< 伝道者の書 4 >

1 茲に我身を轉して日の下に行はるる諸の虐遇を視たり 嗚呼虐げらる者の涙ながる 之を慰むる者あらざるなり また虐ぐる者の手には權力あり 彼等はこれを慰むる者あらざるなり
Jag vände mig, och såg på alla dem som orätt lida under solene; och si, der voro deras tårar, som orätt lida, och hade ingen tröstare; och de, som orätt gjorde, voro alltför mägtige, så att de ingen tröstaro få kunde.
2 我は猶生る生者よりも旣に死たる死者をもて幸なりとす
Då prisade jag de döda, som allaredo afledne voro, mer än de lefvande, som ännu lif hade;
3 またこの二者よりも幸なるは未だ世にあらずして日の下におこなはるる惡事を見ざる者なり
Och den som ännu icke är till, mer än dem båda, och icke försöker det onda, som under solene sker.
4 我また諸の勞苦と諸の工事の精巧とを觀るに 是は人のたがひに嫉みあひて成せる者たるなり 是も空にして風を捕ふるが如し
Jag såg på arbete och skickelighet i alla saker; der hatar hvar annan. Det är ock intet annat, än fåfängelighet och bekymmer;
5 愚なる者は手を束ねてその身の肉を食ふ
Ty en dåre knäpper samman händerna, och fräter sitt kött.
6 片手に物を盈て平穩にあるは 兩手に物を盈て勞苦て風を捕ふるに愈れり
Bättre är en hand full i rolighet, än båda händerna fulla i mödo och jämmer.
7 我また身をめぐらし日の下に空なる事のあるを見たり
Jag vände mig, och såg fåfängelighet under solene.
8 茲に人あり只獨にして伴侶もなく子もなく兄弟もなし 然るにその勞苦は都て窮なくの目は富に飽ことなし 彼また言ず嗚呼我は誰がために勞するや何とて我は心を樂ませざるやと 是もまた空にして勞力の苦き者なり
En är ensam, och icke sjelf annar, och hafver hvarken barn eller syskon; likväl är ingen ände på hans arbete, och hans ögon varda aldrig mätt af rikedomar. För hvem arbetar jag dock, och gör icke mine själ godt? Det är ju ock fåfängelighet, och ondt bekymmer.
9 二人は一人に愈る其はその勞苦のために善報を得ればなり
Så är nu bättre två än en; ty de hafva dock gagn af deras arbete.
10 即ちその跌倒る時には一箇の人その伴侶を扶けおこすべし 然ど孤身にして跌倒る者は憐なるかな之を扶けおこす者なきなり
Faller en af dem, så hjelper hans stallbroder honom upp igen. Ve honom, som är allena; faller han, så är ingen annar för handene, som honom upphjelper.
11 又二人ともに寝れば温暖なり一人ならば爭で温暖ならんや
Och när två ligga tillhopa, värma de sig; huru kan en ensammer blifva varm?
12 人もしその一人を攻撃ば二人してこれに當るべし 三根の繩は容易く斷ざるなり
En kan varda öfvervunnen, men två kunna stå emot; ty ett trefaldt rep går icke lätteliga sönder.
13 貧くして賢き童子は 老て愚にして諌を納れざる王に愈る
Ett fattigt barn och vist är bättre än en gammal Konung, som en dåre är, och kan icke taga sig vara.
14 彼は牢獄より出て王となれり 然どその國に生れし時は貧かりき
En kommer utaf fängelse till Konungavälde, och en, som i Konungavälde född är, varder fattig.
15 我日の下にあゆむところの群生が彼王に続てこれに代りて立ところの童子とともにあるを觀たり
Och jag såg, att alle lefvande under solene vandrade med ett annat barn, som i dess andras stad uppkomma skulle.
16 民はすべて際限なし その前にありし者みな然り 後にきたる者また彼を悦ばず 是も空にして風を捕ふるがごとし
Och på folket, som för honom gick, var ingen ände; och de som efter honom gingo, gladdes dock intet vid honom; det är ju ock intet annat, än fåfängelighet och jämmer.

< 伝道者の書 4 >