< サムエル記Ⅰ 30 >

1 さてダビデとその従者たちが三日目にチクラグにきた時、アマレクびとはすでにネゲブとチクラグを襲っていた。彼らはチクラグを撃ち、火をはなってこれを焼き、
David hoi angmah ih kaminawk loe Ziklek vangpui to ni thumto hoiah phak o, to naah Amalek kaminawk mah aloih bang hoiah Ziklek to tuk o; Ziklek to tuk o moe, hmai hoiah qoeng o.
2 その中にいた女たちおよびすべての者を捕虜にし、小さい者をも大きい者をも、ひとりも殺さずに、引いて、その道に行った。
Nihcae mah to ah kaom mitong hoi nawktanawk to maeto doeh hum o ai; toe nongpatanawk to naeh o moe, misong ah hoih o.
3 ダビデと従者たちはその町にきて、町が火で焼かれ、その妻とむすこ娘らは捕虜となったのを見た。
David hoi anih ih kaminawk Ziklek vangpui to phak o naah, khenah, vangpui loe hmai hoiah qoeng o moe, nihcae ih zu, a caanawk hoi canunawk to naeh pae o ving boeh.
4 ダビデおよび彼と共にいた民は声をあげて泣き、ついに泣く力もなくなった。
To pongah David hoi anih ih kaminawk loe thazok o moe, qah thai ai khoek to tha hoiah qah o.
5 ダビデのふたりの妻すなわちエズレルの女アヒノアムと、カルメルびとナバルの妻であったアビガイルも捕虜になった。
David ih zu hnik, Jezreel vangpui ih Ahinoam hoi Karmel vangpui ih Nabal zu Abigail doeh naeh pae o ving.
6 その時、ダビデはひじょうに悩んだ。それは民がみなおのおのそのむすこ娘のために心を痛めたため、ダビデを石で撃とうと言ったからである。しかしダビデはその神、主によって自分を力づけた。
David loe paroeai poek angpho; kaminawk loe angmacae ih canu hoi capanawk nuiah palungset o pongah, David to thlung hoiah vah han thuih o; toe David loe Angraeng oephaih hoiah oh.
7 ダビデはアヒメレクの子、祭司アビヤタルに、「エポデをわたしのところに持ってきなさい」と言ったので、アビヤタルは、エポデをダビデのところに持ってきた。
To naah David mah Ahimalek capa qaima Abiathar khaeah, Kahni to na sin ah, tiah a naa. To naah Abiathar mah kahni to David hanah a sin pae.
8 ダビデは主に伺いをたてて言った、「わたしはこの軍隊のあとを追うべきですか。わたしはそれに追いつくことができましょうか」。主は彼に言われた、「追いなさい。あなたは必ず追いついて、確かに救い出すことができるであろう」。
David mah Angraeng khaeah, Hae misatuh kaminawk hae ka patom han maw? Ka kae tih maw? tiah a dueng. Anih mah, Patom ah, na kae ueloe, nihcae to na pahlong boih let tih, tiah pathim pae.
9 そこでダビデは、一緒にいた六百人の者と共に出立してベソル川へ行ったが、あとに残る者はそこにとどまった。
To pongah David loe angmah ih kami cumvai tarukto hoiah caeh, Besor vacong to a phak o; thoemto kaminawk loe to ahmuen ah oh o.
10 すなわちダビデは四百人と共に追撃をつづけたが、疲れてベソル川を渡れない者二百人はとどまった。
Kami cumvai hnettonawk loe angpho o parai boeh pongah, Besor vacong doeh pha o thai ai, hnukah oh o sut; toe David hoi a taengah kaom kami cumvai palitonawk mah nihcae to patom o poe.
11 彼らは野で、ひとりのエジプトびとを見て、それをダビデのもとに引いてきて、パンを食べさせ、水を飲ませた。
Nihcae mah lawk ah kaom Izip kami maeto hnuk o, anih to David khaeah caeh o haih; nihcae mah to kami hanah takaw to paek o, anih mah takaw to caak; naek hanah tui doeh a paek o;
12 また彼らはほしいちじくのかたまり一つと、ほしぶどう二ふさを彼に与えた。彼は食べて元気を回復した。彼は三日三夜、パンを食べず、水を飲んでいなかったからである。
thaiduet thaih hoiah sak ih takaw phaek, misur thaih kazaek hoiah sak ih takaw hnetto a paek o, anih mah takaw caak pacoengah, tha oh let. Anih loe ni thumto pacoeng qum thumto thung buhcaa ai moe, tui doeh nae ai ah oh.
13 ダビデは彼に言った、「あなたはだれのものか。どこからきたのか」。彼は言った、「わたしはエジプトの若者で、アマレクびとの奴隷です。三日前にわたしが病気になったので、主人はわたしを捨てて行きました。
David mah anih khaeah, Nang loe naa ih kami maw? Naa hoiah maw nang zoh? tiah a naa. Anih mah, Kai loe Izip kami, Amalek kami maeto ih tamna ah ka oh; hnukbang ni thumto thung ngan ka nat, to naah ka angraeng mah ang cawnh taak ving.
14 わたしどもは、ケレテびとのネゲブと、ユダに属する地と、カレブのネゲブを襲い、また火でチクラグを焼きはらいました」。
Kereth kaminawk ohhaih ahmuen aloih bang, Judah prae hoi Kaleb prae aloih bang to ka tuk o pacoengah, Ziklek vangpui to hmai hoiah ka thlaek o, tiah a naa.
15 ダビデは彼に言った、「あなたはその軍隊のところへわたしを導き下ってくれるか」。彼は言った、「あなたはわたしを殺さないこと、またわたしを主人の手に渡さないことを、神をさしてわたしに誓ってください。そうすればあなたをその軍隊のところへ導き下りましょう」。
David mah anih khaeah, To kaminawk ataihaih ahmuen ah loklam nang patuek thai tih maw? tiah a dueng. Anih mah, Nang hae kang hum mak ai, ka angraeng ban ah doeh kang paek mak ai, tiah Sithaw hmaa ah lok na kam nahaeloe, nihcae ohhaih ahmuen ah kang caeh haih han, tiah a naa.
16 彼はダビデを導き下ったが、見よ、彼らはペリシテびとの地とユダの地から奪い取ったさまざまの多くのぶんどり物のゆえに、食い飲み、かつ踊りながら、地のおもてにあまねく散りひろがっていた。
Anih mah David to caeh haih tathuk, khenah, to kaminawk loe Philistin hoi Judah prae thung ih hmuennawk to a lak o, to pongah taw boih ah ampraek o; a naek o, a caak o moe, hnawhaih hoiah khosak o.
17 ダビデは夕ぐれから翌日の夕方まで、彼らを撃ったので、らくだに乗って逃げた四百人の若者たちのほかには、ひとりものがれた者はなかった。
David mah nihcae to khawnbang khoving hmuep nathuem hoi kamtong duembang khoek to tuk pongah, kaengkuu hrang cumvai palito hoi kacawn thendoengnawk ai ah loe, kami maeto doeh loih o ai.
18 こうしてダビデはアマレクびとが奪い取ったものをみな取りもどした。またダビデはそのふたりの妻を救い出した。
Amalek kaminawk mah lak o ih hmuennawk boih to David mah lak let; a zu hnik doeh pahlong let.
19 そして彼らに属するものは、小さいものも大きいものも、むすこも娘もぶんどり物も、アマレクびとが奪い去った物は何をも失わないで、ダビデがみな取りもどした。
Nihcae ih hmuen tidoeh anghmaa ai, nawktanawk, mitongnawk, canunawk, capanawk, nihcae mah lak o ih hmuennawk boih David mah lak pae boih let.
20 ダビデはまたすべての羊と牛を取った。人々はこれらの家畜を彼の前に追って行きながら、「これはダビデのぶんどり物だ」と言った。
Maitawnawk hoi tuunawk doeh lak o let, David ih hmuen ni, tiah thuih o pacoengah, to maitawnawk to anih ih kaminawk mah hmaabang ah huih o.
21 そしてダビデが、あの疲れてダビデについて行くことができずに、ベソル川のほとりにとどまっていた二百人の者のところへきた時、彼らは出てきてダビデを迎え、またダビデと共にいる民を迎えた。ダビデは民に近づいてその安否を問うた。
David loe angpho qawt boeh pongah hnukah bang thai ai, Besor vacong ah caeh o taak ih kami cumvai hnettonawk khaeah a caeh let. To kaminawk loe David hoi nawnto caeh kaminawk dawt hanah caeh o; David mah kaminawk khae phak naah, nihcae to bansin.
22 そのときダビデと共に行った人々のうちで、悪く、かつよこしまな者どもはみな言った、「彼らはわれわれと共に行かなかったのだから、われわれはその人々にわれわれの取りもどしたぶんどり物を分け与えることはできない。ただおのおのにその妻子を与えて、連れて行かせましょう」。
Toe David hoi nawnto caeh kahoih ai kaminawk hoi kasae kaminawk mah, Hae kaminawk loe aicae hoi nawnto caeh o ai pongah, lak ih hmuennawk paek hmah si, kami boih mah angmacae ih zu hoi a caanawk to la o nasoe loe, caeh o lai nasoe, tiah thuih o.
23 しかしダビデは言った、「兄弟たちよ、主はわれわれを守って、攻めてきた軍隊をわれわれの手に渡された。その主が賜わったものを、あなたがたはそのようにしてはならない。
David mah nihcae khaeah, Nawkamyanawk, to tiah na ai ni; aicae bomkung, aicae katuh paroeai pop kaminawk aicae ban ah paekkung, Angraeng mah paek ih hmuenmaenawk loe to tiah sak han om ai.
24 だれがこの事について、あなたがたに聞き従いますか。戦いに下って行った者の分け前と、荷物のかたわらにとどまっていた者の分け前を同様にしなければならない。彼らはひとしく分け前を受けるべきである」。
Hae tiah na thuih o ih lok hae mi mah maw tahngai tih? Misatuh kaminawk mah hak o ih hmuen zetto hmuenmae toep kaminawk mah doeh hak o toeng han oh; kaminawk boih kangvan ah amzet han oh, tiah a naa.
25 この日以来、ダビデはこれをイスラエルの定めとし、おきてとして今日に及んでいる。
To na ni hoi kamtong vaihni ni khoek to, Israel kaminawk thungah to baktih daan to David mah sak pae.
26 ダビデはチクラグにきて、そのぶんどり物の一部をユダの長老である友人たちにおくって言った、「これは主の敵から取ったぶんどり物のうちからあなたがたにおくる贈り物である」。
David Ziklek vangpui phak naah, a lak ih hmuennawk to Judah kacoehtanawk hoi angmah ih ampuinawk khaeah pat pae; Angraeng ih misanawk khae hoi ka lak ih hmuen hae tangqum ah kang pat, tiah a naa.
27 そのおくり先は、ベテルにいる人々、ネゲブのラモテにいる人々、ヤッテルにいる人々、
To ih hmuennawk to Bethel vangpui, Ramoth vangpui aloih bang hoi Jattir vangpui aloih bang,
28 アロエルにいる人々、シフモテにいる人々、エシテモアにいる人々、ラカルにいる人々、
Aroer vangpui, Sipmoth vangpui, Eshtemoa vangpui,
29 エラメルびとの町々にいる人々、ケニびとの町々にいる人々、
Rakal vangpui ah kaom kaminawk, Jerameeli vangpui hoi Ken kaminawk ohhaih vangpuinawk,
30 ホルマにいる人々、ボラシャンにいる人々、アタクにいる人々、
Horma vangpui, Kor-Ashan vangpui, Athak vangpui hoi
31 ヘブロンにいる人々、およびダビデとその従者たちが、さまよい歩いたすべての所にいる人々であった。
Hebron vangpui ih kaminawk, David hoi anih ih kaminawk ohhaih vangpui ah kaom kaminawk boih khaeah a pat pae.

< サムエル記Ⅰ 30 >