼にわれなげき且かなしみうめかん ヱホバわが聲をききたまふべし
Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18 ヱホバは我をせむる戦闘よりわが霊魂をあがなひいだして平安をえしめたまへり そはわれを攻るもの多かりければなり
Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19 太古よりいます者なる神はわが聲をききてかれらを惱めたまべし (セラ) かれらには変ることなく神をおそるることなし
Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
20 かの人はおのれと睦みをりしものに手をのべてその契約をけがしたり
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
21 その口はなめらかにして乳酥のごとくなれどもその心はたたかひなり その言はあぶらに勝りてやはらかなれどもぬきたる劍にことならず
Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
22 なんぢの荷をヱホバにゆだねよさらば汝をささへたまはん ただしき人のうごかさるることを常にゆるしたまふまじ
Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
23 かくて神よなんぢはかれらを亡の坑におとしいれたまはん血をながすものと詭計おほきものとは生ておのが日の半にもいたらざるべし 然はあれどわれは汝によりたのまん
Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
